Luftkvalitetsförordning (2010:477)

SFS nr
2010:477
Departement/myndighet
Miljö- och energidepartementet
Utfärdad
2010-05-27
Ändring införd
t.o.m. SFS 2013:123

1 § Denna förordning är meddelad

1. med stöd av 5 kap. 1 § miljöbalken i fråga om 8–25 §§,

2. med stöd av 5 kap. 7 § miljöbalken i fråga om 32–36, 45
och 47 §§,

3. med stöd av 5 kap. 9 § miljöbalken i fråga om 26, 27, 30,
38, 43, 44 och 49 §§, och

4. i övrigt med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.
Förordning (2013:123).

Definitioner

2 § I denna förordning avses med

luftkvalitetsdirektivet: Europaparlamentets och rådets direktiv
2008/50/EG av den 21 maj 2008 om luftkvalitet och renare luft i
Europa, och

direktivet om metaller och PAH i luft: Europaparlamentets och
rådets direktiv 2004/107/EG av den 15 december 2004 om arsenik,
kadmium, kvicksilver, nickel och polycykliska aromatiska
kolväten i luften, senast ändrat genom Europaparlamentets och
rådets förordning (EG) nr 219/2009.

3 § Med utomhusluft avses i denna förordning utomhusluften med
undantag av arbetsplatser samt vägtunnlar och tunnlar för
spårbunden trafik.

4 § Med tätbebyggelse avses i denna förordning tätbebyggt område
med

1. en befolkningskoncentration med mer än 250 000 invånare,
eller

2. en sådan befolkningstäthet per kvadratkilometer att det är
motiverat att utvärdera och kontrollera luftkvaliteten, om
befolkningskoncentrationen är högst 250 000 invånare.

5 § I denna förordning avses med

PM10: partiklar som inte är större än att de kan passera genom
ett selektivt intag som med 50 procents effektivitet skiljer av
partiklar med en aerodynamisk diameter av 10 mikrometer, och

PM2,5: partiklar som inte är större än att de kan passera genom
ett selektivt intag som med 50 procents effektivitet skiljer av
partiklar med en aerodynamisk diameter av 2,5 mikrometer.

6 § I denna förordning avses med

tröskelvärde för information: det gränsvärde som anges i bilaga
2, då ett ämnes koncentration i utomhusluften är så hög att en
kortvarig exponering innebär en risk för hälsan hos särskilt
känsliga grupper i befolkningen, och

tröskelvärde för larm: det gränsvärde som anges i bilaga 2, då
ett ämnes koncentration i utomhusluften är så hög att en
kortvarig exponering innebär en risk för människors hälsa.

7 § Med åttatimmarsmedelvärde avses i denna förordning ett
medelvärde som beräknas under ett dygn genom att ett
åttatimmarsgenomsnitt bestäms för varje timme. Varje
åttatimmarsgenomsnitt bestäms som medelvärdet av de åtta senaste
timmarnas uppmätta värden. Dygnsvärdet bestäms som det högsta av
de under dygnet bestämda tjugofyra åttatimmarsgenomsnitten. Det
första åttatimmarsgenomsnittet avser tiden från klockan 17.00
det närmast föregående dygnet till klockan 1.00 det aktuella
dygnet och det sista åttatimmarsgenomsnittet avser tiden från
klockan 16.00 det aktuella dygnet till klockan 24.00 samma dygn.

Miljökvalitetsnormer

8 § Miljökvalitetsnormerna i 10–14, 17 och 18 §§, 19 § 2, 20 §
första stycket 1 samt 25 § anger föroreningsnivåer som enligt 5
kap. 2 § första stycket 1 miljöbalken inte får överskridas. Om
annat inte anges i normen, ska varje överskridande av
föroreningsnivån anses innebära att normen inte följs.

9 § Miljökvalitetsnormerna i 15 och 16 §§, 19 § 1, 20 § första
stycket 2 samt 21–24 §§ anger föroreningsnivåer enligt 5 kap. 2
§ första stycket 2 miljöbalken. När det i normen anges att en
föroreningsnivå inte bör överskridas eller att det ska
eftersträvas att en föroreningsnivå inte överskrids, ska ett
överskridande av föroreningsnivån anses innebära att normen inte
följs endast om överskridandet beror på

1. verksamheter eller åtgärder som varaktigt och i betydande
omfattning motverkar möjligheterna att inte överskrida
föroreningsnivån, och

2. att rimliga åtgärder inte vidtagits för att undvika att
föroreningsnivån överskrids.

Kvävedioxid och kväveoxider

10 § För att skydda människors hälsa får kvävedioxid inte
förekomma i utomhusluft med mer än

1. i genomsnitt 90 mikrogram per kubikmeter luft under en timme
(timmedelvärde),

2. i genomsnitt 60 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn
(dygnsmedelvärde), och

3. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett
kalenderår(årsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175
gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig
överstiger 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer
än 18 gånger per kalenderår.

Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger
per kalenderår.

11 § För att skydda växtligheten får kväveoxider, i områden där
det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5
kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning
eller motorväg, i stället för det som sägs i 10 §, inte
förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 30 mikrogram per
kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

Svaveldioxid

12 § För att skydda människors hälsa får svaveldioxid inte
förekomma i utomhusluft med mer än

1. i genomsnitt 200 mikrogram per kubikmeter luft under en timme
(timmedelvärde), och

2. i genomsnitt 100 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn
(dygnsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 175
gånger per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig
överstiger 350 mikrogram per kubikmeter luft under en timme mer
än 24 gånger per kalenderår.

Det värde som anges i första stycket 2 får överskridas 7 gånger
per kalenderår förutsatt att föroreningsnivån aldrig överstiger
125 mikrogram per kubikmeter luft mer än 3 gånger per
kalenderår.

13 § För att skydda växtligheten får svaveldioxid, i områden där
det är minst 20 kilometer till närmaste tätbebyggelse eller 5
kilometer till annat bebyggt område, industriell anläggning
eller motorväg, i stället för det som sägs i 12 §, inte
förekomma i utomhusluft med mer än

1. i genomsnitt 20 mikrogram per kubikmeter luft under perioden
den 1 oktober till och med den 31 mars (vintermedelvärde), och

2. i genomsnitt 20 mikrogram per kubikmeter luft under ett
kalenderår (årsmedelvärde).

Kolmonoxid

14 § För att skydda människors hälsa får kolmonoxid inte
förekomma i utomhusluft med mer än 10 milligram per kubikmeter
luft som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn.

Ozon

15 § För att skydda människors hälsa och i den utsträckning som
det är möjligt med hänsyn till hur ozonbildande ämnen
transporteras i luften och bildar ozon, ska det eftersträvas att
ozon inte förekommer i utomhusluft med mer än 120 mikrogram per
kubikmeter luft som högsta åttatimmarsmedelvärde under ett dygn.

16 § För att skydda växtligheten och i den utsträckning som det
är möjligt med hänsyn till hur ozonbildande ämnen transporteras
i luften och bildar ozon, ska det eftersträvas att ozon inte
förekommer i utomhusluft

1. till och med den 31 december 2019 med mer än 18 000 mikrogram
beräknat enligt exponeringsindex AOT 40 och bestämt som ett
genomsnittligt värde under en femårsperiod,

2. från och med den 1 januari 2020 med mer än 6 000 mikrogram
beräknat enligt exponeringsindex AOT 40.

Om det på grund av ofullständiga uppgifter inte är möjligt att
fastställa årsvärden för en femårsperiod, ska det värde som
avses i första stycket 1 bestämmas som ett genomsnittligt värde
under en treårsperiod.

Exponeringsindex AOT 40 uttrycks i mikrogram per kubikmeter luft
för en viss tidsperiod och avser värde för summerade
överskridanden av en viss halt ozon. Exponeringsindex AOT 40
beräknas på följande sätt. Under perioden från och med den 1 maj
till och med den 31 juli varje år ska det för varje timme mellan
klockan 8.00 och 20.00 bestämmas ett timmedelvärde för
ozonhalten. Varje timmedelvärde bestäms som skillnaden mellan
den koncentration av ozon som överstiger 80 mikrogram per
kubikmeter luft och 80 mikrogram per kubikmeter luft.
Skillnaderna summeras först för varje dag och sedan till en
totalsumma för hela perioden.

Bensen

17 § För att skydda människors hälsa får bensen inte förekomma i
utomhusluft med mer än i genomsnitt 5 mikrogram per kubikmeter
luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

Partiklar (PM10)

18 § För att skydda människors hälsa får partiklar (PM10) inte
förekomma i utomhusluft med mer än

1. i genomsnitt 50 mikrogram per kubikmeter luft under ett dygn
(dygnsmedelvärde), och

2. i genomsnitt 40 mikrogram per kubikmeter luft under ett
kalenderår (årsmedelvärde).

Det värde som anges i första stycket 1 får överskridas 35 gånger
per kalenderår.

Partiklar (PM2,5)

19 § För att skydda människors hälsa

1. ska det eftersträvas att partiklar (PM2,5) till och med den
31 december 2014 inte förekommer i utomhusluft med mer än i
genomsnitt 25 mikrogram per kubikmeter luft under ett kalenderår
(årsmedelvärde),

2. får partiklar (PM2,5) från och med den 1 januari 2015 inte
förekomma i utomhusluft med mer än i genomsnitt 25 mikrogram per
kubikmeter luft under ett kalenderår (årsmedelvärde).

20 § För att skydda människors hälsa

1. får den nationella nivån för den genomsnittliga exponeringen
på befolkningen av partiklar (PM2,5) från och med den 1 januari
2015 inte överskrida 20 mikrogram per kubikmeter luft,

2. ska det eftersträvas att den nationella nivån för den
genomsnittliga exponeringen på befolkningen av partiklar (PM2,5)
från och med den 1 januari 2020 procentuellt har minskats i
enlighet med bilaga XIV B till luftkvalitetsdirektivet.

Den nationella nivån för den genomsnittliga exponeringen på
befolkningen av partiklar (PM2,5) ska baseras på det sammanlagda
medelvärdet för koncentrationen av partiklar (PM2,5) på urbana
bakgrundsplatser under en treårsperiod i enlighet med bilaga XIV
A till luftkvalitetsdirektivet.

Bens(a)pyren

21 § För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att
bens(a)pyren inte förekommer i utomhusluft med mer än i
genomsnitt 1 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid
provtagning och mätning av PM10 under ett kalenderår
(årsmedelvärde). Förordning (2013:123).

Arsenik

22 § För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att
arsenik inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt
6 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och
mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).
Förordning (2013:123).

Kadmium

23 § För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att
kadmium inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt
5 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och
mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).
Förordning (2013:123).

Nickel

24 § För att skydda människors hälsa ska det eftersträvas att
nickel inte förekommer i utomhusluft med mer än i genomsnitt
20 nanogram per kubikmeter luft, beräknat vid provtagning och
mätning av PM10 under ett kalenderår (årsmedelvärde).
Förordning (2013:123).

Bly

25 § För att skydda människors hälsa får bly inte förekomma i
utomhusluft med mer än i genomsnitt 0,5 mikrogram per kubikmeter
luft, beräknat vid provtagning och mätning av PM10 under ett
kalenderår (årsmedelvärde).

Kontroll av luftkvaliteten

26 § Varje kommun ska kontrollera att miljökvalitetsnormerna
i 10, 12, 14, 17-19 och 21-25 §§ följs inom kommunen.
Kontrollen får ske genom samverkan mellan flera kommuner.

Kontrollen ska ske genom mätningar, beräkningar eller
skattning, genom analyser samt genom redovisningar och
rapportering.

Om kontrollen sker genom mätningar, ska den ske

1. i de områden och på de platser där det är sannolikt att
befolkningen exponeras för de högsta koncentrationerna, och

2. i de områden och på de platser som är representativa för
den exponering som befolkningen i allmänhet är utsatt för.
Förordning (2013:123).

27 § Om tidigare mätningar eller beräkningar av
luftkvaliteten enligt 26 § under en representativ tidsrymd
visar att värdet för en genomsnittsperiod

1. överstiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1,
ska kontrollen ske genom mätning som kan kompletteras med
beräkning eller mätning med lägre kvalitetskrav,

2. understiger den övre utvärderingströskeln enligt bilaga 1,
får kontrollen ske genom en kombination av mätning och
beräkning, eller

3. understiger den nedre utvärderingströskeln enligt bilaga
1, får kontrollen ske genom enbart beräkning eller skattning
eller en kombination av metoderna. Förordning (2013:123).

28 § Naturvårdsverket ska

1. kontrollera förekomsten av kväveoxider och svaveldioxid
enligt 11 och 13 §§ i regional bakgrund i enlighet med bilaga
III A1 och bilaga III B2 till luftkvalitetsdirektivet,

2. kontrollera förekomsten av ozon enligt 15 och 16 §§ i
enlighet med artiklarna 9–11 i luftkvalitetsdirektivet,

3. mäta partiklar (PM2,5) enligt 20 § i urban bakgrund i
enlighet med bilaga III, bilaga V B och bilaga XIV A till
luftkvalitetsdirektivet,

4. fastställa en nationell nivå för den genomsnittliga
exponeringen på befolkningen av partiklar (PM2,5) enligt 20 §
andra stycket i enlighet med bilaga XIV A till
luftkvalitetsdirektivet,

5. mäta partiklar (PM2,5) i regional bakgrund i enlighet med
artikel 6.5 i luftkvalitetsdirektivet,

6. kontrollera bidraget av bens(a)pyren i luften genom att mäta
andra polycykliska aromatiska kolväten i regional bakgrund i
enlighet med artikel 4.8 i direktivet om metaller och PAH i
luft,

7. mäta arsenik, kadmium, nickel, gasformigt totalkvicksilver,
bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska kolväten i
regional bakgrund i enlighet med artikel 4.9 i direktivet om
metaller och PAH i luft, och

8. mäta det totala nedfallet av arsenik, kadmium, nickel,
kvicksilver, bens(a)pyren och andra polycykliska aromatiska
kolväten i regional bakgrund i enlighet med artikel 4.9 i
direktivet om metaller och PAH i luft.

29 § Naturvårdsverket ska utse de zoner och tätbebyggelser som
behövs till följd av

1. artikel 4 i luftkvalitetsdirektivet, och

2. artikel 3 i direktivet om metaller och PAH i luft.

30 § Om kontrollen enligt 26 och 27 §§ visar att en
föroreningsnivå som anges i miljökvalitetsnormerna kan antas
komma att överskridas i en kommun, ska kommunen omedelbart
underrätta Naturvårdsverket och berörda länsstyrelser.

30 a § Naturvårdsverket ska anmäla till regeringen om verket
bedömer att de gränsvärden för kvävedioxid som avses i
artikel 22.1 i luftkvalitetsdirektivet inte kommer att kunna
följas inom de i artikeln avsedda tidsfristerna i en zon
eller i en tätbebyggelse som verket har utsett enligt 29 §.
Anmälan ska innehålla de uppgifter som behövs för att
regeringen ska kunna bedöma om artikel 22.1 i
luftkvalitetsdirektivet är tillämplig. Förordning (2013:123).

Åtgärdsprogram

31 § Naturvårdsverket ska undersöka behovet av ett
åtgärdsprogram enligt 5 kap. miljöbalken

1. efter en underrättelse enligt 30 §, eller

2. om kontrollen enligt 28 § 1, 2 eller 3 visar att en
föroreningsnivå som anges i miljökvalitetsnormerna kan antas
komma att överskridas.

Om Naturvårdsverket finner att ett åtgärdsprogram behövs, ska
verket rapportera detta till de berörda länsstyrelserna.

Om det finns särskilda skäl för att det inte ska vara en
länsstyrelse eller en kommun som upprättar ett förslag till
eller fastställer ett åtgärdsprogram i övriga fall, ska
Naturvårdsverket rapportera detta och behovet av åtgärdsprogram
till regeringen.

32 § En länsstyrelse som har tagit emot en rapport enligt 31 §
andra stycket ska snarast

1. upprätta ett förslag till åtgärdsprogram, eller

2. överlåta till en eller flera kommuner att upprätta ett
förslag till åtgärdsprogram, om det är lämpligt att göra en
sådan överlåtelse och de berörda kommunerna är överens med
länsstyrelsen om detta.

Om länsstyrelsen inte delar Naturvårdsverkets bedömning av
behovet av åtgärdsprogram, får länsstyrelsen överlämna frågan
till regeringen innan länsstyrelsen vidtar någon åtgärd enligt
första stycket. Ett sådant överlämnande ska innehålla en
redogörelse för länsstyrelsens syn på behovet av åtgärdsprogram.

Om länsstyrelsen inte kan komma överens med en kommun om att
kommunen ska upprätta ett förslag till åtgärdsprogram, får
länsstyrelsen överlämna frågan till regeringen. Ett sådant
överlämnande ska innehålla en redogörelse för varför det är
lämpligt att kommunen upprättar förslaget samt en redovisning av
det som har kommit fram vid överläggningarna i ärendet.

33 § Ett åtgärdsprogram ska, utöver det som anges i 5 kap. 6 §
miljöbalken, innehålla information om

1. var ett överskridande av en miljökvalitetsnorm inträffat,

2. det berörda områdets typ, storlek, väderleksförhållanden och
skyddsvärda objekt,

3. luftföroreningens typ och hur den har konstaterats,

4. föroreningens ursprung,

5. den analys av situationen som har gjorts,

6. genomförda förbättringsåtgärder och effekterna av dem,

7. pågående förbättringsåtgärder, och

8. publikationer eller andra dokument som kompletterar
informationen enligt 1–7.

34 § Om det är lämpligt, ska ett åtgärdsprogram samordnas med
åtgärdsprogram för andra miljökvalitetsnormer och med program
som har tagits fram eller ska tas fram enligt förordningen
(2003:65) om nationella utsläppstak.

35 § Den som har upprättat ett förslag till åtgärdsprogram ska i
samrådet enligt 5 kap. 4 § tredje stycket miljöbalken sträva
efter att komma överens med de berörda myndigheterna och
kommunerna om de åtgärder som myndigheterna eller kommunerna
kommer att behöva vidta enligt programmet.

36 § När samrådet enligt 5 kap. 4 § miljöbalken är avslutat, ska
den som har upprättat förslaget till åtgärdsprogram fastställa
programmet i de delar som de berörda myndigheterna och
kommunerna är överens. I övriga delar får frågan om att
fastställa programmet överlämnas till regeringens prövning.

Information

37 § Den som har fastställt ett åtgärdsprogram ska

1. skicka en kopia av programmet till Naturvårdsverket och de
andra myndigheter och kommuner som berörs, och

2. kostnadsfritt genom internet göra information tillgänglig
för allmänheten och andra berörda eller intresserade om
programmet, om hur det genomförs och om var allmänheten kan
få regelbundet uppdaterad information om programmet och dess
genomförande.

Om ett åtgärdsprogram har fastställts av en länsstyrelse, får
länsstyrelsen överlåta till en eller flera kommuner att göra
den information som avses i första stycket 2 tillgänglig för
allmänheten och andra berörda eller intresserade om det är
lämpligt att göra en sådan överlåtelse och de berörda
kommunerna är överens med länsstyrelsen om detta.

Om ett åtgärdsprogram har fastställts av regeringen, får
regeringen överlåta till berörd länsstyrelse att göra den
information som avses i första stycket 2 tillgänglig för
allmänheten och andra berörda eller intresserade.
Länsstyrelsen får i sin tur överlåta informationsskyldigheten
till en eller flera kommuner, om de förutsättningar som anges
i andra stycket är uppfyllda. Förordning (2013:123).

38 § Kommunerna ska kostnadsfritt genom Internet eller på annat
lämpligt sätt informera om koncentrationerna av kvävedioxid,
svaveldioxid, kolmonoxid, bensen, partiklar, bens(a)pyren,
arsenik, kadmium, nickel och bly. Informationen ska alltid
innehålla uppgifter om

1. eventuella överskridanden av de föroreningsnivåer som anges i
miljökvalitetsnormerna,

2. eventuella överskridanden av tröskelvärden för larm avseende
svaveldioxid och kvävedioxid,

3. vilken bedömning som kommunerna gör i fråga om
överskridanden, och

4. eventuella följder för människors hälsa.

Den information som avses i första stycket ska uppdateras varje
dag för koncentrationerna av kvävedioxid, svaveldioxid,
kolmonoxid och partiklar (PM10). Om det är möjligt ska
informationen uppdateras en gång i timmen. I fråga om bensen och
bly är det tillräckligt att informationen, som ska ges i form av
ett genomsnittsvärde för de tolv senaste månaderna, uppdateras
minst var tredje månad, och när så är möjligt en gång i månaden.
Informationen om bens(a)pyren, arsenik, kadmium och nickel ska
uppdateras minst var tolfte månad. Informationen enligt detta
stycke ska avse de upplysningar som till följd av kontrollen
enligt 26 och 27 §§ är tillgängliga för kommunerna.

Informationen ska vara tillgänglig för allmänheten eller andra
som är berörda eller har intresse av den.

39 § Naturvårdsverket ska kostnadsfritt genom Internet eller på
annat lämpligt sätt informera om koncentrationerna av de
föroreningar som anges i 28 §.

Informationen ska vara tillgänglig för allmänheten eller andra
som är berörda eller har intresse av den.

40 § Information enligt 39 § om koncentrationen av kväveoxider
och svaveldioxid i regional bakgrund ska alltid innehålla
uppgifter om eventuella effekter för växtligheten.

41 § Information enligt 39 § om koncentrationen av ozon i luften
ska alltid innehålla uppgifter om

1. överskridanden av de nivåer som anges i 15 § och 16 § första
stycket,

2. överskridanden av tröskelvärdena för information och larm om
ozon, och

3. eventuella följder för människors hälsa och växtligheten.

Informationen ska under angiven mätperiod uppdateras varje dag.
Om det är möjligt ska informationen uppdateras en gång i timmen.

42 § Naturvårdsverket ska genom Internet eller på annat lämpligt
sätt ta fram och tillhandahålla årliga sammanställningar med
information om

1. hur miljökvalitetsnormerna i denna förordning följs, och

2. fastställda åtgärdsprogram enligt 37 §.

Sammanställningarna enligt punkten 1 ska innehålla information
om eventuella överskridanden av de föroreningsnivåer som anges i
miljökvalitetsnormerna och tröskelvärdena för information och
larm samt effekterna av dessa överskridanden.

Informationen ska vara tillgänglig för allmänheten eller andra
som är berörda eller har intresse av den.

Larm

43 § Om tröskelvärdet för larm om svaveldioxid eller kvävedioxid
överskrids eller kan antas komma att överskridas, ska kommunen
omedelbart informera allmänheten, Naturvårdsverket, berörda
länsstyrelser och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Om tröskelvärdet för information eller larm om ozon överskrids
eller kan antas komma att överskridas, ska Naturvårdsverket
omedelbart informera allmänheten, hälso- och
sjukvårdsinstitutioner samt Myndigheten för samhällsskydd och
beredskap.

44 § Informationen till allmänheten enligt 43 § ska ske genom
press, radio, tv, Internet eller på annat lämpligt sätt.
Informationen ska innehålla

1. uppgifter om vilken typ av tröskelvärde som överskridits,

2. uppgifter om datum, tid och plats för överskridandet,

3. uppgift om orsaken till överskridandet, om den är känd,

4. en prognos om förändring i koncentrationen,

5. en prognos om vilka geografiska områden som berörs,

6. en prognos om överskridandets varaktighet,

7. uppgifter om vilka grupper av befolkningen som berörs,
särskilt riskgrupper,

8. en beskrivning av möjliga symptom,

9. uppgifter om hur de berörda grupperna ska skydda sig,

10. uppgifter om var mer information kan fås, och

11. uppgifter om de sektorer som står för de största utsläppen
samt rekommenderade åtgärder för att minska utsläppen.

Information om ozon enligt 43 § andra stycket ska även innehålla
uppgifter om högsta medelkoncentrationerna för 1 timme och 8
timmar.

45 § Om det finns risk för att tröskelvärdet för larm om
svaveldioxid eller kvävedioxid kan komma att överskridas, ska
kommunen upprätta ett åtgärdsprogram för åtgärder som på kort
sikt behövs för att minska risken för överskridande och som
uppfyller kraven för en handlingsplan enligt artikel 24 i
luftkvalitetsdirektivet.

46 § Om det finns risk för att tröskelvärdet för larm om ozon
kan komma att överskridas, ska Naturvårdsverket upprätta ett
åtgärdsprogram för åtgärder som på kort sikt behövs för att
minska risken för överskridande och som uppfyller kraven för en
handlingsplan enligt artikel 24 i luftkvalitetsdirektivet.

47 § När ett åtgärdsprogram upprättas enligt 45 eller 46 § ska
samråd ske med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Information och rapportering för Europeiska kommissionens
kontroll

48 § Naturvårdsverket ska fullgöra de uppgifter i fråga om
information och rapportering till Europeiska kommissionen som
följer av

1. artiklarna 6.5, 11.2, 19, 23.1 och 27 samt bilaga VI B.2 i
luftkvalitetsdirektivet,

2. artikel 5 i direktivet om metaller och PAH i luft, och

3. kommissionens genomförandebeslut av den 12 december 2011
om fastställande av regler för Europaparlamentets och rådets
direktiv 2004/107/EG och 2008/50/EG vad gäller ömsesidigt
utbyte av information och rapportering av luftkvaliteten.

Rapporteringen ska ske enligt den geografiska indelning som
Naturvårdsverket bestämmer. Förordning (2013:123).

Bemyndigande

49 § Naturvårdsverket får meddela

1. föreskrifter om att mätsystem som används för kontrollen
enligt 26 och 27 §§ ska vara godkända av Naturvårdsverket,

2. de föreskrifter i övrigt om provtagning och andra metoder
som behövs för kontrollen enligt 26 och 27 §§, och

3. de föreskrifter om rapportering som behövs för att
Naturvårdsverket ska kunna fullgöra den
rapporteringsskyldighet som avses i 48 §.

Föreskrifter enligt första stycket 1 och 2 får innebära
sådana undantag från kraven på hur kontrollen enligt 27 §
ska ske som är förenliga med luftkvalitetsdirektivet och som
behövs med hänsyn till förhållandena i en kommun eller till
att kommuner samverkar om kontrollen. Förordning (2013:123).

Bilaga 1

Utvärderingströsklar för kvävedioxid

Norm för timmedelvärde:

Övre tröskel: 72 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än
175 gånger under ett kalenderår.

Nedre tröskel: 54 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer
än 175 gånger under ett kalenderår.

Norm för dygnsmedelvärde:

Övre tröskel: 48 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än
7 gånger under ett kalenderår.

Nedre tröskel: 36 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer
än 7 gånger under ett kalenderår.

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 32 mikrogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 26 mikrogram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för kväveoxider

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 24 mikrogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 19,5 mikrogram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för svaveldioxid för att skydda människors
hälsa (12 §)

Norm för timmedelvärde:

Övre tröskel: 150 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer
än 175 gånger under ett kalenderår.

Nedre tröskel: 100 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer
än 175 gånger under ett kalenderår.

Norm för dygnsmedelvärde:

Övre tröskel: 75 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än
3 gånger under ett kalenderår.

Nedre tröskel: 50 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer
än 3 gånger under ett kalenderår.

Utvärderingströsklar för svaveldioxid för att skydda växtlighet
(13 §)

Norm för vintermedelvärde:

Övre tröskel: 12 mikrogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 8 mikrogram per kubikmeter luft.

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 12 mikrogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 8 mikrogram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för kolmonoxid

Norm för dygnsmedelvärde (högsta åttatimmarsmedelvärde):

Övre tröskel: 7 milligram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 5 milligram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för bensen

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 3,5 mikrogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 2 mikrogram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för partiklar (PM10)

Norm för dygnsmedelvärde:

Övre tröskel: 35 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer än
35 gånger per kalenderår.

Nedre tröskel: 25 mikrogram per kubikmeter luft överskrids mer
än 35 gånger per kalenderår.

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 28 mikrogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 20 mikrogram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för partiklar (PM2,5)

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 17 mikrogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 12 mikrogram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för bens(a)pyren

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 0,6 nanogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 0,4 nanogram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för arsenik

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 3,6 nanogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 2,4 nanogram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för kadmium

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 3 nanogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 2 nanogram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för nickel

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 14 nanogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 10 nanogram per kubikmeter luft.

Utvärderingströsklar för bly

Norm för årsmedelvärde:

Övre tröskel: 0,35 mikrogram per kubikmeter luft.

Nedre tröskel: 0,25 mikrogram per kubikmeter luft.

Bilaga 2

Tröskelvärde för larm om kvävedioxid

400 mikrogram kvävedioxid per kubikmeter luft som ett medelvärde
under tre på varandra följande timmar i ett område som är
representativt för luftkvaliteten och minst 100 kvadratkilometer
stort eller i en tätbebyggelse.

Tröskelvärde för larm om svaveldioxid

350 mikrogram svaveldioxid per kubikmeter luft som ett
medelvärde under tre på varandra följande timmar i ett område
som är representativt för luftkvaliteten och minst 100
kvadratkilometer stort eller i en tätbebyggelse.

Tröskelvärde för information om ozon

180 mikrogram per kubikmeter luft som ett medelvärde under en
timme.

Tröskelvärde för larm om ozon

240 mikrogram per kubikmeter luft som ett medelvärde under en
timme.