- SFS nr
- 2012:843
- Departement/myndighet
- Finansdepartementet S3
- Utfärdad
- 2012-12-06
Tillämpningsområde
1 § Denna lag gäller för sådant samarbete mellan Sverige och
en annan medlemsstat i Europeiska unionen som avses i rådets
direktiv 2011/16/EU av den 15 februari 2011 om administrativt
samarbete i fråga om beskattning.
2 § Denna lag gäller för alla typer av skatter som tas ut på
de territorier där fördraget om Europeiska unionen och
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt är tillämpliga
enligt artikel 52 i fördraget om Europeiska unionen. Lagen
gäller dock inte för sådana punktskatter som omfattas av annan
unionslagstiftning om administrativt samarbete mellan
medlemsstaterna och inte heller för mervärdesskatt. Lagen
gäller inte heller för obligatoriska sociala avgifter eller
tullar.
3 § Följande avgifter ska vid tillämpningen av denna lag inte
i något fall anses vara skatter:
1. avgifter för intyg och andra handlingar som utfärdas av
myndigheter,
2. avgifter av avtalsmässig karaktär såsom ersättning för
allmännyttiga tjänster, eller
3. andra liknande avgifter.
Allmänna bestämmelser
4 § Skatteverket är behörig myndighet i Sverige vid samarbete
enligt denna lag.
5 § Skatteverket ska, i enlighet med vad som föreskrivs i
denna lag, på begäran av en behörig myndighet i en annan
medlemsstat
– utbyta upplysningar (8-11 §§),
– medge närvaro vid administrativa myndigheter och medverkan i
utredningar (17 §), och
– utföra delgivning (18 och 19 §§).
Skatteverket ska även, i enlighet med vad som föreskrivs i
denna lag,
– automatiskt utbyta upplysningar (12 och 13 §§), och
– lämna upplysningar utan föregående begäran (14 §).
6 § Skatteverket får, med den begränsning som anges i 19 §
andra stycket, begära att åtgärder enligt 5 § första stycket
vidtas av en behörig myndighet i en annan medlemsstat om det
kan göras utan att det skulle leda till att en
affärshemlighet, företagshemlighet, yrkeshemlighet eller ett i
näringsverksamhet använt förfaringssätt röjs och utan att det
medför utlämnande av upplysningar som det skulle strida mot
allmänna hänsyn att lämna.
Definitioner
7 § I denna lag avses med
behörig myndighet: den myndighet i en medlemsstat som har
utsetts som sådan av medlemsstaten eller ett centralt
kontaktkontor, ett kontaktorgan eller en behörig tjänsteman
som agerar på det sätt som avses i direktiv 2011/16/EU,
centralt kontaktkontor: det kontor som har utsetts som sådant
och som har huvudansvaret för kontakterna med andra
medlemsstater när det gäller administrativt samarbete,
kontaktorgan: varje annat kontor än det centrala
kontaktkontoret som har utsetts som sådant för att direkt
utbyta upplysningar enligt denna lag,
behörig tjänsteman: varje tjänsteman som har fått behörighet
att direkt utbyta upplysningar enligt direktivet,
begärande myndighet: det centrala kontaktkontoret, ett
kontaktorgan eller en behörig tjänsteman i en medlemsstat som
begär bistånd på den behöriga myndighetens vägnar,
utredning: varje kontroll, utredning och annan åtgärd som
medlemsstaterna genomför för att fullgöra sina skyldigheter
att sörja för en korrekt tilllämpning av skattelagstiftningen,
utbyte av upplysningar på begäran: utbyte av upplysningar
baserat på en begäran som en begärande medlemsstat lämnar till
en anmodad medlemsstat avseende ett specifikt fall,
automatiskt utbyte: systematisk överföring av på förhand
bestämda upplysningar till en annan medlemsstat, utan
föregående begäran, med i förväg fastställda regelbundna
intervaller,
utbyte utan föregående begäran: lämnande av upplysningar till
en annan medlemsstat, vid vilken tidpunkt som helst och utan
föregående begäran,
person:
– fysisk person,
– juridisk person,
– om gällande lagstiftning medger det, en sammanslutning av
personer som har befogenhet att utföra rättshandlingar men som
inte har en juridisk persons rättsliga ställning, eller
– varje annan juridisk konstruktion, oavsett slag eller form,
och obero-ende av om den har status som juridisk person, som
äger eller förvaltar tillgångar, inklusive inkomster som
härrör därifrån, som omfattas av en skatt som denna lag gäller
för.
Utbyte av upplysningar
Utbyte av upplysningar på begäran
8 § Skatteverket ska på begäran av en behörig myndighet i en
annan medlemsstat lämna alla sådana upplysningar
1. som kan antas vara relevanta för administration och
verkställighet av den andra medlemsstatens lagstiftning i
fråga om de skatter som denna lag gäller för, och
2. som Skatteverket har tillgång till eller inhämtar genom
utredningar.
9 § Skatteverket ska utföra de utredningar som krävs för att
få fram de upplysningar som avses i 8 § och tillämpa samma
förfarande som i egna skatteärenden.
Skatteverket är inte skyldigt att utföra utredningar som det
skulle strida mot lag att utföra för svenska
beskattningsändamål.
10 § Skatteverket är inte skyldigt att lämna upplysningar om
1. det framgår att den begärande myndigheten inte har uttömt
sina vanliga informationskällor för att inhämta de begärda
upplysningarna, och att den hade kunnat göra det utan att
riskera det önskade resultatet,
2. det skulle strida mot lag att för svenska
beskattningsändamål inhämta de begärda upplysningarna,
3. det framgår att den begärande myndigheten av rättsliga skäl
inte får lämna liknande upplysningar, eller
4. det skulle leda till att en affärshemlighet,
företagshemlighet, yrkes-hemlighet eller ett i
näringsverksamhet använt förfaringssätt röjs, eller om det
gäller upplysningar som det skulle strida mot allmänna hänsyn
att lämna.
11 § Bestämmelserna i 9 § andra stycket och 10 § 2-4 medför
inte rätt för Skatteverket att vägra lämna upplysningar eller
utföra utredningar enbart därför att svenska myndigheter inte
har något eget intresse av informationen.
Bestämmelserna i 10 § 2 och 4 medför inte heller rätt för
Skatteverket att vägra lämna upplysningar uteslutande därför
att upplysningarna
1. innehas av en bank, en annan finansiell institution, ett
ombud, en representant eller en förvaltare, eller
2. rör ägarintressen i en person.
Automatiskt utbyte av upplysningar
12 § Skatteverket ska till varje annan medlemsstats behöriga
myndighet genom automatiskt utbyte överföra upplysningar som
verket tagit emot i form av kontrolluppgifter eller
motsvarande uppgifter och uppgifter i inkomstdeklarationer och
som avser personer hemmahörande i den andra medlemsstaten när
det gäller
1. inkomster från anställning,
2. styrelsearvoden,
3. livförsäkringsprodukter som inte omfattas av andra
unionsrättsakter, om utbyte av upplysningar och andra liknande
åtgärder, än rådets direktiv 2011/16/EU,
4. pensioner, och
5. ägande av och inkomster från fastighet.
Upplysningarna ska överföras minst en gång om året.
13 § Skatteverket ska överföra upplysningar enligt 12 § till
en medlemsstat endast om den staten har meddelat Europeiska
kommissionen att den har upplysningar tillgängliga beträffande
minst en av de inkomster och tillgångar som avses i 12 §.
Om en behörig myndighet i en annan medlemsstat har meddelat
att den inte önskar få vissa upplysningar enligt 12 § första
stycket, ska Skatteverket inte överföra sådana upplysningar
till den medlemsstaten.
Utbyte av upplysningar utan föregående begäran
14 § Skatteverket ska lämna sådana upplysningar som kan antas
vara relevanta för administration och verkställighet av
medlemsstaternas nationella lagstiftningar i fråga om de
skatter som denna lag gäller för till den behöriga myndigheten
i varje annan berörd medlemsstat i följande fall:
1. Skatteverket har skäl att anta att det kan uppstå ett
skattebortfall i en annan medlemsstat,
2. en skattskyldig får en skattenedsättning eller
skattebefrielse i Sverige som kan föranleda en ökning av
skatten eller leda till skattskyldighet i en annan
medlemsstat,
3. affärstransaktioner mellan en skattskyldig i Sverige och en
skattskyldig i en annan medlemsstat genomförs genom ett eller
flera länder på ett sådant sätt att det kan leda till
skattebortfall i Sverige eller den andra medlemsstaten eller i
båda,
4. Skatteverket har skäl att anta att ett skattebortfall kan
bli följden av artificiella överföringar av vinster inom
koncerner, eller
5. upplysningar som har lämnats till Sverige av en annan
medlemsstats behöriga myndighet har gjort det möjligt att få
upplysningar som kan vara relevanta för fastställande av
skattskyldighet i den andra medlemsstaten.
Utan föregående begäran får Skatteverket till de behöriga
myndigheterna i de övriga medlemsstaterna även lämna alla
upplysningar som kan vara användbara för dem och som verket
har kännedom om.
Upplysningar som härrör från ett land utanför Europeiska
unionen
15 § Vid tillämpning av 8, 12 och 14 §§ får Skatteverket lämna
upplysningar som härrör från ett land utanför Europeiska
unionen endast om det enligt ett avtal med det landet är
tillåtet att vidarebefordra upplysningarna.
Underrättelse till den enskilde
16 § Om Skatteverket lämnar upplysningar till en myndighet i
en annan medlemsstat enligt 8 eller 14 § ska den som
upplysningarna avser underrättas om detta. I underrättelsen
ska det anges till vilken myndighet upplysningarna översänts.
Underrättelse enligt första stycket behöver inte lämnas om den
är uppenbart obehövlig eller om det kan befaras att en
underrättelse skulle försvåra genomförandet av den andra
myndighetens utredning eller beslut i skatteärende.
Vissa andra former av administrativt samarbete
Närvaro av tjänsteman från en annan medlemsstat
17 § Efter överenskommelse mellan Skatteverket och den
begärande myndigheten får tjänstemän som bemyndigats av den
begärande myndigheten, i enlighet med de villkor som
Skatteverket bestämmer, närvara vid Skatteverkets kontor och
vid sådana utredningar som verket utför enligt 9 §.
Delgivning av handlingar
18 § Delgivning på begäran av en annan medlemsstat sker enligt
delgivningslagen (2010:1932).
19 § Skatteverket får delge en person i en annan medlemsstat i
enlighet med 16-18 §§ delgivningslagen (2010:1932).
Skatteverket får begära bistånd med delgivning i en annan
medlemsstat om det inte är möjligt eller medför orimliga
svårigheter att delge personen i Sverige.
Användning och vidarebefordran av upplysningar m.m.
20 § Upplysningar som Skatteverket tar emot från en myndighet
i en annan medlemsstat får användas för beskattningsändamål i
fråga om de skatter som denna lag gäller för. De får också
användas för fastställande och uppbörd av andra skatter och
avgifter som omfattas av lagen (2011:1537) om bistånd med
indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen
eller för fastställande och uppbörd av socialavgifter. De får
dessutom användas i samband med rättsliga och administrativa
förfaranden som kan leda till påföljd och som inletts på grund
av överträdelse av skattelagstiftningen.
Upplysningarna får inte användas för andra ändamål än de som
anges i första stycket utan att den myndighet som
tillhandahåller upplysningarna tillåter det. Om upplysningarna
ursprungligen härrör från en myndighet i en tredje
medlemsstat, kan sådant tillstånd endast beviljas av den
myndigheten. Tillstånd krävs dock inte för att upplysningar,
rapporter, redogörelser och andra dokument eller vidimerade
kopior av eller utdrag ur sådana ska få åberopas eller
användas som bevisning.
En svensk myndighet ska följa de villkor som gäller för
användningen av upplysningarna enligt denna paragraf, oavsett
vad som annars är föreskrivet i lag eller annan författning.
21 § Skatteverket ska tillåta att upplysningar som verket
tillhandahåller en myndighet i en annan medlemsstat får
användas i den andra medlemsstaten för andra ändamål än sådana
som avses i 20 § första stycket, om de får användas för
liknande ändamål enligt svensk lag.
Om Skatteverket anser att upplysningar som verket har tagit
emot från en myndighet i en annan medlemsstat sannolikt kan
vara till nytta för en tredje medlemsstat för de ändamål som
avses i 20 § första stycket, får verket vidarebefordra dessa
upplysningar till den medlemsstaten, under de villkor som i
övrigt gäller enligt denna lag. Skatteverket ska underrätta
den medlemsstat som upplysningarna härrör från om sin avsikt
att vidarebefordra uppgifterna till en tredje medlemsstat. Den
medlemsstat som upplysningarna härrör från kan motsätta sig
ett sådant utbyte av uppgifter inom tio arbetsdagar från den
dag då den tog emot underrättelsen.
22 § Upplysningar som Skatteverket tagit emot vid samarbete
enligt denna lag får lämnas till länder utanför Europeiska
unionen endast om
1. den behöriga myndigheten i den medlemsstat som
upplysningarna härrör från har samtyckt till att de
vidarebefordras, och
2. det berörda landet utanför Europeiska unionen har åtagit
sig att samarbeta för insamling av bevisning avseende
transaktioner som verkar strida mot eller utgöra en
överträdelse av skattelagstiftningen.
23 § Sådana rapporter och dokument som utarbetats av
Europeiska kommissionen och som avses i artikel 23.6 i
direktiv 2011/16/EU får användas endast för analysändamål.
Överklagande
24 § Beslut enligt denna lag får inte överklagas.
Ytterligare föreskrifter
25 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
meddelar ytterligare föreskrifter om Skatteverkets uppgifter
enligt denna lag.
Övergångsbestämmelser
2012:843
1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2015 i fråga om 12
och 13 §§ samt i övrigt den 1 januari 2013.
2. Bestämmelserna i 12 och 13 §§ tillämpas första gången i
fråga om upplysningar som avser
– kalenderåret 2014, när de erhållits i form av
kontrolluppgifter eller motsvarande uppgifter, och
– beskattningsår som avslutas efter den 31 december 2013, när
de erhållits i form av uppgifter i inkomstdeklarationer.