Lag (2011:1245) om särskilda ordningar för mervärdesskatt för telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och elektroniska tjänster

SFS nr
2011:1245
Departement/myndighet
Finansdepartementet S2
Utfärdad
2011-12-01
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:1511

Innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser om särskilda ordningar
för beskattningsbara personer som tillhandahåller
telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar och
elektroniska tjänster. De särskilda ordningarna avser

– beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU om
tjänsterna förvärvas av någon i ett EU-land som inte är en
beskattningsbar person (tredjelandsordningen), och

– beskattningsbara personer som är etablerade i ett EU-land
om tjänsterna förvärvas av någon i ett annat EU-land som inte
är en beskattningsbar person (unionsordningen).

Bestämmelser finns även i rådets genomförandeförordning (EU)
nr 282/2011 av den 15 mars 2011 om fastställande av
tillämpningsföreskrifter för direktiv 2006/112/EG om ett
gemensamt system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt
genomförandeförordning (EU) nr 1042/2013. Lag (2014:942).

Definitioner

2 § Termer och uttryck som används i denna lag har samma
betydelse och tillämpningsområde som i mervärdesskattelagen
(1994:200).

Med särskild mervärdesskattedeklaration förstås en sådan
deklaration som är avsedd för redovisning av mervärdesskatt
enligt bestämmelserna i denna lag.

Med motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land avses
bestämmelser som gäller i ett annat EU-land och som har sin
grund i avdelning XII kapitel 6 (artiklarna 358–369k) i
rådets direktiv 2006/112/EG av den 28 november 2006 om ett
gemensamt system för mervärdesskatt, i lydelsen enligt
direktiv 2008/8/EG. Lag (2014:942).

Beslutande myndighet

3 § Beslut enligt denna lag fattas av Skatteverket.

Identifieringsbeslut

4 § Skatteverket ska efter ansökan från en beskattningsbar
person fatta beslut om att denne är skyldig att redovisa och
betala mervärdesskatt enligt bestämmelserna i denna lag
(identifieringsbeslut). Lag (2014:942).

Beskattningsbara personer som inte är etablerade inom EU
(tredjelandsordningen)

4 a § Identifieringsbeslut ska fattas, om

1. den beskattningsbara personen inte har sätet för sin
ekonomiska verksamhet eller ett fast etableringsställe i
Sverige eller i ett annat EU-land och inte heller är eller
ska vara registrerad till mervärdesskatt i Sverige eller i
ett annat EU-land av någon annan anledning,

2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av
telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller
elektroniska tjänster,

3. tillhandahållandena ska beskattas i Sverige eller i ett
annat EU-land,

4. tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en
beskattningsbar person och denne är etablerad, är bosatt
eller stadigvarande vistas i Sverige eller i ett annat
EU-land,

5. det inte redan har fattats ett motsvarande, gällande
identifieringsbeslut i ett annat EU-land, och

6. den beskattningsbara personen inte är utesluten från den
särskilda ordningen enligt artikel 57g tredje stycket eller
artikel 58b.1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr
282/2011. Lag (2014:942).

Beskattningsbara personer som är etablerade inom EU
(unionsordningen)

4 b § Identifieringsbeslut ska fattas, om

1. den beskattningsbara personen har sätet för sin ekonomiska
verksamhet i Sverige eller, om denne inte har ett sådant säte
inom EU, har ett fast etableringsställe här,

2. mervärdesskatten avser tillhandahållanden av
telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller
elektroniska tjänster,

3. tillhandahållandena ska beskattas i ett annat EU-land,

4. den beskattningsbara personen inte har ett fast
etableringsställe i det EU-land där tillhandahållanden ska
beskattas,

5. tjänsterna tillhandahålls någon som inte är en
beskattningsbar person och denne är etablerad, är bosatt
eller stadigvarande vistas i ett annat EU-land,

6. det inte redan har fattats ett motsvarande, gällande
identifieringsbeslut i ett annat EU-land,

7. den beskattningsbara personen inte är bunden av ett
identifieringsbeslut i ett annat EU-land enligt bestämmelser
som i det EU-landet motsvarar artikel 369a andra stycket i
direktiv 2006/112/EG, och

8. den beskattningsbara personen inte är utesluten från den
särskilda ordningen enligt artikel 57g tredje stycket eller
artikel 58b.1 i rådets genomförandeförordning (EU) nr
282/2011. Lag (2014:942).

4 c § En beskattningsbar person som har sätet för sin
ekonomiska verksamhet utanför EU och som har flera fasta
etableringsställen i skilda EU-länder, varav minst ett i
Sverige, och som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt
4 b § är bunden av beslutet under det kalenderår då beslutet
fattades och under de två närmast följande kalenderåren.
Lag (2014:942).

Ansökan på elektronisk väg

4 d § En ansökan om identifieringsbeslut ska ges in till
Skatteverket på elektronisk väg. Lag (2014:942).

Mervärdesskattegrupper

4 e § Om Skatteverket har beslutat att beskattningsbara
personer får bilda en mervärdesskattegrupp, ska
identifieringsbeslut fattas för den huvudman som verket
utsett för gruppen enligt 6 a kap. 4 § mervärdesskattelagen
(1994:200). Lag (2014:1511).

Vad identifieringsbeslutet innebär

5 § Den som ett identifieringsbeslut enligt 4 a § gäller för
ska inte redovisa och betala mervärdesskatt enligt
skatteförfarandelagen (2011:1244) för de tjänster som
beslutet avser. Lag (2014:942).

6 § En beskattningsbar person som är skattskyldig i Sverige
för tjänster som omfattas av ett identifieringsbeslut i ett
annat EU-land ska redovisa och betala skatten enligt
bestämmelserna i det landet. Lag (2014:942).

Identifieringsnummer

7 § Skatteverket ska ge ett individuellt nummer
(identifieringsnummer) till den som identifieringsbeslutet
gäller för.

Om ett identifieringsbeslut fattas enligt 4 b §, ska den
beskattningsbara personens registreringsnummer till
mervärdesskatt användas som identifieringsnummer.
Lag (2014:942).

Underrättelse till Skatteverket om förändringar

8 § Om en beskattningsbar persons verksamhet upphör eller
ändras på ett sådant sätt att villkoren för att redovisa och
betala mervärdesskatt enligt denna lag inte längre är
uppfyllda, ska den beskattningsbara personen på elektronisk
väg underrätta Skatteverket om ändringen. Detsamma gäller om
något annat förhållande som har tagits upp i en ansökan om
identifieringsbeslut har ändrats. Lag (2014:942).

Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt
tredjelandsordningen

9 § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut
enligt 4 a §, om den beskattningsbara personen

1. enligt egen anmälan inte längre tillhandahåller
telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller
elektroniska tjänster,

2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin
beskattningsbara verksamhet,

3. inte längre uppfyller övriga krav i 4 a §, eller

4. ständigt bryter mot reglerna för den särskilda
ordningen. Lag (2014:942).

Återkallelse av ett identifieringsbeslut enligt
unionsordningen

9 a § Skatteverket ska återkalla ett identifieringsbeslut
enligt 4 b §, om den beskattningsbara personen

1. enligt egen anmälan inte längre tillhandahåller
telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller
elektroniska tjänster,

2. på annat sätt kan antas ha upphört med sin
beskattningsbara verksamhet inom ramen för denna särskilda
ordning,

3. inte längre uppfyller övriga krav i 4 b §, eller

4. ständigt bryter mot reglerna för den särskilda
ordningen. Lag (2014:942).

Deklaration och betalning av mervärdesskatt

10 § En beskattningsbar person som omfattas av ett
identifieringsbeslut ska för varje redovisningsperiod lämna
en särskild mervärdesskattedeklaration på elektronisk väg.

Deklaration ska lämnas även om den beskattningsbara personen
inte har någon mervärdesskatt att redovisa för perioden.
Lag (2014:942).

11 § En redovisningsperiod omfattar ett kalenderkvartal.

12 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska innehålla

1. identifieringsnumret,

2. följande uppgifter för varje EU-land där
tillhandahållanden av telekommunikationstjänster, radio- och
tv-sändningar eller elektroniska tjänster ska beskattas:

a) det sammanlagda värdet, exklusive mervärdesskatt, av
ersättningarna för dessa tjänster under
redovisningsperioden,

b) det sammanlagda beloppet av mervärdesskatten på
tjänsterna, fördelat på skattesatser, och

c) tillämpliga skattesatser, samt

3. det sammanlagda beloppet av den mervärdesskatt som ska
betalas för redovisningsperioden. Lag (2014:942).

12 a § Om den som omfattas av ett identifieringsbeslut enligt
4 b § har ett eller flera fasta etableringsställen i ett
annat EU-land eller i andra EU-länder från vilket eller vilka
telekommunikationstjänster, radio- och tv-sändningar eller
elektroniska tjänster tillhandahålls, ska den särskilda
mervärdesskattedeklarationen också innehålla följande
uppgifter för varje EU-land där tillhandahållandena ska
beskattas:

1. det sammanlagda värdet av ersättningarna för de
tillhandahållanden som omfattas av den särskilda ordningen,
uppdelat för varje annat EU-land där den beskattningsbara
personen har ett fast etableringsställe, och

2. det fasta etableringsställets registreringsnummer till
mervärdesskatt eller motsvarande uppgift. Lag (2014:942).

13 § Belopp som redovisas i en särskild
mervärdesskattedeklaration ska anges i euro. Lag (2014:942).

14 § En särskild mervärdesskattedeklaration ska ha kommit in
till Skatteverket senast den 20 i månaden efter
redovisningsperiodens utgång. Lag (2014:942).

15 § Mervärdesskatt som ska redovisas i en särskild
mervärdesskattedeklaration ska ha betalats till Skatteverket
senast den dag då deklarationen ska ha kommit in.

Inbetalning ska göras genom insättning i euro på
Skatteverkets konto för skattebetalningar som görs enligt
denna lag. Vid inbetalningen ska det anges vilken deklaration
som betalningen avser. Skatten anses ha betalats den dag då
betalningen har bokförts på kontot. Lag (2014:942).

Beslut om skatt

16 § Om en särskild mervärdesskattedeklaration avseende skatt
enligt mervärdesskattelagen (1994:200) har lämnats, anses ett
beslut om skatten ha fattats i enlighet med deklarationen.
Detsamma gäller i fråga om en deklaration som har lämnats
till en myndighet i ett annat EU-land i enlighet med
bestämmelserna i det landet. Lag (2014:942).

Omprövning

Omprövning av Skatteverkets beslut om identifiering eller
återkallelse

17 § Skatteverket ska ompröva ett beslut om identifiering
eller återkallelse om den som beslutet gäller begär det, om
beslutet överklagas eller om det finns andra skäl.

Skatteverket får inte ompröva beslut i en fråga som har
avgjorts av allmän förvaltningsdomstol. Skatteverket får dock
på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som
har avgjorts av förvaltningsrätt eller kammarrätt genom
beslut som har fått laga kraft om beslutet avviker från
rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta
förvaltningsdomstolen som har meddelats senare.

Skatteverket får inte på eget initiativ ompröva ett
identifieringsbeslut till nackdel för den som beslutet
gäller. Lag (2014:942).

17 a § En begäran om omprövning ska vara skriftlig. Begäran
om omprövning ska ha kommit in till Skatteverket senast två
månader från den dag då beslutet meddelades. Lag (2014:942).

18 § Om Skatteverket på eget initiativ omprövar ett beslut
som avses i 17 § första stycket till nackdel för den som
beslutet gäller, ska omprövningsbeslut meddelas senast två
månader från den dag då beslutet meddelades.

Ett omprövningsbeslut som är till fördel för den som beslutet
gäller får meddelas även efter denna tid. Lag (2014:942).

Omprövning av Skatteverkets beslut om skatt

19 § Beslut om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200)
som redovisas enligt denna lag eller enligt motsvarande
bestämmelser i ett annat EU-land omprövas enligt
bestämmelserna i 66 kap. 2–8, 18, 19, 21, 22 och 27–29 §§,
30 § första stycket samt 31–35 §§ skatteförfarandelagen
(2011:1244).

Hur en begäran om omprövning ska göras framgår även av
artiklarna 61 och 61a i rådets genomförandeförordning (EU) nr
282/2011. Lag (2014:942).

Överklagande

Överklagande av Skatteverkets beslut om identifiering eller
återkallelse

20 § Beslut om identifiering eller återkallelse får
överklagas till allmän förvaltningsdomstol av den som
beslutet gäller eller av det allmänna ombudet hos
Skatteverket.

Överklagandet ska ha kommit in inom två månader från den dag
då beslutet meddelades.

I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 67 kap.
19–22, 28–32 och 34–36 §§ skatteförfarandelagen
(2011:1244).

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.
Lag (2014:942).

Överklagande av Skatteverkets beslut om skatt

21 § Beslut om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200)
som redovisas enligt denna lag eller enligt motsvarande
bestämmelser i ett annat EU-land får överklagas till allmän
förvaltningsdomstol av den som beslutet gäller eller av det
allmänna ombudet hos Skatteverket.

I fråga om överklagandet tillämpas bestämmelserna i 67 kap.
2 § andra stycket, 5 §, 6 § andra meningen, 12, 13, 19–25,
27–37 och 39 §§ skatteförfarandelagen (2011:1244).
Lag (2014:942).

Förfarandet i övrigt

Förfarandet i övrigt i samband med Skatteverkets beslut om
identifiering och återkallelse

22 § Vid prövning av frågor om identifiering och återkallelse
tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244)
om

1. uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4
kap.,

2. Skatteverkets utredningsskyldighet och
kommunikationsskyldighet i 40 kap. 1–3 §§,

3. begäran om omprövning som lämnas till domstol i 66 kap.
18 §, och

4. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 §.
Lag (2014:942).

22 a § Skatteverket ska godkänna en fysisk person som har
utsetts som deklarationsombud av den som omfattas av ett
identifieringsbeslut enligt 4 b §, om den som utsetts
uppfyller kraven enligt 6 kap. 6 och 7 §§
skatteförfarandelagen (2011:1244).

Följande bestämmelser i skatteförfarandelagen tillämpas för

1. behörighet och återkallelse av godkännande: 6 kap. 5 §
första stycket 1–3 och 8 §,

2. omprövning och överklagande: 66 och 67 kap.,

3. besluts verkställbarhet: 68 kap. 1 § och 3 § 1.
Lag (2014:942).

Förfarandet i övrigt i samband med Skatteverkets beslut om
skatt

23 § I fråga om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200)
som ska redovisas enligt denna lag eller enligt motsvarande
bestämmelser i ett annat EU-land tillämpas bestämmelserna i
skatteförfarandelagen (2011:1244) om

1. uppgifter som har lämnats för någon annans räkning i 4
kap.,

2. föreläggande i 37 kap. 9 och 10 §§,

3. Skatteverkets utredningsskyldighet och
kommunikationsskyldighet i 40 kap. 1–3 §§,

4. revision i 41 kap.,

5. ersättning för kostnader för ombud, biträde eller
utredning i 43 kap.,

6. bevissäkring i 45 kap.,

7. betalningssäkring i 46 kap.,

8. uppgifter och handlingar som ska undantas från kontroll i
47 kap.,

9. skattetillägg i 49 kap. 4–7, 10–13, 15 och 19 §§,

10. befrielse från särskilda avgifter i 51 kap.,

11. beslut om särskilda avgifter i 52 kap. 3–7, 10 och
11 §§,

12. skönsmässiga beslut om skatter i 57 kap. 1 §,

13. ansvar för skatter och avgifter i 59 kap. 13, 15–21, 26
och 27 §§,

14. beslut om befrielse från skatteavdrag,
arbetsgivaravgifter, mervärdesskatt och punktskatt i 60
kap.,

15. betalning av skatter och avgifter i 62 kap. 8, 9 och
19 §§,

16. anstånd med betalning av skatter och avgifter i 63 kap.
2, 4–10, 16 och 22 §§,

17. överskott som inte har kunnat betalas tillbaka i 64 kap.
10 § första stycket,

18. kostnadsränta i 65 kap. 3, 4 § första stycket, 7, 8, 11,
13–15 och 19 §§,

19. besluts verkställbarhet i 68 kap.,

20. verkställighet av beslut om bevissäkring och
betalningssäkring i 69 kap.,

21. indrivning i 70 kap., och

22. övriga bestämmelser om verkställighet i 71 kap.
Lag (2014:942).

23 a § Vid omprövning och överklagande av beslut enligt de
bestämmelser som räknas upp i 23 § tillämpas 66 och 67 kap.
skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2014:942).

23 b § Vid tillämpningen av de bestämmelser som räknas upp i
23 § ska följande gälla:

1. Det som sägs i skatteförfarandelagen (2011:1244) om
skattedeklaration eller deklaration tillämpas för en särskild
mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats
enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land.

2. Det som sägs i skatteförfarandelagen om uppgiftsskyldighet
enligt 15–35 kap. tillämpas även för uppgiftsskyldighet
enligt denna lag.

3. Det som sägs i 49 kap. 7 § tredje stycket
skatteförfarandelagen om Skatteverket tillämpas även för
motsvarande myndighet i ett annat EU-land. Lag (2014:942).

23 c § Om skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200) ska
tillgodoräknas på grund av ett omprövningsbeslut eller ett
beslut av en domstol, ska den beskattningsbara personen
tillgodoföras ränta på det tillgodoräknade beloppet.
Intäktsräntan ska beräknas från och med dagen efter beloppets
ursprungliga förfallodag till och med den dag då beloppet
tillgodoräknas.

Räntan ska beräknas efter den räntesats som anges i 65 kap.
4 § tredje stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Dessutom
tillämpas 65 kap. 20 § skatteförfarandelagen. Lag (2014:942).

24 § Indrivning får inte begäras av ett belopp som omfattas av
anstånd.

Dokumentationsskyldighet

25 § Den som ett identifieringsbeslut gäller för enligt denna
lag eller enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land
ska genom räkenskaper eller annan lämplig dokumentation se
till att det finns underlag för de omsättningar som omfattas
av beslutet. Räkenskaperna ska vara så detaljerade att
Skatteverket kan avgöra om en särskild
mervärdesskattedeklaration eller en deklaration som lämnats
enligt motsvarande bestämmelser i ett annat EU-land är
korrekt.

Om Skatteverket begär det, ska den beskattningsbara personen
göra sådant underlag som avses i första stycket tillgängligt
på elektronisk väg.

Underlaget ska bevaras i tio år efter utgången av det år då
den transaktion som underlaget avser utfördes. Lag (2014:942).

26 § Om ett identifieringsbeslut enligt 4 b § gäller en
mervärdesskattegrupp, ska det underlag som avses i 25 §
första stycket finnas tillgängligt hos den huvudman som
Skatteverket har utsett för gruppen enligt 6 a kap. 4 §
mervärdesskattelagen (1994:200). Lag (2014:1511).

Övergångsbestämmelser

2011:1245

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2012 och tillämpas på
redovisningsperioder som börjar efter utgången av 2011.

2013:117

1. Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013.

2. Äldre föreskrifter gäller för beslut som har meddelats
före ikraftträdandet.

2013:370

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2013 och tillämpas på
redovisningsperioder som börjar efter utgången av juni
2013.

2014:942

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Lagen tillämpas på redovisningsperioder som börjar efter
utgången av december 2014.

2014:1511

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015.

2. Lagen tillämpas på redovisningsperioder som börjar efter
utgången av december 2014.