SFS nr

2014:799

Departement/myndighet

Justitiedepartementet L4

Utfärdad

2014-06-19

Lagens innehåll

1 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 av
den 15 januari 2013 om saluföring och användning av
sprängämnesprekursorer.

Uttryck i lagen

2 § Med ämne, blandning, tillhandahållande, införsel,
användning, enskild person, misstänkt transaktion, ekonomisk
aktör och sprängämnesprekursorer som omfattas av
restriktioner avses i denna lag detsamma som i artikel 3 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013.

Tillstånd

3 § Trots förbudet i artikel 4.1 i Europaparlamentets och
rådets förordning (EU) nr 98/2013 får enskilda personer ges
tillstånd att förvärva, införa, inneha och använda
väteperoxid, nitrometan och salpetersyra, och blandningar som
innehåller dessa ämnen, över de koncentrationsgränser som
anges i bilaga I till Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 98/2013.

4 § Frågor om tillstånd prövas av den myndighet som
regeringen bestämmer (tillståndsmyndigheten).

Införsel

5 § Behörig myndighet enligt artikel 4.6 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 är
den myndighet som regeringen bestämmer.

Tillsyn

6 § En kommun ska ansvara för tillsynen över att
bestämmelserna i artiklarna 4.7 och 5 i Europaparlamentets
och rådets förordning (EU) nr 98/2013 följs inom kommunen.

7 § En tillsynsmyndighet har rätt att på begäran få de
upplysningar och handlingar som behövs för tillsynen.

En tillsynsmyndighet har rätt att få tillträde till lokaler
där den ekonomiska aktören bedriver sin verksamhet. Detta
gäller dock inte utrymmen som utgör någons bostad.

Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att
tillsynen ska kunna genomföras.

8 § En tillsynsmyndighet får meddela de förelägganden som
behövs för att Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
nr 98/2013 ska följas.

Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.

9 § En kommun får träffa avtal med en annan kommun om att
de uppgifter som kommunen har enligt denna lag helt eller
delvis ska utföras av den andra kommunen.

En kommun får efter överenskommelse med en annan kommun även
uppdra åt en anställd i den andra kommunen att besluta på
kommunens vägnar i ett visst ärende eller en viss grupp av
ärenden, dock inte sådana ärenden som avses i 6 kap. 34 §
kommunallagen (1991:900). Bestämmelserna i 6 kap. 24–27 §§
och 35 § kommunallagen om jäv och anmälan av beslut till
nämnd ska tillämpas på den som prövar sådana ärenden.

Nationell kontaktpunkt

10 § Den myndighet som regeringen bestämmer ska vara
nationell kontaktpunkt enligt artikel 9.2 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013.

Avgifter

11 § Avgift får tas ut för tillståndsprövning och tillsyn
enligt denna lag.

Straff och förverkande

12 § Den som bryter mot förbudet i artikel 4.1 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013
genom att tillhandahålla, förvärva, inneha eller använda
sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner, utan
att tillstånd enligt 3 § denna lag meddelats, döms till böter
eller fängelse i högst ett år. Om gärningen begås av
oaktsamhet döms det till böter.

Om ett brott enligt första stycket är att anse som grovt är
straffet fängelse, lägst sex månader och högst fyra år. Vid
bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas
om gärningen avsett särskilt stor mängd, annars varit av
särskilt farlig art eller inneburit en betydande risk för att
sprängämnesprekursorerna hade kunnat komma till brottslig
användning.

13 § Den som inte rapporterar misstänkta transaktioner
eller försök till sådana eller betydande försvinnanden eller
stölder i enlighet med artikel 9.3 eller 9.4 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013 döms
till böter eller fängelse i högst sex månader. Om gärningen
begås av grov oaktsamhet döms det till böter.

14 § I ringa fall ska det inte dömas till ansvar enligt
denna lag.

Till ansvar enligt 12 § första stycket eller enligt 13 § döms
det inte om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt
brottsbalken, lagen (2000:1225) om straff för smuggling eller
lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.

15 § En sprängämnesprekursor som varit föremål för brott
enligt denna lag ska förklaras förverkad, om det inte är
uppenbart oskäligt. Även utbyte av ett sådant brott ska
förklaras förverkat, om det inte är uppenbart oskäligt.

Om en sprängämnesprekursor enligt denna lag förklaras
förverkad, får även dess förpackning förklaras förverkad.

16 § Egendom som använts som hjälpmedel vid brott enligt
denna lag får förklaras förverkad, om det behövs för att
förebygga brott enligt denna lag eller om det annars finns
särskilda skäl. I stället för egendomen får dess värde
förklaras förverkat.

Överklagande

17 § Tillståndsmyndighetens beslut får överklagas till
allmän förvaltningsdomstol.

Tillsynsmyndighetens beslut enligt denna lag får överklagas
till länsstyrelsen. Länsstyrelsens beslut får överklagas till
allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till
kammarrätten.

18 § Ett beslut om återkallelse av ett
tillstånd gäller omedelbart om inget annat anges i
beslutet.

Bemyndigande

19 § Regeringen, eller efter regeringens bemyndigande en
förvaltningsmyndighet eller en kommun, får meddela
föreskrifter om

1. uppgifter som en ansökan om tillstånd ska innehålla,

2. hantering av tillstånd,

3. erkännande av tillstånd som meddelats av de behöriga
myndigheterna i andra medlemsstater enligt artikel 7.6 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 98/2013,

4. tillsyn,

5. avgiftens storlek för tillstånd enligt denna lag, och

6. märkning av förpackningar som innehåller
sprängämnesprekursorer som omfattas av restriktioner.

Kommunen får meddela föreskrifter om avgifternas storlek
enligt denna lag när det gäller kommunernas
tillsynsverksamhet.