Förordning (2011:578) om erkännande och verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska unionen

SFS nr
2011:578
Departement/myndighet
Justitiedepartementet BIRS
Utfärdad
2011-05-19
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:204

1 kap. Allmänna bestämmelser

1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om tillämpningen
av lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut
om förverkande inom Europeiska unionen.

2 § De begrepp som används i denna förordning har samma
betydelse som i lagen (2011:423) om erkännande och
verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska
unionen.

3 § All kommunikation i samband med erkännande och
verkställighet av ett beslut om förverkande i Sverige eller i
en annan medlemsstat ska ske mellan Kronofogdemyndigheten och
den behöriga myndigheten i den andra staten.

Om den andra medlemsstaten har utsett en centralmyndighet, ska
kommunikationen ske via centralmyndigheten, om inte
centralmyndigheten eller den behöriga myndigheten anger något
annat.

2 kap. Verkställighet utomlands av ett svenskt beslut om
förverkande

Översändande av ett beslut om förverkande

1 § Ett beslut om förverkande som Kronofogdemyndigheten
sänder över till en annan medlemsstat för erkännande och
verkställighet i den staten ska åtföljas av ett intyg som är
upprättat i enlighet med bilagan till rådets rambeslut
2006/783/RIF om tillämpning av principen om ömsesidigt
erkännande på beslut om förverkande, ändrat genom rådets
rambeslut 2009/299/RIF. Kronofogdemyndigheten ska upprätta
intyget.

Kronofogdemyndigheten ska översätta intyget till den andra
medlemsstatens språk eller till ett språk som den staten har
förklarat att den godtar. Förordning (2013:841).

2 § Beslutet om förverkande och intyget ska sändas över genom
post eller bud.

Kronofogdemyndigheten får dock efter överenskommelse med den
behöriga myndigheten i den andra medlemsstaten sända över
beslutet om förverkande och intyget genom telefax, elektronisk
post eller på annat sätt.

Underrättelser m.m.

3 § Kronofogdemyndigheten ska genast underrätta den behöriga
myndigheten i den andra medlemsstaten, om

1. beslutet om förverkande delvis har verkställts i Sverige
eller i en annan stat samt vad som återstår att verkställa
enligt beslutet,

2. det finns risk för att det sammanlagda värdet av det som
verkställs kan komma att överstiga det belopp som anges i
beslutet om förverkande, eller

3. beslutet om förverkande inte längre får verkställas.

I samband med att en underrättelse lämnas enligt första
stycket 3, ska Kronofogdemyndigheten återkalla begäran om
verkställighet av beslutet om förverkande.

4 § Kronofogdemyndigheten får göra en framställning hos den
andra medlemsstaten om att få del av värdet av det som har
förverkats, utöver vad som följer av artikel 16.1 och 16.2 a i
rådets rambeslut 2006/783/RIF om tillämpning av principen om
ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande, om beslutet om
förverkande avser ett betydande värde och det finns skäl för
att göra en sådan framställning.

Innan en sådan framställning görs, ska Kronofogdemyndigheten
upplysa Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om det.

3 kap. Erkännande och verkställighet i Sverige av ett
utländskt beslut om förverkande

Mottagande av ett beslut om förverkande

1 § Om ett beslut om förverkande har sänts till en myndighet
som inte är behörig att ta emot beslutet enligt 3 kap. 5 §
lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut
om förverkande inom Europeiska unionen, ska den myndigheten
vidarebefordra beslutet till Kronofogdemyndigheten.
Kronofogdemyndigheten ska i så fall underrätta den andra
statens behöriga myndighet om detta.

Detsamma gäller andra handlingar som tillhör ett ärende om
erkännande och verkställighet av beslut om förverkande.
Förordning (2014:204).

Samråd

2 § Om ett beslut om förverkande rör en gärning på
tryckfrihetsförordningens eller yttrandefrihetsgrundlagens
områden, ska Kronofogdemyndigheten samråda med och vid behov
inhämta yttrande från Justitiekanslern.

3 § Kronofogdemyndigheten ska samråda med den behöriga
myndigheten i den andra medlemsstaten innan
Kronofogdemyndigheten meddelar beslut om att ett beslut om
förverkande inte är verkställbart i Sverige. Detsamma gäller
innan Kronofogdemyndigheten meddelar beslut om att upphäva en
verkställbarhetsförklaring enligt 3 kap. 15 § första stycket 1
lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av beslut om
förverkande inom Europeiska unionen.

Om Kronofogdemyndigheten har getts tillfälle att yttra sig
enligt 3 kap. 16 § första stycket lagen om erkännande och
verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska
unionen, ska Kronofogdemyndigheten samråda med den behöriga
myndigheten i den andra medlemsstaten. Sådant samråd behöver
dock inte ske om det är uppenbart obehövligt.

4 § Kronofogdemyndigheten ska, om det inte är obehövligt,
samråda med Åklagarmyndigheten i syfte att utreda om det finns
skäl för att besluta om uppskov enligt 3 kap. 13 § första
stycket 1 lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av
beslut om förverkande inom Europeiska unionen.

5 § Kronofogdemyndigheten ska samråda med den behöriga
myndigheten i den andra medlemsstaten om det visar sig att
beslutet om förverkande helt eller delvis har verkställts i
någon annan stat.

6 § Om ett beslut om förverkande avser en betalningsskyldighet
och Kronofogdemyndigheten med stöd av 3 kap. 17 § tredje
stycket lagen (2011:423) om erkännande och verkställighet av
beslut om förverkande inom Europeiska unionen avser att lämna
över annan egendom än pengar till den andra medlemsstaten, ska
Kronofogdemyndigheten samråda med den behöriga myndigheten i
den andra staten om detta.

Underrättelser

7 § Kronofogdemyndigheten ska underrätta den behöriga
myndigheten i den andra medlemsstaten om att verkställighet av
ett beslut om förverkande inte får ske genom frihetsberövande
eller någon annan åtgärd som ersätter ett förverkande, om det
av intyget som åtföljer beslutet eller på annat sätt framgår
att den andra myndigheten har medgett en sådan verkställighet.

8 § Kronofogdemyndigheten ska underrätta den behöriga
myndigheten i den andra medlemsstaten, om

1. erkännande och verkställighet har vägrats,

2. det finns risk för att det sammanlagda värdet av det som
verkställs kan komma att överstiga det belopp som anges i
beslutet om förverkande,

3. uppskov har meddelats och hur långt uppskovet förväntas
bli,

4. ett meddelat uppskov har upphört,

5. Kronofogdemyndighetens verkställbarhetsförklaring eller
rättens beslut i fråga om erkännande och verkställighet har
överklagats,

6. beslut angående verkställigheten har överklagats enligt
utsökningsbalkens bestämmelser,

7. en verkställbarhetsförklaring har upphävts, eller

8. ett beslut om förverkande har verkställts samt hur
influtna medel ska fördelas mellan staterna.
Förordning (2014:204).

9 § Om ett beslut om förverkande avser egendom som är föremål
för verkställighet enligt lagen (2005:500) om erkännande och
verkställighet inom Europeiska unionen av frysningsbeslut,
ska Kronofogdemyndigheten underrätta såväl den åklagare som
har meddelat en verkställbarhetsförklaring enligt den lagen
som den domstol som har fastställt förklaringen.
Underrättelse ska lämnas så fort Kronofogdemyndigheten eller
tingsrätten har meddelat beslut i fråga om erkännande och
verkställighet enligt lagen (2011:423) om erkännande och
verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska
unionen. Förordning (2014:204).

Övriga bestämmelser

10 § När en verkställbarhetsförklaring har meddelats, ska
beslutet om förverkande verkställas skyndsamt.

11 § Kronofogdemyndigheten ska med eget yttrande överlämna
handlingarna i ärendet till Regeringskansliet
(Justitiedepartementet) om

1. den andra medlemsstaten har begärt att få del av värdet av
det som har förverkats, utöver vad som följer av 3 kap. 18 §
första stycket lagen (2011:423) om erkännande och
verkställighet av beslut om förverkande inom Europeiska
unionen, eller

2. det finns skäl att återkräva kostnader för verkställigheten
av beslutet om förverkande.