Förordning (2014:1102) med instruktion för Polismyndigheten

SFS nr
2014:1102
Departement/myndighet
Justitiedepartementet L4
Utfärdad
2014-09-11
Ändring införd
t.o.m. SFS 2015:279

Uppgifter

1 § Polismyndighetens huvudsakliga uppgifter och ansvar
framgår av polislagen (1984:387). Myndighetens uppgifter och
ansvar framgår också av polisförordningen (2014:1104) och av
andra författningar.

2 § Polismyndigheten ska bedriva verksamheten rättssäkert och
enhetligt vid ingripanden mot störningar av allmän ordning
och säkerhet och vid utredning och beivrande av brott.
Detsamma gäller när Polismyndigheten förebygger brottslig
verksamhet och fullgör andra uppgifter som myndigheten har.

3 § Polismyndigheten ska vara tillgänglig för allmänheten.
Myndigheten ska samverka med lokalsamhället för att kunna
möta lokala behov. Myndigheten ska reagera snabbt på
samhällsförändringar som påverkar brottsligheten och den
allmänna ordningen och säkerheten.

4 § Polismyndigheten ska använda möjligheterna till
internationellt polisiärt samarbete i brottsbekämpningen och
bidra till internationellt bistånd och internationell
fredsfrämjande verksamhet.

5 § Polismyndigheten ska ha god planläggning när det gäller
säkerheten för viktigare objekt. Detsamma gäller inför och
vid särskilda händelser.

6 § Polismyndigheten ska leda den verksamhet vid
Ekobrottsmyndigheten som enligt lag eller annan författning
endast får utföras av polismän.

Information till regeringen

7 § Polismyndigheten ska senast den 31 maj varje år i en
skrivelse till regeringen redogöra för den verksamhet med
särskilda utredningar som under föregående år har bedrivits
enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av ärenden om
brott av anställda inom polisen och vissa andra
befattningshavare.

8 § Polismyndigheten ska senast den 31 mars varje år i en
skrivelse till regeringen redogöra för den verksamhet som har
bedrivits i den myndighetsgemensamma satsningen mot den grova
och organiserade brottsligheten.

9 § Polismyndigheten ska senast den 1 mars varje år informera
Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om

1. tillämpningen av förenklade in- och utresekontroller under
föregående år i enlighet med artikel 8.4 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EG) nr 562/2006 av den 15 mars 2006 om
en gemenskapskodex om gränspassage för personer (kodex om
Schengengränserna), och

2. antalet tredjelandsmedborgare som nekats inresa till
Sverige och antalet tredjelandsmedborgare som befunnits
olagligen vistas i Sverige under föregående år i enlighet med
artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr
862/2007 av den 11 juli 2007 om gemenskapsstatistik över
migration och internationellt skydd och om upphävande av
rådets förordning (EEG) nr 311/76 om utarbetande av statistik
beträffande utländska arbetstagare.

10 § Polismyndigheten ska snarast möjligt informera
Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om viktiga frågor
som uppkommer i verksamheten och som bör komma till
regeringens kännedom.

Forensisk verksamhet

11 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid
Polismyndigheten ska finnas ett Nationellt forensiskt
centrum. Detta ansvarar för den forensiska processen i
myndigheten.

Nationellt forensiskt centrum ska utföra forensiska
undersökningar som föranleds av misstanke om brott eller
brottslig verksamhet och bedriva annan verksamhet som har
samband med sådana undersökningar.

Om utrustning och förhållandena i övrigt medger det, får även
andra undersökningar utföras (uppdragsverksamhet).

12 § Nationellt forensiskt centrum ska bedriva forensisk
forskning och utveckling inom sitt ansvarsområde och samla,
bearbeta och offentliggöra resultat inom området. Den
forensiska forskningsverksamheten ska ledas av en
vetenskapligt meriterad forskningsledare. Forskningsledaren
ansvarar för att verksamheten bedrivs på en hög vetenskaplig
nivå.

13 § Nationellt forensiskt centrum ska ansvara för
internationellt samarbete inom sitt verksamhetsområde.

Samordning

14 § Polismyndigheten ansvarar för organisation och
samordning av verksamhet för eftersök av trafikskadat vilt.

15 § I 4 kap. 1 och 11 §§ förordningen (2003:789) om skydd
mot olyckor finns bestämmelser om samordning vid
fjällräddningstjänst och efterforskning av försvunna
personer.

Internationellt samarbete

16 § Polismyndigheten har de uppgifter som nationell
kontaktpunkt eller motsvarande som framgår av bilagan till
denna förordning eller av andra författningar eller beslut.

17 § Polismyndigheten ska delta i arbetet i den operativa
kommittén inrättad av Aktionsgruppen mot organiserad
brottslighet i Östersjöområdet (BSTF/OPC). Verksamheten ska
bedrivas i samråd med den nationella OPC-koordinatorn.

18 § Polismyndigheten ska ta emot och vidarebefordra
framställningar från enskilda om tillgång till uppgifter om
Europols personuppgiftsbehandling enligt artikel 30 i rådets
beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av
Europeiska polisbyrån (Europol).

19 § Polismyndigheten ska i enlighet med artikel 14 i
Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/52/EG av den 18
juni 2009 om minimistandarder för sanktioner och åtgärder mot
arbetsgivare för tredjelandsmedborgare som vistas olagligt, i
den ursprungliga lydelsen,

1. identifiera risksektorer, och

2. sammanställa uppgifter om genomförda inspektioner och
senast den 31 maj varje år informera Regeringskansliet
(Justitiedepartementet) om dessa.

20 § Polismyndigheten är ansvarig myndighet för att bevilja,
förvalta och kontrollera användningen av medel enligt

1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 513/2014
av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för
inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till
polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet
samt krishantering och om upphävande av rådets beslut
2007/125/RIF, och

2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 515/2014
av den 16 april 2014 om inrättande, som en del av fonden för
inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för
yttre gränser och visering och om upphävande av beslut nr
574/2007/EG.

21 § Polismyndigheten får ingå en internationell
överenskommelse om samarbete med en utländsk brottsbekämpande
myndighet eller utländsk gränskontrollmyndighet i en stat som
är medlem i Europeiska unionen eller som har slutit avtal
enligt konventionen om tillämpning av Schengenavtalet av den
14 juni 1985 om samarbete med konventionsstaterna. Det gäller
dock inte om överenskommelsen kräver riksdagens eller
Utrikesnämndens medverkan.

Rikspolischefen ingår överenskommelser enligt första stycket.
Innan en överenskommelse ingås ska Regeringskansliet
(Justitiedepartementet) underrättas.

Samverkan

Samverkan med andra myndigheter och organ

22 § I 6 § polislagen (1984:387) finns grundläggande
bestämmelser om Polismyndighetens samarbete med andra
myndigheter och organ.

23 § Polismyndigheten ska ge Åklagarmyndigheten, och i
förekommande fall Ekobrottsmyndigheten, tillfälle att yttra
sig över Polismyndighetens planering inför kommande
verksamhetsår. Polismyndigheten ska också samråda med berörd
åklagarmyndighet inför viktigare förändringar i verksamheten
som kan komma att påverka åklagarverksamheten.

24 § Om Ekobrottsmyndigheten i ett enskilt fall begär det och
det inte finns särskilda skäl mot det, ska Polismyndigheten
bistå vid utredning av ekonomisk brottslighet.

25 § Polismyndigheten ska samverka med Åklagarmyndigheten,
Domstolsverket och Kriminalvården och med andra berörda
myndigheter i det internationella biståndet och den
internationella fredsfrämjande verksamheten.

Särskilt om samverkan med Säkerhetspolisen

26 § Polismyndigheten ska samarbeta med Säkerhetspolisen i
den utsträckning som behövs för att polisverksamheten ska
kunna bedrivas effektivt.

Polismyndigheten och Säkerhetspolisen ska i samråd bestämma
och fortlöpande utveckla formerna för samverkan och
samordning mellan myndigheterna.

Rikspolischefen ansvarar tillsammans med säkerhetspolischefen
för att det finns fungerande rutiner för att lösa samverkans-
och samordningsfrågor mellan myndigheterna.

27 § Polismyndigheten ska fortlöpande upplysa
Säkerhetspolisen om förhållanden som kan ha betydelse för
dess verksamhet.

Polismyndigheten ska omedelbart underrätta Säkerhetspolisen
om den upptäcker brott eller brottslig verksamhet som anges i
3 § förordningen (2014:1103) med instruktion för
Säkerhetspolisen. Myndigheten ska även underrätta
Säkerhetspolisen om andra brott eller företeelser i den
utsträckning som framgår av föreskrifter som Säkerhetspolisen
har meddelat med stöd av 29 § förordningen med instruktion
för Säkerhetspolisen.

28 § Om Säkerhetspolisen i ett enskilt fall begär det och det
inte finns särskilda skäl mot det, ska Polismyndigheten bistå
vid polisverksamhet som leds av Säkerhetspolisen.

Polismyndigheten ska lämna tekniskt biträde och annan hjälp
till Säkerhetspolisen i den utsträckning som myndigheterna
kommer överens om.

29 § Rikspolischefen ska omedelbart delge
säkerhetspolischefen information av synnerlig vikt.

30 § Chefen för Nationella operativa avdelningen får i samråd
med biträdande säkerhetspolischefen, trots den
arbetsfördelning som annars gäller mellan myndigheterna, i
ett enskilt fall bestämma att en förundersökning eller annan
liknande uppgift i den brottsbekämpande verksamheten ska
lämnas över till Säkerhetspolisen för fortsatt
handläggning.

Ledning

31 § Polismyndigheten leds av en myndighetschef.

32 § Vid Polismyndigheten ska det finnas ett insynsråd som
består av högst 15 ledamöter.

Insynsrådet ska, utöver vad som anges i 9 §
myndighetsförordningen (2007:515), informera sig om
verksamheten vid regionpolisråden och särskilt följa den
verksamhet som bedrivs enligt förordningen (2014:1106) om
handläggning av ärenden om brott av anställda inom polisen
och vissa andra befattningshavare.

Organisation

33 § Polismyndigheten ska ha sitt säte i Stockholm.

34 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid
Polismyndigheten ska finnas en avdelning som ansvarar för
handläggningen av ärenden om brott av polisanställda,
åklagare och domare (Avdelningen för särskilda utredningar).
Bestämmelser om verksamheten finns i förordningen (2014:1106)
om handläggningen av ärenden om brott av anställda inom
polisen och vissa andra befattningshavare.

Polismyndigheten ska se till att verksamheten vid avdelningen
hålls avskild från övrig polisverksamhet.

35 § Av 2 b § polislagen (1984:387) framgår att det vid
Polismyndigheten ska finnas

– en avdelning som på nationell nivå leder och samordnar viss
polisverksamhet (Nationella operativa avdelningen), och

– en avdelning som har ett nationellt ansvar för myndighetens
forensiska verksamhet, utför undersökningar och bedriver
forskning inom detta område (Nationellt forensiskt
centrum).
Vid Polismyndigheten ska det dessutom finnas

– en nationell funktion för de internationella uppgifter som
anges i 16–19 §§,

– en finansunderrättelseenhet,

– sådana personsäkerhetsenheter som anges i 6 § förordningen
(2006:519) om särskilt personsäkerhetsarbete,

– en nationell insatsstyrka med huvuduppgift att bekämpa
terroraktioner i landet, och

– en funktion för samordning av insynsrådets och
regionpolisrådens arbete.

36 § Polismyndigheten ska delas in i polisregioner.

37 § Polismyndigheten ska ha en styrka för tjänstgöring
utomlands i fredsfrämjande verksamhet (Polisens
utlandsstyrka).

38 § I övrigt bestämmer myndighetens ledning
Polismyndighetens organisation.

Särskilda organ

Regionpolisråd

39 § I varje polisregion ska det finnas ett regionpolisråd
som består av högst 15 ledamöter. Chefen för polisregionen
ska vara ordförande i rådet och hålla rådet informerat om
verksamheten.

40 § Regionpolisrådet ska utöva insyn i polisverksamheten i
regionen och ge chefen för polisregionen råd.

Regionpolisrådet ska särskilt följa den verksamhet som
bedrivs enligt förordningen (2014:1106) om handläggning av
ärenden om brott av anställda inom polisen och vissa andra
befattningshavare och som rör regionen.

Etiska rådet

41 § Vid Polismyndigheten ska det finnas ett etiskt råd som
på rikspolischefens begäran ska bistå Polismyndigheten i
frågor som kräver särskilda etiska överväganden. Rådet ska
bestå av högst sju ledamöter.

Nämnd för beredning av anställningsärenden

42 § Vid Polismyndigheten ska det finnas en nämnd för
beredning av anställningsärenden.

Nämnden ska bereda och ge rikspolischefen råd i fråga om vem
som ska förordnas som chef för en region eller avdelning.
Nämnden ska också på rikspolischefens begäran ge råd i andra
anställningsärenden.

43 § Nämnden ska bestå av en ordförande och högst åtta andra
ledamöter.

Nämnden är beslutför när ordföranden och minst sex andra
ledamöter är närvarande.

Anställningar och uppdrag

44 § Rikspolischefen är myndighetschef.

Vid Polismyndigheten ska det finnas en chef för Nationella
operativa avdelningen, som också är ställföreträdande
myndighetschef, och en chef för Avdelningen för särskilda
utredningar. Anställning av dessa beslutas av regeringen.

45 § En arbetstagare vid Polismyndigheten är utan särskilt
beslut ledig från sin anställning under den tid som han eller
hon har en tidsbegränsad anställning vid Säkerhetspolisen.

46 § Regeringen förordnar för en bestämd tid

1. ledamöterna i regionpolisråden,

2. ordförande och övriga ledamöter i det etiska rådet,

3. ordförande och övriga ledamöter i nämnden för beredning av
anställningsärenden, och

4. de ledamöter i personalansvarsnämnden som ska förordnas
särskilt.

47 § Av 7 § förordningen (2007:972) med instruktion för
Ekobrottsmyndigheten framgår att Polismyndigheten är skyldig
att ställa polismän till förfogande för den polisverksamhet
som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten.

48 § I förordningen (1999:1155) om Polisens utlandsstyrka
finns bestämmelser om förhållandena för den som tjänstgör vid
utlandsstyrkan.

Personalansvarsnämnd

49 § Vid Polismyndigheten ska det finnas en
personalansvarsnämnd. Nämnden prövar frågor som anges i 25 §
första stycket myndighetsförordningen (2007:515) för
anställda vid myndigheten, om inte annat anges. Nämnden
prövar även efter överklagande frågor om disciplinpåföljd mot
eller avstängning eller avskiljande av studenter vid
polisprogrammet.

Nämnden består av rikspolischefen, som är ordförande,
personalföreträdare, tre företrädare för myndigheten som
rikspolischefen bestämmer och två av regeringen särskilt
förordnade ledamöter. Ersättare kan utses för företrädarna
för Polismyndigheten.

Rikspolischefen bestämmer vem som ska vara vice ordförande i
nämnden.

50 § I ärenden som gäller disciplinansvar, avstängning,
avsked eller uppsägning bestämmer ordföranden om ett
förfarande inför nämnden ska inledas. Ordföranden får
avskriva ett ärende om det är uppenbart att ärendet inte ska
leda till någon åtgärd från nämndens sida.

Har nämnden beslutat att avstänga någon från arbetet eller
utbildningen och är det på grund av ändrade förhållanden
uppenbart att beslutet inte längre bör gälla, får ordföranden
ensam besluta i frågan.

Beslut som har fattats av ordföranden ska anmälas vid nästa
sammanträde med nämnden.

51 § Nämnden är beslutför när ordföranden och minst fyra
andra ledamöter är närvarande.

När ärenden som är av principiell natur eller av annan större
vikt handläggs bör minst sju ledamöter vara närvarande.

Tillämpligheten av vissa förordningar

52 § Polismyndigheten ska tillämpa
personalföreträdarförordningen (1987:1101) och
internrevisionsförordningen (2006:1228).

Avgifter

53 § Forensisk undersökning som utförs på begäran av
Säkerhetspolisen, åklagare eller allmän domstol är
avgiftsfri. Avgift ska dock betalas för en undersökning som
begärs av en sådan domstol i ett mål där endast målsägande
för talan.

Polismyndigheten får ta ut avgift för en forensisk
undersökning som utförs på begäran av någon annan än en
myndighet eller domstol som anges i första stycket och för
andra undersökningar. Polismyndigheten får besluta om
avgiftens storlek och disponera avgiftsintäkterna.

54 § Polismyndigheten får ta ut avgift för inträde till det
museum som drivs av myndigheten. Avgift får dock inte tas ut
för besökare som är under 19 år. Polismyndigheten får besluta
om avgiftens storlek och disponera avgiftsintäkterna.

Rätt att meddela föreskrifter m.m.

55 § Polismyndigheten får meddela föreskrifter om sådan
polisiär verksamhet som bedrivs vid Ekobrottsmyndigheten.

56 § Polismyndigheten ska besluta föreskrifter som är av
väsentlig betydelse för verksamheten vid Säkerhetspolisen,
Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Tullverket eller
Kustbevakningen i samråd med berörd myndighet.

Innan Polismyndigheten fattar beslut om föreskrifter i andra
fall än som anges i första stycket och som berör någon annan
myndighet, ska Polismyndigheten, om inte annat är
föreskrivet, ge den myndigheten tillfälle att yttra sig.

57 § Polismyndigheten ska genom sådana allmänna råd som avses
i 1 § författningssamlingsförordningen (1976:725) och
uttalanden verka för lagenlighet och följdriktighet vid
rättstillämpningen inom sitt ansvarsområde.

Undantag från myndighetsförordningen

58 § I följande ärenden hos Polismyndigheten ska
bestämmelserna i 20 och 21 §§ myndighetsförordningen
(2007:515) om föredragning och om myndighetens beslut inte
tillämpas:

1. förundersökning i brottmål,

2. verksamhet för att förebygga, förhindra eller upptäcka
brottslig verksamhet,

3. ledning av annan polisverksamhet i ett enskilt fall, och

4. forensisk verksamhet.

59 § Bestämmelsen i 29 § myndighetsförordningen (2007:515) om
ärendeförteckning ska inte tillämpas i fråga om de ärenden
som undantas i 58 §.

Bilaga /Upphör att gälla U:2015-07-01/

Polismyndigheten ska upprätthålla funktionen att vara

1. nationell enhet för den internationella
kriminalpolisorganisationen Interpol och för den europeiska
polisbyrån (Europol),

2. sådan centralbyrå när det gäller penningförfalskning som
föreskrivs i den internationella konventionen för bekämpande
av penningförfalskning av den 20 april 1929 (SÖ 2001:6),

3. nationell kontaktpunkt

a) enligt Förenta nationernas resolution 55/255, antagen den
31 maj 2001 av generalförsamlingen, tilläggsprotokoll mot
olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, deras
delar och komponenter och ammunition till Förenta nationernas
konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,

b) för att skicka och ta emot sådan information som avses i
artikel 7 i Förenta nationernas konvention den 13 april 2005
för bekämpande av nukleär terrorism, och

c) för att ta emot och besvara framställningar om hjälp
enligt artikel 8 bis 4 i Förenta nationernas konvention den
10 mars 1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet
med dess protokoll den 14 oktober 2005,

4. a) nationell kontaktpunkt för Schengens informationssystem
(SIS) genom Sirenekontoret och ansvarig för den nationella
delen av SIS enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 och rådets beslut
2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och
användning av andra generationen av Schengens
informationssystem (SIS II),

b) kontaktpunkt i brådskande fall för framställningar enligt
rådets beslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om
förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de
brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens
medlemsstater,

c) nationellt kontor för återvinning av tillgångar enligt
rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om
samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av
tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning
eller annan egendom som härrör från brott,

d) nationell kontaktpunkt för den europeiska byrån för
förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska
unionens yttre gränser (Frontex) enligt Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 1168/2011 av den 25 oktober
2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 om
inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det
operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters
yttre gränser,

e) nationell kontaktpunkt för CEPOL enligt artikel 14 i
rådets beslut 2005/681/RIF av den 20 september 2005 om
inrättade av Europeiska polisakademin (CEPOL) och om
upphävande av beslut 2000/820/RIF,

f) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter
enligt rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett
fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för
bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet
(Prümrådsbeslutet), utom när det gäller att automatiskt
besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska
kontaktställen,

g) central åtkomstpunkt enligt artikel 3.3 i rådets beslut
2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till
informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för
medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte
att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra
grova brott,

h) centralmyndighet vid sådant utbyte av uppgifter ur
kriminalregister som avses i rådets rambeslut 2009/315/RIF av
den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas
utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas
innehåll,

i) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/82/EU av
den 25 oktober 2011 om underlättande av ett
gränsöverskridande informationsutbyte om
trafiksäkerhetsrelaterade brott (CBE-direktivet), utom när
det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till
vägtrafikregistret från utländska kontaktställen,

j) operativ nationell kontaktpunkt enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om
angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets
rambeslut 2005/222/RIF, och

k) nationell samordningscentral för informationsutbyte och
samarbete enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1052/2013 av den 22 oktober 2013 om inrättande av ett
europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur).

Bilaga /Träder i kraft I:2015-07-01/

Polismyndigheten ska upprätthålla funktionen att vara

1. nationell enhet för den internationella
kriminalpolisorganisationen Interpol och för den europeiska
polisbyrån (Europol),

2. sådan centralbyrå när det gäller penningförfalskning som
föreskrivs i den internationella konventionen för bekämpande
av penningförfalskning av den 20 april 1929 (SÖ 2001:6),

3. nationell kontaktpunkt

a) enligt Förenta nationernas resolution 55/255, antagen den
31 maj 2001 av generalförsamlingen, tilläggsprotokoll mot
olaglig tillverkning av och handel med skjutvapen, deras
delar och komponenter och ammunition till Förenta nationernas
konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet,

b) för att skicka och ta emot sådan information som avses i
artikel 7 i Förenta nationernas konvention den 13 april 2005
för bekämpande av nukleär terrorism, och

c) för att ta emot och besvara framställningar om hjälp
enligt artikel 8 bis 4 i Förenta nationernas konvention den
10 mars 1988 för bekämpande av brott mot sjöfartens säkerhet
med dess protokoll den 14 oktober 2005,

4. a) nationell kontaktpunkt för Schengens informationssystem
(SIS) genom Sirenekontoret och ansvarig för den nationella
delen av SIS enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1987/2006 av den 20 december 2006 och rådets beslut
2007/533/RIF av den 12 juni 2007 om inrättande, drift och
användning av andra generationen av Schengens
informationssystem (SIS II),

b) kontaktpunkt i brådskande fall för framställningar enligt
rådets beslut 2006/960/RIF av den 18 december 2006 om
förenklat informations- och underrättelseutbyte mellan de
brottsbekämpande myndigheterna i Europeiska unionens
medlemsstater,

c) nationellt kontor för återvinning av tillgångar enligt
rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om
samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av
tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning
eller annan egendom som härrör från brott,

d) nationell kontaktpunkt för den europeiska byrån för
förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska
unionens yttre gränser (Frontex) enligt Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 1168/2011 av den 25 oktober
2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 2007/2004 om
inrättande av en europeisk byrå för förvaltningen av det
operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters
yttre gränser,

e) nationell kontaktpunkt för CEPOL enligt artikel 14 i
rådets beslut 2005/681/RIF av den 20 september 2005 om
inrättande av Europeiska polisakademin (CEPOL) och om
upphävande av beslut 2000/820/RIF,

f) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter
enligt rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett
fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för
bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet
(Prümrådsbeslutet), utom när det gäller att automatiskt
besvara förfrågningar till vägtrafikregistret från utländska
kontaktställen,

g) central åtkomstpunkt enligt artikel 3.3 i rådets beslut
2008/633/RIF av den 23 juni 2008 om åtkomst till
informationssystemet för viseringar (VIS) för sökningar för
medlemsstaternas utsedda myndigheter och för Europol i syfte
att förhindra, upptäcka och utreda terroristbrott och andra
grova brott,

h) centralmyndighet vid sådant utbyte av uppgifter ur
kriminalregister som avses i rådets rambeslut 2009/315/RIF av
den 26 februari 2009 om organisationen av medlemsstaternas
utbyte av uppgifter ur kriminalregistret och uppgifternas
innehåll,

i) nationellt kontaktställe för förmedling av uppgifter
enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/82/EU av
den 25 oktober 2011 om underlättande av ett
gränsöverskridande informationsutbyte om
trafiksäkerhetsrelaterade brott (CBE-direktivet), utom när
det gäller att automatiskt besvara förfrågningar till
vägtrafikregistret från utländska kontaktställen,

j) operativ nationell kontaktpunkt enligt Europaparlamentets
och rådets direktiv 2013/40/EU av den 12 augusti 2013 om
angrepp mot informationssystem och om ersättande av rådets
rambeslut 2005/222/RIF,

k) nationell samordningscentral för informationsutbyte och
samarbete enligt Europaparlamentets och rådets förordning
(EU) nr 1052/2013 av den 22 oktober 2013 om inrättande av ett
europeiskt gränsövervakningssystem (Eurosur), och

l) kontrollmyndighet enligt artikel 6 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 603/2013 av den 26 juni 2013 om
inrättande av Eurodac för jämförelse av fingeravtryck för en
effektiv tillämpning av förordning (EU) nr 604/2013 om
kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat
som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt
skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person
har lämnat in i någon medlemsstat och för när
medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter begär
jämförelser med Eurodacuppgifter för brottsbekämpande
ändamål, samt om ändring av förordning (EU) nr 1077/2011 om
inrättande av en Europeisk byrå för den operativa
förvaltningen av stora it-system inom området frihet,
säkerhet och rättvisa (omarbetning). Förordning (2015:279).