- SFS nr
- 2014:1039
- Departement/myndighet
- Utrikesdepartementet
- Utfärdad
- 2014-07-17
- Ändring införd
- t.o.m. SFS 2014:1304
Inledande bestämmelser
1 § Denna förordning kompletterar följande EU-förordningar:
1. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 765/2008
av den 9 juli 2008 om krav för ackreditering och
marknadskontroll i samband med saluföring av produkter och
upphävande av förordning (EEG) nr 339/93, såvitt avser
marknadskontroll av varor,
2. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 764/2008
av den 9 juli 2008 om förfaranden för tillämpning av vissa
nationella tekniska regler på produkter som lagligen
saluförts i en annan medlemsstat och om upphävande av beslut
nr 3052/95/EG, och
3. rådets förordning (EG) nr 2679/98 av den 7 december 1998
om den inre marknadens sätt att fungera i samband med den
fria rörligheten för varor mellan medlemsstaterna.
Förordningen innehåller även andra bestämmelser om
marknadskontroll och om underrättelse- och
rådgivningsskyldighet i vissa fall.
Uttryck i förordningen
2 § I denna förordning betyder
marknadskontroll: den verksamhet som en statlig myndighet
eller en kommun bedriver och de åtgärder som den vidtar för
att se till att en vara som tillhandahålls på marknaden
uppfyller gällande krav,
marknadskontrollmyndighet: en statlig myndighet eller en
kommun som ansvarar för att utföra marknadskontroll, och
samordnande myndighet: en statlig marknadskontrollmyndighet
som enligt andra författningar har det centrala ansvaret för
vägledning eller samordning inom ett visst sakområde.
Program för marknadskontroll och information till
allmänheten
3 § Statliga marknadskontrollmyndigheter ska årligen utarbeta
och genomföra program för marknadskontroll och följa upp
tidigare års program. Myndigheterna ska ge in dessa till
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll.
Kommunala marknadskontrollmyndigheter ska bistå samordnande
myndigheter med underlag för program enligt första stycket.
4 § Statliga marknadskontrollmyndigheter ska informera
allmänheten om sin verksamhet och lämna motsvarande
information till Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll.
Marknadskontrollrådet
5 § Vid Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
finns ett marknadskontrollråd.
Generaldirektören för Styrelsen för ackreditering och teknisk
kontroll är marknadskontrollrådets ordförande.
Marknadskontrollrådet ska besluta en arbetsordning.
6 § Marknadskontrollrådet består av statliga
marknadskontrollmyndigheter, Kommerskollegium och Tullverket.
De marknadskontrollmyndigheter som ingår i rådet anges i
bilagan till denna förordning.
Även andra organ än de som anges i första stycket får på
inbjudan av marknadskontrollrådets ordförande delta vid möten
i marknadskontrollrådet.
Marknadskontrollrådets ordförande utser representanter för de
myndigheter som ingår i marknadskontrollrådet efter förslag
från dessa myndigheter.
7 § Marknadskontrollrådet ska
1. fungera som ett nationellt samordningsorgan i frågor om
marknadskontroll,
2. främja samverkan och effektivitet i kontrollen,
3. organisera kontinuerligt erfarenhetsutbyte,
4. ansvara för spridning av allmän information om
marknadskontroll,
5. underlätta allmänhetens och näringslivets kontakter med
marknadskontrollmyndigheterna,
6. främja samarbete med marknadskontrollmyndigheter i andra
medlemsstater, och
7. årligen utarbeta och genomföra en nationell handlingsplan
för marknadskontroll.
8 § Marknadskontrollrådet ska samråda med och inhämta
synpunkter av betydelse för marknadskontroll från
myndigheter, företrädare för näringsliv, konsumenter och
andra intressenter.
9 § Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ansvarar
för sekretariatsfunktionen i marknadskontrollrådet och ska
1. upprätta och för allmänheten göra tillgänglig en
förteckning över de statliga marknadskontrollmyndigheterna,
deras ansvarsområden och kontaktpersoner samt lämna denna
information till Europeiska kommissionen, enligt artikel 17.1
i förordning (EG) nr 765/2008,
2. för allmänheten göra tillgängliga de program och
handlingsplaner för marknadskontroll som anges i 3 § och 7 §
7 samt underrätta Europeiska kommissionen om dessa.
Handlingarna som avses i första stycket ska ges in till
regeringen.
Informationsutbyte mellan myndigheter och Europeiska
kommissionen
10 § Konsumentverket ska ansvara för att lämna information
till Europeiska kommissionen i systemet för snabbt
informationsutbyte (RAPEX) enligt artikel 20.1 och 22 i
förordning (EG) nr 765/2008.
Marknadskontrollmyndigheterna ska lämna Konsumentverket den
information som verket behöver för att kunna fullgöra sina
skyldigheter enligt första stycket.
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll ska
administrera det allmänna informationsstödsystemet (ICSMS)
enligt artikel 23 i förordning (EG) nr 765/2008 som
marknadskontrollmyndigheterna ska använda.
11 § Statliga myndigheter, utom länsstyrelserna, ska
informera Kommerskollegium om de beslut som de har lämnat
till ekonomiska aktörer enligt artikel 6.2 i förordning (EG)
nr 764/2008.
Kommuner och länsstyrelser ska lämna beslut enligt första
stycket till de samordnande myndigheterna. De samordnande
myndigheterna ska informera Kommerskollegium om dessa.
Kommerskollegium ska meddela Europeiska kommissionen om
besluten.
12 § Statliga myndigheter eller kommuner som beslutar om
tillfälligt förbud enligt artikel 7 i förordning (EG) nr
764/2008 ska fullgöra sin underrättelseskyldighet gentemot
Europeiska kommissionen genom att, i samband med att
myndigheten underrättar den ekonomiska aktören, ge in
beslutet till Kommerskollegium, som omgående ska
vidarebefordra det till Europeiska kommissionen.
Länsstyrelser eller kommuner som meddelar ett beslut enligt
första stycket ska även underrätta den samordnande
myndigheten.
13 § Information enligt 10–12 §§ ska lämnas utan dröjsmål.
Kommerskollegiums ansvar som kontaktpunkt
14 § Kommerskollegium ska som kontaktpunkt enligt artikel 9 i
förordning (EG) nr 764/2008
1. fullgöra den skyldighet som kontaktpunkten har enligt
artikel 10 i förordningen, och
2. förse regeringen med statistik och underlag för den årliga
rapporteringen till Europeiska kommissionen, enligt artikel
12 i förordningen.
15 § Statliga myndigheter och kommuner ska utan dröjsmål
lämna den information som Kommerskollegium behöver för att i
egenskap av kontaktpunkt kunna tillhandahålla information
enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 764/2008.
Förfaranden vid åtgärder med anledning av faktiska hinder för
den fria rörligheten av varor
16 § Kommerskollegium ska för Sveriges räkning
1. fullgöra den informationsskyldighet för medlemsstaterna
som anges i artiklarna 3–5 i förordning (EG) nr 2679/98,
och
2. ta emot sådan information som avses i artiklarna 4.2
och 5.1 i samma förordning.
17 § Polismyndigheten, Tullverket och Kustbevakningen ska
utan dröjsmål underrätta Kommerskollegium om
1. hinder som avses i artikel 1 i förordning (EG) nr 2679/98
och som de får kännedom om i sin verksamhet, och
2. de åtgärder som har vidtagits eller planeras för att
undanröja hindren.
De myndigheter som anges i första stycket ska på begäran
lämna sådan information till Kommerskollegium som är
nödvändig för att myndigheten ska kunna fullgöra sina
uppgifter enligt 16 §. Förordning (2014:1304).
Underrättelse- och rådgivningsskyldighet
Underrättelse till regeringen och andra myndigheter
18 § Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll och Konsumentverket ska hålla regeringen och
berörda myndigheter underrättade om information av särskild
betydelse för tillämpningen av denna förordning.
Underrättelse om formell invändning mot standard
19 § En statlig marknadskontrollmyndighet ska informera
Kommerskollegium om det finns anledning att invända mot en
harmoniserad standard enligt artikel 11 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 1025/2012 av den 25 oktober
2012 om europeisk standardisering och om ändring av rådets
direktiv 89/686/EEG och 93/15/EEG samt av Europaparlamentets
och rådets direktiv 94/9/EG, 94/25/EG, 95/16/EG, 97/23/EG,
98/34/EG, 2004/22/EG, 2007/23/EG, 2009/23/EG och 2009/105/EG
samt om upphävande av rådets beslut 87/95/EEG och
Europaparlamentets och rådets beslut 1673/2006/EG, eller ett
förslag till en sådan standard på den grunden att standarden
inte uppfyller de krav som den syftar till att uppfylla.
Rådgivningsskyldighet
20 § Kommerskollegium, Styrelsen för ackreditering och
teknisk kontroll och Konsumentverket ska, inom ramen för sina
respektive ansvarsområden, ge råd till andra myndigheter om
tillämpningen av denna förordning.
Bemyndigande
21 § Kommerskollegium får meddela föreskrifter om
verkställighet av 11–12, 15 §§ och 17 § andra stycket.
Bilaga
Förteckning över marknadskontrollmyndigheter som enligt 6 §
ingår i Marknadskontrollrådet
Arbetsmiljöverket
Boverket
Elsäkerhetsverket
Energimyndigheten
Inspektionen för vård och omsorg
Kemikalieinspektionen
Konsumentverket
Läkemedelsverket
Myndigheten för radio och tv
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap
Naturvårdsverket
Post- och telestyrelsen
Socialstyrelsen
Strålsäkerhetsmyndigheten
Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll
Transportstyrelsen