Lag (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen

SFS nr
2011:423
Departement/myndighet
Justitiedepartementet BIRS
Utfärdad
2011-04-14
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:203

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Denna lag innehåller bestämmelser för genomförande av
rådets rambeslut 2006/783/RIF om tillämpning av principen om
ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande, ändrat genom
rådets rambeslut 2009/299/RIF. Lag (2014:845).

Definition av ett svenskt beslut om förverkande

2 § Med ett svenskt beslut om förverkande avses i denna lag
ett av svensk domstol meddelat lagakraftvunnet beslut om
förverkande

1. som avser utbyte av ett brott, eller vad någon tagit emot
som ersättning för kostnader i samband med ett brott eller
värdet av det mottagna, eller

2. som avser egendom som använts eller varit avsedd att
användas som hjälpmedel vid brott, som frambragts genom
brott, vars användande utgör brott, som någon annars tagit
befattning med på ett sätt som utgör brott eller som annars
varit föremål för brott.

Med ett svenskt beslut om förverkande ska även avses ett av
svensk domstol meddelat lagakraftvunnet beslut som meddelats
med stöd av 36 kap. 1 b eller 4 § brottsbalken.
Lag (2014:203).

Definition av ett utländskt beslut om förverkande

3 § Med ett utländskt beslut om förverkande avses i denna lag
ett straff eller en åtgärd enligt ett lagakraftvunnet beslut,
som har meddelats av en domstol i en annan medlemsstat i
Europeiska unionen efter rättegång på grund av brottslig
handling och som innebär ett slutligt berövande av egendom
när domstolen förklarat att egendomen

1. utgjort vinning av ett brott eller motsvarande som helt
eller delvis uppgår till värdet av denna vinning,

2. utgjort hjälpmedel vid ett brott,

3. har förverkats till följd av en tillämpning av artikel 3.1
och 3.2 om utökade möjligheter till förverkande i rådets
rambeslut 2005/212/RIF om förverkande av vinning, hjälpmedel
och egendom som härrör från brott, eller

4. har förverkats med stöd av andra bestämmelser om utökade
möjligheter till förverkande än sådana som anges i 3.

Denna lag ska inte tillämpas på utländska beslut om
förverkande som innebär återställande av egendom till
rättmätig ägare. Lag (2014:203).

Föreskrifter om verkställigheten av denna lag

4 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
meddelar föreskrifter om verkställigheten av denna lag.

2 kap. Verkställighet utomlands av ett svenskt beslut om
förverkande

Översändande av ett beslut om förverkande

1 § Kronofogdemyndigheten prövar om ett beslut om förverkande
ska sändas över till en annan medlemsstat i Europeiska unionen
för erkännande och verkställighet i den staten. Ett beslut om
förverkande får sändas över om översändandet är förenligt med
rambeslutet och det kan antas ge fördelar vid verkställigheten
av beslutet.

Ett beslut om förverkande får sändas över till flera
medlemsstater samtidigt.

2 § Kronofogdemyndigheten ska sända över beslutet om
förverkande till en behörig myndighet eller en centralmyndighet
i den andra medlemsstaten.

Andra åtgärder och omvandling

3 § När ett beslut om förverkande sänds över för verkställighet
till en annan medlemsstat, får Kronofogdemyndigheten inte
tillåta att verkställigheten i den staten sker genom
frihetsberövande eller någon annan åtgärd som ersätter
förverkandet.

Avser beslutet om förverkande viss egendom, får
Kronofogdemyndigheten inte heller tillåta att verkställigheten
i stället sker genom betalning eller verkställighet avseende
egendomens värde.

Verkställighet i Sverige

4 § Även om ett beslut om förverkande har sänts över för
verkställighet till en eller flera medlemsstater, får
verkställighet äga rum i Sverige.

Verkställighet i flera stater

5 § Om ett beslut om förverkande avseende en
betalningsskyldighet har sänts över till flera medlemsstater
för verkställighet eller om verkställighet av beslutet även
sker i Sverige, ska Kronofogdemyndigheten bevaka att det
sammanlagda värdet av det som verkställs inte överstiger det
belopp som anges i beslutet.

3 kap. Erkännande och verkställighet i Sverige av ett utländskt
beslut om förverkande

Inledande bestämmelser

1 § Ett beslut om förverkande som sänds över till Sverige ska
erkännas enligt bestämmelserna i denna lag och verkställas
enligt de bestämmelser i lag eller annan författning som gäller
för verkställighet i Sverige av beslut om förverkande, om inte
annat följer av denna lag.

2 § Verkställighet av ett beslut om förverkande får inte ske
genom frihetsberövande eller någon annan åtgärd som ersätter
förverkandet.

Verkställighet av ett beslut som avser viss egendom får ske
genom betalning eller verkställighet avseende egendomens värde,
om det är lämpligt och behörig myndighet i den andra
medlemsstaten samtycker till det. Detta gäller inte vid
verkställighet av beslut om förverkande av hjälpmedel vid
brott.

3 § Vid omräkning till svensk valuta ska den växelkurs
tillämpas som gällde när beslutet om förverkande meddelades.

Behöriga myndigheter

4 § Kronofogdemyndigheten prövar om beslut om förverkande
enligt 1 kap. 3 § första stycket 1–3 ska erkännas och
verkställas i Sverige.

Tingsrätten prövar, efter ansökan från Kronofogdemyndigheten,
om beslut om förverkande enligt 1 kap. 3 § första stycket 4
ska erkännas och verkställas i Sverige. Kronofogdemyndigheten
får dock, innan den gett in en ansökan till rätten, med stöd
av 10 § besluta att en verkställbarhetsförklaring enligt 8 §
inte ska meddelas.

I fråga om tingsrättens behörighet enligt andra stycket
tillämpas 18 kap. 1 § utsökningsbalken. Lag (2014:203).

Hur förfarandet inleds

5 § Ett beslut om förverkande sänds över till
Kronofogdemyndigheten. Beslutet ska åtföljas av ett intyg som
är upprättat i enlighet med formuläret i bilagan till
rambeslutet.

Intyget ska vara skrivet på svenska, danska, norska eller
engelska eller åtföljas av en översättning till något av
dessa språk. Lag (2014:203).

6 § Ett beslut om förverkande och intyget ska sändas över
skriftligen genom post, bud eller telefax eller, efter
överenskommelse i det enskilda fallet, på annat sätt.

7 § Om intyget saknas eller till form eller innehåll är så
bristfälligt att det inte utan väsentlig olägenhet kan läggas
till grund för prövning av frågan om erkännande och
verkställighet, ska Kronofogdemyndigheten ge den andra
medlemsstatens myndighet möjlighet att inom viss tid komma in
med komplettering. Detsamma gäller om beslutet om förverkande
saknas.

Verkställbarhetsförklaring

8 § Om ett beslut om förverkande är verkställbart i Sverige,
ska den myndighet som är behörig enligt 4 § besluta att
verkställighet får ske (verkställbarhetsförklaring).
Verkställbarhetsförklaringen gäller omedelbart.

Verkställbarhetsförklaringen ska innehålla uppgifter om

1. det belopp i svensk valuta eller den egendom som
verkställigheten ska avse,

2. huruvida beslutet får verkställas enligt 2 § andra stycket
första meningen, och i så fall med beloppet angivet i svensk
valuta,

3. hur beslutet ska verkställas, om det finns andra beslut om
förverkande eller ett eller flera beslut för att säkerställa
verkställighet av ett beslut om förverkande, samt

4. hur den mot vilken förklaringen gäller kan överklaga
verkställbarhets-förklaringen.

Vid fastställande av det belopp som avses i andra stycket 1
och 2 ska 3 § tillämpas. En verkställbarhetsförklaring som
har meddelats av Kronofogdemyndigheten ska delges den mot
vilken förklaringen gäller. Beslutar Kronofogdemyndigheten
med stöd av 13 § första stycket 1 om uppskov med
verkställigheten behöver delgivning inte ske så länge skälen
för uppskov består. Lag (2014:203).

Kronofogdemyndighetens motiveringsskyldighet

9 § Ett beslut av Kronofogdemyndigheten att inte meddela en
verkställbarhetsförklaring, att upphäva en sådan eller att
besluta om uppskov med verkställigheten ska innehålla skälen
för beslutet.

Hinder mot erkännande och verkställighet

10 § En verkställbarhetsförklaring får inte meddelas om ett
sådant intyg som anges i 5 §, trots att den andra
medlemsstatens myndighet getts tillfälle att komma in med
komplettering, saknas eller till form eller innehåll är så
bristfälligt att det inte utan väsentlig olägenhet kan läggas
till grund för prövning av frågan om erkännande och
verkställighet.

11 § En verkställbarhetsförklaring får utöver vad som anges i
10 § inte meddelas om

1. det för samma gärning som ligger till grund för beslutet
om förverkande har meddelats dom eller beslut i Sverige eller
i en annan stat och domen eller beslutet i den andra staten,
vid ett fällande avgörande, har verkställts,

2. det enligt 20 kap. 7 § rättegångsbalken eller motsvarande
bestämmelse i annan svensk lag har meddelats beslut att inte
väcka åtal för det brott som ligger till grund för beslutet
om förverkande,

3. en sådan förklaring inte skulle vara förenlig med
bestämmelser om immunitet och privilegier,

4. beslutet om förverkande har meddelats efter en förhandling
där den mot vilken beslutet riktar sig inte var personligen
närvarande och om det inte har bekräftats i intyget att något
av villkoren i artikel 8.2 e i rambeslutet är uppfyllt,
eller

5. den gärning, som ligger till grund för beslutet om
förverkande, helt eller delvis har begåtts i Sverige och inte
motsvarar brott enligt svensk lag eller preskription har
inträtt enligt 36 kap. 15 § brottsbalken. Lag (2014:845).

11 a § För beslut om förverkande enligt 1 kap. 3 § första
stycket 4 gäller, utöver vad som anges i 10 och 11 §§, att en
verkställbarhetsförklaring inte får meddelas om

1. den gärning som ligger till grund för beslutet om
förverkande varken motsvarar ett brott för vilket det enligt
svensk lag är föreskrivet fängelse i sex år eller mer, eller
något av de brott som räknas upp i 36 kap. 1 b § andra och
tredje styckena brottsbalken,

2. brottet inte är av beskaffenhet att kunna ge utbyte,

3. det varken av beslutet om förverkande eller av krav som
uppställs i den andra medlemsstatens lag framgår att den
statens domstol har bedömt att den förverkade egendomen
härrör från brottslig verksamhet, eller

4. beslutet om förverkande inte riktar sig mot någon av de
personer som anges i 36 kap. 5 a § brottsbalken.

En verkställbarhetsförklaring avseende beslut som anges i
första stycket får inte meddelas om det är oskäligt.
Lag (2014:203).

Nedsättning av det verkställbara beloppet

12 § Om beslutet om förverkande avser en betalningsskyldighet
och det under verkställigheten framkommer att beloppet till
viss del har betalats eller verkställts i en annan stat, ska
Kronofogdemyndigheten i samma mån sätta ned det belopp för
vilket verkställighet får ske. Vid nedsättning tillämpas 3 §.

Uppskov med verkställighet

13 § Kronofogdemyndigheten får besluta om uppskov på viss tid
med verkställigheten av ett beslut om förverkande om

1. verkställigheten skulle skada en pågående utredning om
brott,

2. egendomen har förklarats förverkad enligt ett svenskt beslut
om förverkande eller är föremål för verkställighet av ett
beslut om förverkande eller ett beslut för att säkerställa
verkställighet av ett beslut om förverkande,

3. beslutet avser en betalningsskyldighet hos en person mot
vilken ett förfarande om förverkande eller verkställighet av
ett beslut om förverkande pågår och personen i fråga saknar
tillgångar för att samtliga beslut ska kunna verkställas,

4. verkställigheten innebär en risk för att det penningbelopp
som anges i beslutet kommer att överskridas på grund av
samtidig verkställighet av beslutet i flera medlemsstater,
eller

5. det är nödvändigt att helt eller delvis översätta beslutet.

Tiden för uppskov enligt denna paragraf får förlängas.
Kronofogdemyndigheten får besluta att vidtagna
verkställighetsåtgärder ska återgå. När skälen för uppskov har
upphört ska verkställigheten återupptas.

Överklagande av Kronofogdemyndighetens
verkställbarhetsförklaring

14 § Kronofogdemyndighetens verkställbarhetsförklaring får
överklagas av den mot vilken förklaringen gäller till den
tingsrätt som enligt 18 kap. 1 § utsökningsbalken prövar
överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut. Överklagandet
ska göras skriftligen och ges in till Kronofogdemyndigheten
inom tre veckor från den dag då den mot vilken förklaringen
gäller fick del av verkställbarhetsförklaringen.

Ett överklagande som inte har kommit in i rätt tid ska avvisas
av Kronofogdemyndigheten. Om överklagandet har kommit in till
tingsrätten inom tiden för överklagande, ska den omständigheten
att överklagandet har kommit in till Kronofogdemyndigheten
först därefter inte föranleda att det avvisas. Om överklagandet
inte avvisas, ska myndigheten sända det och övriga handlingar i
ärendet till tingsrätten.

Upphävande av verkställbarhetsförklaringen

15 § En verkställbarhetsförklaring ska upphävas om

1. det framkommer att beslutet om förverkande inte får
verkställas i Sverige,

2. beslutet om förverkande avser viss egendom och denna inte
påträffas här i landet,

3. egendom som kan användas för verkställighet inte påträffas
eller det av någon annan anledning inte är möjligt att
verkställa beslutet om förverkande,

4. nåd har beviljats eller annat beslut enligt 12 kap. 9 §
regeringsformen har meddelats,

5. beslutet om förverkande i sin helhet är verkställt i en
annan stat, eller

6. begäran om verkställighet av beslutet om förverkande
återkallas.

Beslut om upphävande av en verkställbarhetsförklaring
meddelas av Kronofogdemyndigheten. Rätten ska dock, utöver i
de fall i vilka förklaringen är föremål för rättens prövning,
fatta beslut om upphävande i de fall rätten har meddelat
förklaringen eller fastställt Kronofogdemyndighetens
förklaring och det är fråga om upphävande enligt första
stycket 1.

Om en verkställbarhetsförklaring upphävs ska de
verkställighetsåtgärder som vidtagits såvitt möjligt
återgå. Lag (2014:203).

Övriga bestämmelser

16 § För rättens prövning gäller lagen (1996:242) om
domstolsärenden, om inte annat följer av denna lag. Innan
rätten beslutar att inte meddela en
verkställbarhetsförklaring eller upphäver en sådan
förklaring, ska Kronofogdemyndigheten ha getts tillfälle att
yttra sig.

För överklagande av Kronofogdemyndighetens beslut i frågor
som rör verkställighet gäller bestämmelserna i 18 kap.
utsökningsbalken. Lag (2014:203).

17 § Annan egendom än pengar som erhållits vid verkställigheten
ska säljas. Kan egendomen inte säljas får den förstöras.

Egendom enligt första stycket som kan befaras komma till
brottslig användning eller annars är olämplig för försäljning
ska oskadliggöras av den myndighet som förvarar egendomen.

Om det finns särskilda skäl, får viss egendom överlämnas till
den andra medlemsstaten i stället för att säljas enligt första
stycket. Sådan egendom får, om beslutet om förverkande avser en
betalningsskyldighet, överlämnas endast om den andra staten
samtycker till det.

Egendom får inte i något fall överlämnas om den utgör svenska
kulturföremål som avses i 6 kap. 2 § lagen (1988:950) om
kulturminnen m.m.

18 § Influtna medel tillfaller svenska staten om beloppet
understiger 10 000 euro. I övriga fall ska influtna medel
fördelas lika mellan den svenska staten och den andra
medlemsstaten.

Regeringen får, efter överenskommelse med den andra
medlemsstaten, besluta om en annan fördelning än den som anges
i första stycket.

19 § Beslut enligt 17 § och 18 § första stycket meddelas av
Kronofogdemyndigheten.