- SFS nr
- 2013:250
- Departement/myndighet
- Miljö- och energidepartementet
- Utfärdad
- 2013-05-08
- Ändring införd
- t.o.m. SFS 2014:230
1 kap. Försiktighetsmått
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om
försiktighetsmått för industriutsläppsverksamheter.
Förordningen är meddelad
1. med stöd av 9 kap. 5 § miljöbalken i fråga om 1 kap. 8–18 §§
ch 2 kap. 3 §,
2. med stöd av 10 kap. 21 § miljöbalken i fråga om 1 kap. 23
och 24 §§,
3. med stöd av 26 kap. 19 § miljöbalken i fråga om 1 kap. 21
och 22 §§, och
4. i övrigt med stöd av 8 kap. 7 § regeringsformen.
Förordning (2013:504).
Definitioner
2 § I denna förordning avses med
industriutsläppsverksamhet: en verksamhet som är
tillståndspliktig enligt 2 kap. 1 §, 4 kap. 12 eller 16 §, 5
kap. 1, 4, 10, 18, 19, 34, 35, 37 eller 39 §, 6 kap. 1 §, 7
kap. 1 §, 8 kap. 1 eller 6 §, 9 kap. 1 eller 2 §, 11 kap. 2
eller 4 §, 12 kap. 1, 2, 3, 5 eller 14 §, 14 kap. 1, 5, 8, 10
eller 14 §, 15 kap. 1, 3, 6, 9, 10, 13 eller 14 §, 16 kap. 1 §,
17 kap. 4 §, 19 kap. 1 §, 21 kap. 1, 5 eller 6 §, 28 kap. 3 §
eller 29 kap. 3, 18, 19, 22, 23, 24, 25, 30, 35, 36, 38, 39,
49, 50, 54 eller 58 § miljöprövningsförordningen (2013:251),
huvudverksamhet: den huvudsakliga industriutsläppsverksamhet
som bedrivs på en anläggning, och
sidoverksamhet: en industriutsläppsverksamhet som bedrivs på
en anläggning men som inte är den huvudsakliga
industriutsläppsverksamheten på anläggningen.
3 § I denna förordning avses med
slutsatser om bästa tillgängliga teknik: slutsatser om bästa
tillgängliga teknik som antas med stöd av artikel 13.1–13.6 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU av den 24
november 2010 om industriutsläpp (samordnade åtgärder för att
förebygga och begränsa föroreningar),
huvudslutsatser: slutsatser om bästa tillgängliga teknik som
omfattar en huvudverksamhet,
sidoslutsatser: slutsatser om bästa tillgängliga teknik som
omfattar en sidoverksamhet, och
slutsatsernas offentliggörande: den dag då en slutsats om
bästa tillgängliga teknik offentliggjordes i Europeiska
unionens officiella tidning.
4 § I denna förordning avses med
miljöprövningsdelegation: ett sådant särskilt organ inom
länsstyrelsen som avses i förordningen (2011:1237) om
miljöprövningsdelegationer, och
tillsynsmyndighet: den som enligt miljötillsynsförordningen
(2011:13) utövar den operativa tillsynen över en
industriutsläppsverksamhet.
5 § I denna förordning avses med
tillstånd: ett tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken och
miljöprövningsförordningen (2013:251) eller motsvarande äldre
bestämmelser, och
tillståndsvillkor: ett villkor i det tillstånd som gäller för
industriutsläppsverksamheten.
6 § Med föroreningsskada avses i denna förordning en sådan
miljöskada av mark och grundvatten som avses i 10 kap. 1 §
miljöbalken.
7 § I övrigt har ord och uttryck i denna förordning samma
betydelse som i miljöbalken.
Utsläppsvärden som begränsningsvärden
8 § Utsläppsvärden i de slutsatser om bästa tillgängliga
teknik som anges i 2 kap. ska gälla som begränsningsvärden
för utsläpp från industriutsläppsverksamheter under normala
driftförhållanden och ska
1. i fråga om utsläppsvärden i huvudslutsatser följas senast
den dag som inträffar fyra år efter huvudslutsatsernas
offentliggörande, och
2. i fråga om utsläppvärden i sidoslutsatser följas senast
den dag som inträffar fyra år efter huvudslutsatsernas
offentliggörande, om sidoslutsatserna offentliggjordes senast
samma dag som huvudslutsatserna.
9 § Om ett begränsningsvärde som avses i 8 § inte följs, ska
verksamhetsutövaren omedelbart informera tillsynsmyndigheten
och vidta de åtgärder som behövs för att verksamheten
återigen ska bedrivas så att begränsningsvärdet följs.
Andra försiktighetsmått
10 § De slutsatser om bästa tillgängliga teknik som anges i 2
kap. innehåller slutsatser om andra försiktighetsmått än
utsläppsvärden. Vid bedömningen av om en
industriutsläppsverksamhet bedrivs i enlighet med kravet på
bästa möjliga teknik enligt 2 kap. 3 § miljöbalken ska hänsyn
tas till sådana slutsatser
1. i fråga om huvudslutsatser senast den dag som inträffar
fyra år efter slutsatsernas offentliggörande, och
2. i fråga om sidoslutsatser senast den dag som inträffar
fyra år efter huvudslutsatsernas offentliggörande, om
sidoslutsatserna offentliggjordes senast samma dag som
huvudslutsatserna.
11 § I fråga om utsläpp av koldioxid, dikväveoxid eller
perfluorkolväten som innebär att en verksamhet omfattas av
tillståndsplikt enligt lagen (2004:1199) om handel med
utsläppsrätter ska ett utsläppsvärde eller annat
försiktighetsmått i slutsatser om bästa tillgängliga teknik
inte tillämpas på sådana verksamheter, om försiktighetsmåttet
1. innebär en begränsning av utsläppen, eller
2. genom att reglera använd mängd fossilt bränsle syftar till
en begränsning av koldioxidutsläpp.
Första stycket gäller inte utsläppsvärden eller andra
försiktighetsmått som avser dikväveoxid eller
perfluorkolväten och som syftar till att hindra betydande
lokala föroreningar.
Villkor i tillstånd och förelägganden
12 § Denna förordning gäller utöver tillståndsvillkor och
villkor i ett föreläggande från tillsynsmyndigheten riktat
till den som bedriver en industriutsläppsverksamhet.
Anpassade villkor
13 § I 19 kap. 5 § första stycket 9 och 22 kap. 25 § första
stycket 6 a miljöbalken finns bestämmelser om att ett beslut
eller en dom som innebär att tillstånd ges till en verksamhet
ska innehålla villkor om utsläpp, begränsningsvärden och
bästa möjliga teknik som anpassar tillämpningen av
föreskrifter om försiktighetsmått. Vid prövning av
tillståndsvillkor ska en sådan anpassning göras genom att
prövningsmyndigheten som referens för sin bedömning
använder
1. de utsläppsvärden och de beskrivningar av andra
försiktighetsmått som finns i de slutsatser om bästa
tillgängliga teknik som anges i 2 kap., och
2. de beskrivningar av försiktighetsmått i ett sådant
BAT-referensdokument som enligt artikel 13.7 i direktiv
2010/75/EU har antagits av Europeiska kommissionen före den 7
januari 2011, om
a) beskrivningarna avser annat än utsläppsvärden, och
b) BAT-referensdokumentet inte har ersatts med sådana
slutsatser om bästa tillgängliga teknik som anges i 2 kap.
14 § Om det av ett tillståndsvillkor framgår att villkoret
innebär en sådan anpassning som avses i 13 §, får villkoret
tillämpas i stället för den slutsats som anpassningen
avser.
Alternativvärden
15 § Miljöprövningsdelegationen får besluta att en
industriutsläppsverksamhet i stället för att följa ett
begränsningsvärde som avses i 8 § ska följa ett
begränsningsvärde som bestäms med hänsyn till andra
tidsperioder eller andra referensförhållanden
(alternativvärde).
Beslutet får inte innebära att verksamheten genom att följa
ett alternativvärde medför högre utsläppsnivåer under normala
driftsförhållanden än om verksamheten skulle ha följt det
begränsningsvärde som avses i 8 §.
Dispenser från begränsningsvärden
16 § Miljöprövningsdelegationen får ge dispens från ett
begränsningsvärde som avses i 8 §, om
1. det med hänsyn till var den anläggning som verksamheten
bedrivs på ligger geografiskt, anläggningens tekniska
egenskaper eller de lokala miljöförhållandena skulle medföra
oproportionerligt höga kostnader jämfört med miljönyttan att
följa begränsningsvärdet, och
2. dispensen förenas med ett villkor om att i stället följa
ett mindre strängt begränsningsvärde. Förordning (2013:504).
17 § En dispens enligt 16 § upphör att gälla när det
begränsningsvärde som dispensen avser har ersatts med en ny
slutsats om bästa tillgängliga teknik.
18 § Miljöprövningsdelegationen får besluta att en dispens
enligt 16 § ska gälla för en kortare tidsperiod än som avses
i 17 §, om förutsättningarna för dispens endast finns under
den tid som behövs för att anpassa anläggningen till det
begränsningsvärde som avses i 8 §.
19 § När en ansökan om dispens enligt 16 § har inkommit till
miljöprövningsdelegationen ska myndigheten kungöra detta på
myndighetens anslagstavla samt genom information på
myndighetens webbplats eller på annat lämpligt sätt.
Kungörelsen ska innehålla en upplysning om
1. vilken myndighet som prövar ärendet,
2. var handlingarna i ärendet finns tillgängliga,
3. till vem och inom vilken tid synpunkter i ärendet kan
lämnas, och
4. hur information i ärendet kommer att hållas tillgänglig.
20 § En kopia av ett beslut i ett ärende om dispens enligt
16 § ska skickas till Statens jordbruksverk, om beslutet rör
en sådan verksamhet som avses i 2 kap. 1 §
miljöprövningsförordningen (2013:251), och till
Naturvårdsverket i övriga fall.
Periodiska kontroller
21 § Den som bedriver en industriutsläppsverksamhet ska
utföra periodiska kontroller av mark och grundvatten inom det
område där verksamheten bedrivs. Kontrollerna ska avse de
ämnen som förekommer i verksamheten och som riskerar att
medföra en föroreningsskada.
22 § Kontroller enligt 21 § ska genomföras
1. första gången senast fyra år efter det att huvudslutsatser
offentliggjordes första gången, och
2. därefter minst en gång vart femte år av grundvatten och
minst en gång vart tionde år av mark.
Kontrollerna får ske mer sällan, om en systematisk bedömning
av föroreningsrisken enligt 6 § första stycket förordningen
(1998:901) om verksamhetsutövarens egenkontroll visar att
kontroller inte behövs eller att kontroller kan genomföras
med andra tidsintervall.
Statusrapporter
23 § Den som bedriver eller avser att bedriva en
industriutsläppsverksamhet ska för kontrollen av sådana
föroreningar i mark och grundvatten som har samband med
verksamheten se till att det finns en skriftlig rapport
(statusrapport) som redovisar
1. de föroreningar som förekommer i mark och grundvatten inom
det område där verksamheten bedrivs eller avses att
bedrivas,
2. hur området används när statusrapporten upprättas,
3. tillgänglig information om tidigare användning av området,
och
4. mark- och grundvattenmätningar som avspeglar förhållandena
i området.
En statusrapport krävs dock inte om risken är liten för att
verksamheten medför föroreningsskada inom det område där
verksamheten bedrivs eller avses att bedrivas.
24 § Om det krävs en statusrapport enligt 23 §, ska den
upprättas senast i samband med att
1. den som bedriver eller avser att bedriva verksamheten
ansöker om tillstånd för den, eller
2. huvudverksamheten för första gången omfattas av
huvudslutsatser, om verksamheten omfattas av ett tillstånd
och det inte finns någon upprättad statusrapport.
Om en statusrapport upprättas enligt första stycket 2, ska
den ges in till tillsynsmyndigheten senast fyra år efter
slutsatsernas offentliggörande.
En bestämmelse om att en ansökan i ett ansökningsmål ska
innehålla en statusrapport finns i 22 kap. 1 § första stycket
7 miljöbalken.
25 § Om tillsynsmyndigheten finner att en statusrapport som
har upprättats enligt 24 § första stycket 2 inte uppfyller
kraven i 23 §, ska tillsynsmyndigheten förelägga
verksamhetsutövaren att avhjälpa bristen.
26 § Naturvårdsverket får meddela ytterligare föreskrifter om
vad en statusrapport ska innehålla.
Allmän information om bästa tillgängliga teknik
27 § Naturvårdsverket eller, i fråga om verksamheter som
avses i 2 kap. 1 § miljöprövningsförordningen (2013:251),
Statens jordbruksverk ska på lämpligt sätt göra information
tillgänglig för andra berörda myndigheter och allmänheten om
innebörden och utvecklingen av sådan bästa tillgängliga
teknik som avses i denna förordning.
Information om domar, beslut, dispenser och åtgärder vid
nedläggning
28 § Naturvårdsverket eller, i fråga om verksamheter som
avses i 2 kap. 1 § miljöprövningsförordningen (2013:251),
Statens jordbruksverk ska på sin webbplats tillgängliggöra
1. de domar och beslut som innebär att tillstånd har getts
till en industriutsläppsverksamhet eller att ett sådant
tillstånd har omprövats eller tillståndsvillkor ändrats
enligt 24 kap. 5 eller 6 § miljöbalken,
2. dispenser enligt 16 §, och
3. uppgifter om de åtgärder som verksamhetsutövare har
vidtagit enligt 10 kap. 5 a § miljöbalken.
I offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) finns
bestämmelser som kan innebära att annat gäller i stället för
det som sägs i första stycket.
29 § När en dom eller ett beslut i ett tillståndsmål eller
tillståndsärende skickas till Naturvårdsverket eller Statens
jordbruksverk enligt 11 § förordningen (1998:899) om
miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd ska
prövningsmyndigheten, om det är en sådan dom eller sådant
beslut som avses i 28 § första stycket 1, särskilt
uppmärksamma verket på att domen eller beslutet rör en
industriutsläppsverksamhet.
30 § Tillsynsmyndigheten ska lämna uppgifter till
Naturvårdsverket om åtgärder som verksamhetsutövare har
vidtagit enligt 10 kap. 5 a § miljöbalken, om
Naturvårdsverket begär det.
Rapportering till Europeiska kommissionen
31 § Naturvårdsverket ska ansvara för sådant utbyte av
information och sådan rapportering som avses i artikel 72 i
direktiv 2010/75/EU.
32 § Tillsynsmyndigheter ska lämna de uppgifter som behövs
för att Naturvårdsverket ska kunna fullgöra sitt ansvar
enligt 31 §.
33 § Naturvårdsverket får meddela de föreskrifter som behövs
för verkställigheten av 31 och 32 §§.
Ansvar
34 § Bestämmelser om straff finns i 29 kap. miljöbalken.
Överklagande
35 § Bestämmelser om överklagande finns i 19 kap. 1 §
miljöbalken.
2 kap. Slutsatser om bästa tillgängliga teknik
1 § När slutsatser om bästa tillgängliga teknik har antagits
ska Naturvårdsverket eller, i fråga om verksamheter som avses
i 2 kap. 1 § miljöprövningsförordningen (2013:251), Statens
jordbruksverk efter slutsatsernas offentliggörande informera
berörda tillsynsmyndigheter om detta.
2 § När tillsynsmyndigheten har blivit informerad enligt 1 §
ska myndigheten genast informera de verksamhetsutövare som
omfattas av slutsatsen.
3 § Ett utsläppsvärde för utsläpp av förorenande ämnen i
slutsatser om bästa tillgängliga teknik ska, om inte annat
sägs i slutsatserna, avse den punkt där utsläppet lämnar
anläggningen utan hänsyn till eventuell spädning.
I fråga om avloppsvatten som renas i ett reningsverk som
också behandlar avloppsvatten från andra källor får den
rening som sker i det reningsverket tillämpas i stället för
det som sägs i slutsatsen, om detta inte medför en högre
föroreningsbelastning på miljön.
Järn och ståltillverkning
4 § Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2012/135/EU
av den 28 februari 2012 om fastställande av BAT-slutsatser
gällande järn- och ståltillverkning, i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om
industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens
officiella tidning den 8 mars 2012. Bilagan till beslutet
innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för
1. verksamheter som omfattas av 4 kap. 12 §
miljöprövningsförordningen (2013:251),
2. verksamheter som omfattas av 11 kap. 2 § 1
miljöprövningsförordningen, och
3. verksamheter som omfattas av 15 kap. 1 §
miljöprövningsförordningen.
5 § De slutsatser som avses i 4 § anger utsläppsvärden för
1. sintringsanläggningar i punkterna 20–23, 25 och 26
(utsläpp till luft) samt 28 (utsläpp till vatten och
avloppsvatten),
2. pelletiseringsanläggningar i punkterna 33 och 34 (utsläpp
till luft) samt 39 (utsläpp till vatten och
avloppsvatten),
3. koksugnsanläggningar i punkterna 42–44
och 48–52 (utsläpp till luft) samt 56 (utsläpp till vatten
och avloppsvatten),
4. masugnar i punkterna 59, 61, 64 och 65 (utsläpp till luft)
samt 67 (utsläpp till vatten och avloppsvatten),
5. syrgasprocess vid ståltillverkning och gjutning i
punkterna 75, 76, 78 och 79 (utsläpp till luft) samt 81
(utsläpp till vatten och avloppsvatten), och
6. ljusbågsugn vid ståltillverkning och gjutning i punkterna
88–90 (utsläpp till luft) samt 92 (utsläpp till vatten och
avloppsvatten).
Tillverkning av glas och mineralull
6 § Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2012/134/EU
av den 28 februari 2012 om fastställande av BAT-slutsatser
gällande tillverkning av glas, i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om
industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens
officiella tidning den 8 mars 2012. Bilagan till beslutet
innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik för
verksamheter som omfattas av 14 kap. 1 §
miljöprövningsförordningen (2013:251).
7 § De slutsatser som avses i 6 § anger utsläppsvärden för
1. kolmonoxidutsläpp från smältugnar (tabell 3),
2. ammoniakutsläpp, då tekniker för selektiv katalytisk
reduktion eller selektiv icke-katalytisk reduktion tillämpas
(tabell 4), och
3. utsläpp av avloppsvatten till ytvatten vid
glastillverkning (tabell 5).
8 § För förpackningsglassektorn anger de slutsatser som avses
i 6 § utsläppsvärden i fråga om
1. stoftutsläpp från smältugnen (tabell 6),
2. kväveoxidutsläpp från smältugnen (tabell 7),
3. kväveoxidutsläpp från smältugnen, då nitrater används i
satsberedningen eller särskilda oxiderande
förbränningsförhållanden i händelse av korta kampanjer eller
för smältugnar med en kapacitet på mindre än 100 ton per dag
(tabell 8),
4. svaveloxidutsläpp från smältugnen (tabell 9),
5. utsläpp av väteklorid och vätefluorid från smältugnen
(tabell 10),
6. metallutsläpp från smältugnen (tabell 11),
7. luftutsläpp från varma sidans ytbehandlingsarbete, då
rökgaserna från nedströmsverksamheterna behandlas separat
(tabell 12), och
8. svaveldioxidutsläpp från nedströmsverksamhet då
svaveltrioxid används för ytbehandling, då det behandlas
separat (tabell 13).
9 § För planglassektorn anger de slutsatser som avses i 6 §
utsläppsvärden i fråga om
1. stoftutsläpp från smältugnen (tabell 14),
2. kväveoxidutsläpp från smältugnen (tabell 15),
3. kväveoxidutsläpp från smältugnen, då nitrater används i
satsberedningen för produktion av specialglas i ett begränsat
antal korta kampanjer (tabell 16),
4. svaveloxidutsläpp från smältugnen (tabell 17),
5. utsläpp av väteklorid och vätefluorid från smältugnen
(tabell 18),
6. metallutsläpp från smältugnen, med undantag för
selenfärgat glas (tabell 19),
7. selenutsläpp från smältugnen för produktion av färgat glas
(tabell 20), och
8. luftutsläpp från nedströmsprocesser, då den behandlas
separat (tabell 21).
10 § För sektorn för kontinuerliga glasfiber anger de
slutsatser som avses i 6 § utsläppsvärden i fråga om
1. stoftutsläpp från smältugnen (tabell 22),
2. kväveoxidutsläpp från smältugnen (tabell 23),
3. svaveloxidutsläpp från smältugnen (tabell 24),
4. utsläpp av väteklorid och vätefluorid från smältugnen
(tabell 25),
5. metallutsläpp från smältugnen (tabell 26), och
6. luftutsläpp från nedströmsprocesser, då det behandlas
separat (tabell 27).
11 § För hushållsglassektorn anger de slutsatser som avses i
6 § utsläppsvärden i fråga om
1. stoftutsläpp från smältugnen (tabell 28),
2. kväveoxidutsläpp från smältugnen (tabell 29),
3. kväveoxidutsläpp från smältugnen, då nitrater används i
satsberedningen för ett begränsat antal korta kampanjer eller
för smältugnar med en kapacitet på mindre än 100 ton per dag,
för produktion av särskilda slags kalksodaglas (klart eller
ultraklart glas eller färgat glas med hjälp av selen) och
andra specialglas (borosilikatglas, glaskeramik, opalglas,
kristall och blykristall) (tabell 30),
4. svaveloxidutsläpp från smältugnen (tabell 31),
5. utsläpp av väteklorid och vätefluorid från smältugnen
(tabell 32),
6. metallutsläpp från smältugnen, med undantag för glas där
selen används för avfärgning (tabell 33),
7. selenutsläpp från smältugnen då seleniumföreningar används
för avfärgning av glas (tabell 34),
8. blyutsläpp från smältugnen då blyföreningar används för
tillverkning av blykristallglas (tabell 35),
9. luftutsläpp från stoftbildande nedströmsprocesser, vid
separat behandling (tabell 36), och
10. utsläpp av vätefluorid från syrapoleringsprocesser, vid
separat behandling (tabell 37).
12 § För specialglassektorn anger de slutsatser som avses i 6 §
utsläppsvärden i fråga om
1. stoftutsläpp från smältugnen (tabell 38),
2. kväveoxidutsläpp från smältugnen (tabell 39),
3. kväveoxidutsläpp från smältugnen då nitrater används i
satsberedningen (tabell 40),
4. svaveloxidutsläpp från smältugnen (tabell 41),
5. utsläpp av väteklorid och vätefluorid från smältugnen
(tabell 42),
6. metallutsläpp från smältugnen (tabell 43),
7. stoft- och metallutsläpp från nedströmsprocesser, vid
separat behandling (tabell 44), och
8. utsläpp av vätefluorid från syrapoleringsprocesser, vid
separat behandling (tabell 45).
13 § För mineralullssektorn anger de slutsatser som avses i 6 §
utsläppsvärden i fråga om
1. stoftutsläpp från smältugnen (tabell 46),
2. kväveoxidutsläpp från smältugnen (tabell 47),
3. kväveoxidutsläpp från smältugnen i glasullsproduktion då
nitrater används i satsberedningen (tabell 48),
4. svaveloxidutsläpp från smältugnen (tabell 49),
5. utsläpp av väteklorid och vätefluorid från smältugnen
(tabell 50),
6. svavelväteutsläpp från smältugnen i stenullsproduktion
(tabell 51),
7. metallutsläpp från smältugnen (tabell 52),
8. luftutsläpp från nedströmsprocesser, vid separat
behandling (tabell 53),
9. stoftutsläpp från smältugnen vid tillverkning av isolerull
för höga temperaturer (tabell 54),
10. stoftbildande nedströmsprocesser vid tillverkning av
isolerull för höga temperaturer, vid separat behandling
(tabell 55),
11. kväveoxidutsläpp från avbränningsugnen för formsmörja vid
tillverkning av isolerull för höga temperaturer (tabell 56),
12. svaveloxidutsläpp från smältugnarna och
nedströmsprocesserna vid tillverkning av isolerull för höga
temperaturer (tabell 57),
13. utsläpp av väteklorid och vätefluorid från smältugnen vid
tillverkning av isolerull för höga temperaturer (tabell
58),
14. metallutsläpp från smältugnen eller
nedströmsprocesserna vid tillverkning av isolerull för höga
temperaturer (tabell 59), och
15. utsläpp av flyktiga organiska lösningsmedel från
avbränningsugnen för formsmörja vid tillverkning av isolerull
för höga temperaturer, vid separat behandling (tabell 60).
14 § För frittasektorn anger de slutsatser som avses i 6 §
utsläppsvärden i fråga om
1. stoftutsläpp från smältugnen (tabell 61),
2. kväveoxidutsläpp från smältugnen (tabell 62),
3. svaveloxidutsläpp från smältugnen (tabell 63),
4. utsläpp av väteklorid och vätefluorid från smältugnen
(tabell 64),
5. metallutsläpp från smältugnen (tabell 65), och
6. luftutsläpp från nedströmsprocesser, vid separat
behandling (tabell 66).
Garvning av hudar och skinn
15 § Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2013/84/EU
av den 11 februari 2013 om fastställande av BAT-slutsatser
gällande garvning av hudar och skinn, i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om
industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens
officiella tidning den 16 februari 2013. Bilagan till
beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik
för
1. verksamheter som omfattas av 7 kap. 1 §
miljöprövningsförordningen (2013:251), och
2. verksamheter som omfattas av 28 kap. 3 §
miljöprövningsförordningen och utför rening av avloppsvatten
från verksamheter som avses i 1.
16 § De slutsatser som avses i 15 § anger utsläppsvärden
för
1. direkta utsläpp av avloppsvatten från garveriers
reningsverk (tabell 3),
2. direkta utsläpp av avloppsvatten från fristående
reningsverk som omfattas av avsnitt 6.11 i bilaga I till
direktiv 2010/75/EU och som i huvudsak renar avloppsvatten
från garverier (tabell 3),
3. totala krom- och sulfidutsläpp vid indirekta utsläpp av
avloppsvatten från garverier till reningsverk för
avloppsvatten från tätbebyggelse (tabell 4),
4. utsläpp av flyktiga organiska föreningar i fall där
utsugsventilation och reningssystem används som ett
alternativ till vattenbaserade finishkemikalier (tabell 5),
och
5. utsläpp av partiklar (punkt 20).
Tillverkning av cement, kalk och magnesiumoxid
17 § Europeiska kommissionens genomförandebeslut 2013/163/EU
av den 26 mars 2013 om fastställande av BAT-slutsatser
gällande produktion av cement, kalk och magnesiumoxid, i
enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv
2010/75/EU om industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska
unionens officiella tidning den 9 april 2013. Bilagan till
beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik
för
1. verksamheter som omfattas av 12 kap. 14 §
miljöprövningsförordningen (2013:251),
2. verksamheter som omfattas av 14 kap. 8 §
miljöprövningsförordningen, och
3. verksamheter som omfattas av 14 kap. 10 §
miljöprövningsförordningen.
18 § För cementindustrin anger de slutsatser som avses i 17 §
utsläppsvärden i fråga om
1. stoftutsläpp från dammande verksamheter (punkt 16),
2. stoftutsläpp i rökgaser (punkt 17),
3. stoftutsläpp från kylnings- och malningsprocesser (punkt
18),
4. kväveoxidutsläpp i rökgaser från förbränning i ugnar,
förvärmningsprocesser eller förkalcineringsprocesser (punkt
19, tabell 2),
5. utsläpp av ammoniak i rökgaserna när selektiv
icke-katalytisk reduktion (SNCR) tillämpas (punkt 20, tabell
3),
6. svaveloxidutsläpp i rökgaser från förbränning i ugnar,
förvärmningsprocesser eller förkalcineringsprocesser (punkt
21, tabell 4),
7. utsläpp av väteklorid (punkt 25),
8. utsläpp av vätefluorid (punkt 26),
9. utsläpp av polyklorerad dibenzo-p-dioxin och polyklorerad
dibenzofuran (PCDD/F) i rökgaser från förbränning i ugnar
(punkt 27), och
10. metallutsläpp i rökgaser från förbränning i ugnar (punkt
28, tabell 5).
19 § För kalkindustrin anger de slutsatser som avses i 17 §
utsläppsvärden i fråga om
1. stoftutsläpp från andra dammande verksamheter än
ugnsförbränningsprocesser (punkt 42, tabell 7),
2. stoftutsläpp från rökgaser från ugnens
förbränningsprocesser (punkt 43, tabell 8),
3. kväveoxidutsläpp i rökgaser från ugnens
förbränningsprocesser (punkt 45, tabell 9),
4. utsläpp av ammoniak i rökgaserna (punkt 46),
5. svaveloxidutsläpp i rökgaser från ugnens
förbränningsprocesser (punkt 47, tabell 10),
6. koloxidsutsläpp (punkt 48, tabell 11),
7. utsläpp av totalt organiskt kol (punkt 50, tabell 12),
8. väteklorid- och vätefluoridutsläpp i rökgaser från ugnens
förbränningsprocesser vid användning av avfall (punkt 51,
tabell 13),
9. utsläpp av polyklorerad dibenzo-p-dioxin och polyklorerad
dibenzofuran (PCDD/F) (punkt 52), och
10. utsläpp av metall i rökgaser från ugnens
förbränningsprocesser vid användning av avfall (punkt 53,
tabell 13).
20 § För magnesiumoxidindustrin anger de slutsatser som avses
i 17 § utsläppsvärden i fråga om
1. stoftutsläpp från andra dammande verksamheter än
ugnsförbränningsprocesser (punkt 59),
2. stoftutsläpp från ugnsförbränningsprocesserna (punkt
60),
3. kväveoxidutsläpp (punkt 62),
4. koloxidutsläpp (punkt 63), och
5. svaveloxidutsläpp i rökgaser från ugnens
förbränningsprocesser (punkt 65, tabell 15).
Tillverkning av kloralkali
21 § Europeiska kommissionens genomförandebeslut nr
2013/732/EU av den 9 december 2013 om fastställande av
BAT-slutsatser för klor-alkaliproduktion, i enlighet med
Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/75/EU om
industriutsläpp, offentliggjordes i Europeiska unionens
officiella tidning den 11 december 2013. Bilagan till
beslutet innehåller slutsatser om bästa tillgängliga teknik
för verksamheter som omfattas av 12 kap. 1 §
miljöprövningsförordningen (2013:251). Förordning (2014:230).
22 § De slutsatser som avses i 21 § anger utsläppsvärden i
fråga om
1. utsläpp till luft av klor och klordioxid från
klorprocesser (punkt 6), och
2. utsläpp till vatten av fritt klor i avloppsvatten från
kloralkalianläggningar (punkt 7). Förordning (2014:230).
Övergångsbestämmelser
2013:250
1. Denna förordning träder i kraft den 18 juni 2013.
2. Bestämmelsen i 1 kap. 28 § första stycket 1 gäller inte
domar och beslut som meddelats före den 7 januari 2013.
3. För verksamheter som har påbörjats före den 18 juni 2013
och som omfattas av tillstånd behöver en ansökan om tillstånd
enligt 22 kap. 1 § miljöbalken inte innehålla en sådan
statusrapport som avses i 1 kap. 23 §, om ansökan ges in före
den 7 januari 2014. Om ansökan ges in före den 7 januari 2014
men målet eller ärendet inte avgjorts innan det datumet,
behöver ansökan inte heller kompletteras med en statusrapport
efter den 7 januari 2014.
4. För verksamheter som ansöker om tillstånd enligt 9 kap.
miljöbalken och miljöprövningsförordningen (2013:251) för
första gången ska en ansökan om tillstånd enligt 22 kap. 1 §
miljöbalken innehålla en sådan statusrapport som avses i 1
kap. 23 §, om ansökan ges in efter ikraftträdandet. Om
ansökan har getts in under perioden den 7 januari 2013–17
juni 2013, ska ansökan kompletteras med en statusrapport.