Lag (2012:278) om inhämtning av uppgifter om elektronisk kommunikation i de brottsbekämpande myndigheternas underrättelseverksamhet

SFS nr
2012:278
Departement/myndighet
Justitiedepartementet Å
Utfärdad
2012-05-16
Ändring införd
t.o.m. SFS 2014:1422

1 § Polismyndigheten, Säkerhetspolisen eller Tullverket får,
under de förutsättningar som anges i denna lag, i
underrättelseverksamhet i hemlighet från den som enligt lagen
(2003:389) om elektronisk kommunikation tillhandahåller ett
elektroniskt kommunikationsnät eller en elektronisk
kommunikationstjänst hämta in uppgifter om

1. meddelanden som i ett elektroniskt kommunikationsnät har
överförts till eller från ett telefonnummer eller annan
adress,

2. vilka elektroniska kommunikationsutrustningar som har
funnits inom ett visst geografiskt område, eller

3. i vilket geografiskt område en viss elektronisk
kommunikationsutrustning finns eller har funnits.
Lag (2014:654).

2 § Uppgifter får hämtas in om omständigheterna är sådana att

1. åtgärden är av särskild vikt för att förebygga, förhindra
eller upptäcka brottslig verksamhet som innefattar brott för
vilket inte är föreskrivet lindrigare straff än fängelse i två
år, och

2. skälen för åtgärden uppväger det intrång eller men i övrigt
som åtgärden innebär för den som åtgärden riktar sig mot eller
för något annat motstående intresse.

3 § /Upphör att gälla U:2017-01-01 genom lag (2012:279)./
Uppgifter får också, under de förutsättningar som anges i
2 § 2, hämtas in om omständigheterna är sådana att åtgärden är
av särskild vikt för att förebygga, förhindra eller upptäcka
brottslig verksamhet som innefattar

1. sabotage enligt 13 kap. 4 § brottsbalken,

2. kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller
flygplatssabotage enligt 13 kap. 5 a § första eller andra
stycket eller 5 b § första stycket brottsbalken, om brottet
innefattar sabotage enligt 4 § samma kapitel,

3. brott mot medborgerlig frihet enligt 18 kap. 5 §
brottsbalken,

4. spioneri, grov obehörig befattning med hemlig uppgift eller
grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige, mot främmande
makt eller mot person enligt 19 kap. 5 eller 8 §, 10 § andra
stycket, 10 a § andra stycket eller 10 b § andra stycket
brottsbalken, eller

5. grovt brott enligt 3 § andra stycket lagen (2002:444) om
straff för finansiering av särskilt allvarlig brottslighet i
vissa fall eller grovt brott enligt 6 § lagen (2010:299) om
straff för offentlig uppmaning, rekrytering och utbildning
avseende terroristbrott och annan särskilt allvarlig
brottslighet. Lag (2014:387).

4 § Beslut om inhämtning av uppgifter fattas av myndigheten.
Myndighetschefen får delegera rätten att fatta beslut om
inhämtning till en annan anställd vid myndigheten som har den
särskilda kompetens, utbildning och erfarenhet som behövs.

Den som rätten att fatta beslut har delegerats till, får inte
fatta beslut om inhämtning i sådan operativ verksamhet som han
eller hon deltar i.

5 § I ett beslut om inhämtning av uppgifter ska det anges
vilken brottslig verksamhet och vilken tid beslutet avser samt
vilket telefonnummer eller annan adress, vilken elektronisk
kommunikationsutrustning eller vilket geografiskt område
beslutet avser. Tiden får inte bestämmas längre än nödvändigt
och får, när det gäller tid som infaller efter beslutet, inte
överstiga en månad från dagen för beslutet.

Om det inte längre finns skäl för ett beslut om inhämtning av
uppgifter, ska beslutet omedelbart hävas.

6 § Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden ska underrättas om
ett beslut om inhämtning av uppgifter enligt denna lag.
Underrättelsen ska lämnas senast en månad efter det att ärendet
om inhämtning avslutades.

7 § Om det vid inhämtning av uppgifter enligt denna lag har
kommit fram uppgifter om annan brottslig verksamhet än som
omfattas av beslutet om inhämtning, får uppgifterna användas
för att förhindra brott.

8 § Uppgifter som har kommit fram vid inhämtning enligt denna
lag får användas i en förundersökning endast efter tillstånd
till hemlig övervakning av elektronisk kommunikation. Utan ett
sådant tillstånd får dock inhämtade uppgifter ligga till grund
för beslut om att inleda en förundersökning.

9 § Uppteckningar av uppgifter ska granskas snarast möjligt.

Uppteckningar ska, i de delar de är av betydelse för att
förebygga, förhindra eller upptäcka brottslig verksamhet som
omfattas av beslutet om inhämtning eller för att förhindra
annat brott, bevaras så länge det behövs för något av dessa
syften. De ska därefter förstöras.

Andra stycket hindrar inte att brottsbekämpande myndigheter
behandlar uppgifter från uppteckningar i enlighet med vad som
är särskilt föreskrivet i lag.