- SFS nr
- 2014:854
- Departement/myndighet
- Utbildningsdepartementet
- Utfärdad
- 2014-06-19
1 kap. Inledande bestämmelser
Förordningens innehåll
1 § Denna förordning innehåller bestämmelser om
vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år i
gymnasieskolan. Förordningen innehåller följande kapitel:
– inledande bestämmelser (1 kap.),
– allmänna bestämmelser om planer, kurser och samverkan
(2 kap.),
– lärotider (3 kap.),
– utbildningens innehåll (4 kap.),
– behörighet, urval och antagning (5 kap.),
– stödåtgärder (6 kap.),
– betyg (7 kap.),
– rätt att gå om en kurs (8 kap.),
– utbildning för döva och hörselskadade (9 kap.),
– elever (10 kap.),
– statsbidrag (11 kap.), och
– övriga bestämmelser (12 kap.).
Definitioner
2 § I förordningen avses med
– arbetsplatsförlagt lärande: lärande inom en
vidareutbildning som genomförs på en eller flera
arbetsplatser utanför skolan,
– examensarbete: en uppgift om 100 gymnasiepoäng som eleverna
genomför inom ramen för examensmålen för
gymnasieingenjörsexamen,
– fullständig vidareutbildning: betyg från kurser och ett
examensarbete i en omfattning om totalt 900 gymnasiepoäng
enligt en individuell studieplan,
– garanterad undervisningstid: den minsta undervisningstid i
timmar som eleverna ska erbjudas enligt 17 a kap. 8 §
skollagen (2010:800),
– gemensamma kurser: de kurser som ska ingå i
vidareutbildningen,
– gymnasiepoäng: ett mått på studieomfattningen av en kurs i
vidareutbildningen eller examensarbetet,
– Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde
tekniskt år: det nationella råd för vidareutbildningen som
Statens skolverk ska ansvara för enligt 8 § förordningen
(2011:555) med instruktion för Statens skolverk,
– nya kurser: kurser som initieras av huvudmän eller av andra
intressenter enligt 2 kap. 4 § och som Skolverket har
meddelat föreskrifter om enligt 2 kap. 2 §,
– utgång: en benämning för en viss kompetens inom ett
teknikområde som en kombination av kurser inom en nationell
profil leder till, och
– yrkesämnen: yrkesinriktade karaktärsämnen.
2 kap. Allmänna bestämmelser om planer, kurser och
samverkan
Läroplan
1 § För gymnasieskolan gäller en läroplan enligt 1 kap. 11 §
första stycket skollagen (2010:800).
Läroplanen finns i förordningen (SKOLFS 2011:144) om läroplan
för gymnasieskolan. När det gäller vidareutbildningen
kompletteras läroplanen av de examensmål för
vidareutbildningen som regeringen föreskriver och av
ämnesplaner enligt 2 §.
Ämnesplaner
2 § Enligt 17 a kap. 11 § skollagen (2010:800) ska det för
varje ämne finnas en ämnesplan. Den ska ge läraren och
eleverna utrymme att själva planera undervisningen.
Av ämnesplanen ska följande framgå:
– ämnets syfte,
– varje kurs som ingår i ämnet,
– det centrala innehållet för varje kurs,
– antalet gymnasiepoäng som varje kurs omfattar, och
– kunskapskraven för varje kurs.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om ämnesplaner för
vidareutbildningen. Sådana föreskrifter får innebära att
vissa kurser eller ämnen bara får anordnas på vissa
utbildningar.
3 § Innan Statens skolverk meddelar föreskrifter med stöd av
2 § tredje stycket ska verket höra Nationella rådet för
vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år.
Nya kurser
4 § En huvudman eller en annan intressent får ansöka hos
Statens skolverk om en ny kurs som ska ge kunskaper i ett
befintligt ämne eller i ett nytt ämne.
Individuell studieplan
5 § En elevs individuella studieplan ska innehålla uppgifter
om
– vilken nationell profil eleven går på och vilka kurser som
eleven har valt,
– om eleven följer en fullständig eller utökad
vidareutbildning, och
– vilka kurser som ingår i elevens fullständiga
vidareutbildning och, om eleven följer en utökad
vidareutbildning, vilka kurser som ligger utanför den
fullständiga vidareutbildningen.
Samverkan mellan skola och arbetsliv
6 § En huvudman för vidareutbildning ska ha ett etablerat
samarbete med det lokala eller regionala arbetslivet. Det ska
för utbildningen finnas ett eller flera lokala programråd för
samverkan mellan skola och arbetsliv.
3 kap. Lärotider
Läsår
1 § Läsåret ska omfatta 40 veckor och ha minst 178 skoldagar
och minst 12 lovdagar. Utöver skol- och lovdagarna får det
inom läsåret läggas ut högst fem studiedagar för
personalen.
2 § Läsåret ska börja i augusti och sluta senast
i juni. Huvudmannen får för en viss utbildning besluta om
andra tider om utbildningsinslag förutsätter andra
läsårstider. Dagarna för höst- och vårterminens början och
slut beslutas av huvudmannen.
Huvudmannen ska vid beslut enligt första stycket beakta om
det finns elever som påbörjar grundutbildning som är längre
än 60 dagar enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.
Skolarbetets förläggning
3 § Elevernas skolarbete ska förläggas måndag–fredag och vara
så jämnt fördelat över dessa dagar som möjligt. Skolarbetet
ska också vara så jämnt fördelat över läsåret som möjligt.
När skolarbetet förläggs till en arbetsplats utanför skolan
ska den arbetstid som gäller på arbetsplatsen tillämpas, om
inte rektorn beslutar annat. För minderåriga elever som
genomgår utbildning på en arbetsplats ska de föreskrifter som
utfärdats av Arbetsmiljöverket om arbetstid för minderåriga
tillämpas.
Schema
4 § För läsåret eller för kortare tid ska det finnas ett
schema som innehåller uppgifter om samtliga undervisningspass
och lärare.
Undervisningstid
5 § Huvudmannen beslutar om antalet undervisningstimmar för
varje kurs och för examensarbetet samt om hur fördelningen av
undervisningstiden över läsåret ska göras.
Huvudmannen ska redovisa hur eleven har fått sin garanterade
undervisningstid enligt 17 a kap. 8 § skollagen (2010:800).
4 kap. Utbildningens innehåll
Utbildningens grundläggande innehåll
1 § En vidareutbildning består av
– gemensamma kurser,
– i förekommande fall för en profil gemensamma kurser,
– i förekommande fall för en utgång gemensamma kurser,
– valbara kurser, och
– examensarbete.
Enligt 17 a kap. 10 § första stycket skollagen (2010:800)
omfattar utbildningen 900 gymnasiepoäng, varav 100
gymnasiepoäng avser ett examensarbete.
Nationella profiler
2 § De nationella profilerna inom vidareutbildningen är
– design och produktutveckling,
– informationsteknik,
– produktionsteknik, och
– samhällsbyggande.
Bemyndiganden
3 § Statens skolverk får när det gäller vidareutbildningen
meddela föreskrifter om
1. poängplanen för utbildningen,
2. vilka ämnen och kurser som ska ingå i respektive nationell
profil och profilernas olika utgångar, om inte något annat
följer av andra föreskrifter som regeringen meddelat,
3. vilka kurser som ska erbjudas som gemensamma kurser,
4. vilka kurser som i förekommande fall ska erbjudas som
gemensamma kurser för en nationell profil, och
5. vilka kurser som får erbjudas som valbara kurser.
Kurserna ska rymmas inom vidareutbildningens examensmål.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första
stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning
i form av ett fjärde tekniskt år.
Valbara kurser
4 § Som valbara kurser inom en nationell profil ska
huvudmannen erbjuda sådana kurser som Statens skolverk har
meddelat föreskrifter om enligt 3 § första stycket 5.
Huvudmannen beslutar vilka av dessa kurser som ska erbjudas
som valbara kurser.
Examensarbete
5 § Rektorn ska för varje elev utse en lärare att vara
ansvarig för examensarbetet.
Alternativa eller överlappande kurser
6 § En elev får inte som utökad vidareutbildning eller valbar
kurs inom vidareutbildningen läsa en kurs som är alternativ
till eller överlappar någon eller några av de kurser som
ingår i den nationella profilen i övrigt.
Statens skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser som
är alternativa eller som överlappar varandra.
Arbetsplatsförlagt lärande
7 § Arbetsplatsförlagt lärande ska förekomma i
vidareutbildningen i minst 10 veckor.
Varje vecka som genomförs på en arbetsplats ska anses
motsvara 23 timmars garanterad undervisningstid.
8 § Huvudmannen ansvarar för att skaffa platser för det
arbetsplatsförlagda lärandet och att lärandet uppfyller de
krav som finns för utbildningen.
Rektorn beslutar om hela eller delar av kurser ska förläggas
till arbetsplatser och om hur kurserna ska fördelas över
läsåret.
9 § Om arbetsplatsförlagt lärande inte kan erbjudas, får
utbildningen anordnas bara om
1. planerade platser för arbetsplatsförlagt lärande inte kan
tillhandahållas på grund av omständigheter som huvudmannen
inte kunnat råda över, eller
2. utbildningen av säkerhetsskäl inte kan förläggas till en
arbetsplats utanför skolan.
Det arbetsplatsförlagda lärandet ska i de fall som avses i
första stycket bytas ut mot motsvarande utbildning förlagd
till skolan. Innan huvudmannen beslutar om detta ska
huvudmannen höra det lokala programrådet.
Om utbildning har skolförlagts på grund av det som sägs i
första stycket 1, ska huvudmannen vidta de åtgärder som
behövs för att utbildningen så snart som möjligt ska
förläggas till en arbetsplats.
10 § Rektorn utser en handledare på arbetsplatsen för en elev
som deltar i arbetsplatsförlagt lärande. Som handledare får
bara den anlitas som har nödvändiga kunskaper och
erfarenheter för uppdraget och som även i övrigt bedöms vara
lämplig.
Modersmålsundervisning
11 § I 15 kap. 19 § skollagen (2010:800) finns grundläggande
bestämmelser om huvudmannens skyldighet att erbjuda
modersmålsundervisning för elever i gymnasieskolan.
Huvudmannen är också skyldig att erbjuda elever som är
adoptivbarn och har ett annat modersmål än svenska
modersmålsundervisning, även om språket inte är elevens
dagliga umgängesspråk i hemmet.
Enligt 7 § språklagen (2009:600) är de nationella
minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib
och samiska.
Rektorn beslutar om en elevs modersmålsundervisning.
12 § Modersmålsundervisning får inte omfatta mer än ett språk
för en elev.
En romsk elev som kommer från utlandet får dock få
modersmålsundervisning i två språk om det finns särskilda
skäl.
13 § Modersmålsundervisning får anordnas som
1. valbar kurs,
2. utökad vidareutbildning, eller
3. ersättning för undervisning i andra språk än svenska,
svenska som andraspråk och engelska.
14 § Huvudmannen är skyldig att anordna
modersmålsundervisning för en elev sammanlagt högst sju läsår
under elevens skoltid. Eleven ska dock ges sådan undervisning
under längre tid om eleven har särskilt behov av det.
Begränsningen till sju år gäller inte om undervisningen
1. ersätter undervisning i andra språk än svenska, svenska
som andraspråk och engelska,
2. anordnas som valbar kurs, eller
3. anordnas med ett nationellt minoritetsspråk eller ett
nordiskt språk som modersmål.
15 § En huvudman är skyldig att anordna
modersmålsundervisning i ett språk endast om
1. minst fem elever som ska erbjudas undervisning i språket
önskar sådan undervisning, och
2. det finns en lämplig lärare att tillgå.
Avser modersmålsundervisningen ett nationellt minoritetsspråk
är huvudmannen skyldig att anordna modersmålsundervisning
även om antalet elever är mindre än fem.
16 § En elev som får modersmålsundervisning får fortsätta att
delta i undervisningen, även om språket skulle upphöra att
vara dagligt umgängesspråk för eleven.
17 § I 6 kap. 2 § finns bestämmelser om studiehandledning på
modersmålet.
Utökad vidareutbildning
18 § En elev får delta frivilligt i undervisning i en eller
flera kurser som ligger utanför elevens fullständiga
vidareutbildning, om eleven på ett tillfredsställande sätt
kan antas genomföra såväl kurserna på den ordinarie
nationella profilen som de frivilliga kurserna (utökad
vidareutbildning). Beslutet fattas av rektorn.
5 kap. Behörighet, urval och antagning
Kompletterande behörighetskrav
1 § Enligt 17 a kap. 16 § skollagen (2010:800) krävs
gymnasieexamen från teknikprogrammet eller likvärdiga
kunskaper för behörighet till vidareutbildning. Statens
skolverk får meddela föreskrifter om vilka kurser inom
teknikprogrammets inriktningar som det därutöver ska krävas
godkända betyg på för behörighet till utbildningen eller
vilka likvärdiga meriter som annars därutöver ska krävas för
behörighet.
Innan Skolverket meddelar föreskrifter med stöd av första
stycket ska verket höra Nationella rådet för vidareutbildning
i form av ett fjärde tekniskt år.
Urval
2 § Om antalet platser i vidareutbildning är färre än antalet
sökande som har tagits emot, ska ett urval göras.
Urval, antagning och övrig fördelning av platser ska göras
sakligt och opartiskt.
3 § Platserna i vidareutbildningen ska fördelas mellan de
sökande med betygen från gymnasieskolan eller andra omdömen
som grund.
Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
urvalet.
Förfarandet vid antagning
4 § Huvudmannen ska om möjligt besluta om antagning till
vidareutbildningen före den 1 juli det år utbildningen
börjar.
Antagning vid en senare tidpunkt
5 § Huvudmannen får besluta att anta en sökande vid senare
tidpunkt än vid början av vidareutbildningen om det finns
plats på den aktuella nationella profilen och om den sökande
är behörig och har de kunskaper och färdigheter som krävs för
att tillgodogöra sig undervisningen.
Byte av nationell profil
6 § Om en elev vill byta nationell profil, får huvudmannen
medge bytet om eleven uppfyller behörighetskraven för den
önskade nationella profilen.
Återantagning
7 § En elev som har lämnat vidareutbildningen utan att ha
slutfört den och som senare vill fortsätta på den
vidareutbildning där eleven gick tidigare, får i mån av plats
antas på nytt, om eleven uppfyller behörighetskraven för den
önskade nationella profilen.
6 kap. Stödåtgärder
Specialklasser
1 § Specialklasser får inrättas inom en vidareutbildning för
elever som på grund av hörsel- eller synskada, rörelsehinder
eller andra uttalade studiesvårigheter inte kan följa den
vanliga undervisningen.
Studiehandledning på modersmålet
2 § En elev ska få studiehandledning på sitt modersmål, om
eleven behöver det.
Om det finns särskilda skäl, får en elev som har rätt till
modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige
har undervisats på ett annat språk än modersmålet ges
studiehandledning på det språket i stället för modersmålet.
7 kap. Betyg
Beslut om betyg
1 § I 2–5 §§ finns kompletterande bestämmelser till 3 kap.
16 § skollagen (2010:800) om vem som ska besluta om betyg.
2 § Om fler än en lärare bedriver undervisningen vid den
tidpunkt när betyg ska sättas och bara någon eller några av
dessa är legitimerade, ska betyget beslutas av den eller de
legitimerade lärarna.
3 § Om ett betyg är beroende av två eller flera legitimerade
lärares bedömning och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av den eller de av dessa lärare som har behörighet
att undervisa i det ämne som betyget avser.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som är behöriga att undervisa i det ämne
som betyget avser och dessa lärare inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn.
Om ett betyg är beroende av en bedömning av två eller flera
legitimerade lärare som inte är behöriga att undervisa i det
ämne som betyget avser och dessa inte kan enas, ska betyget
beslutas av rektorn.
4 § Bestämmelserna i 3 kap. 16 § andra stycket skollagen
(2010:800) samt 2 och 3 §§ i detta kapitel gäller inte för
lärare som saknar legitimation och är anställda utan
tidsbegränsning för att bedriva undervisning
1. i modersmål,
2. i ett yrkesämne, eller
3. som avses i 2 kap. 17 § skollagen.
Första stycket gäller bara i de fall läraren bedriver sådan
undervisning som avses i första stycket 1, 2 eller 3.
5 § Om fler än en lärare bedriver sådan undervisning som
avses i 4 § vid den tidpunkt när betyg ska sättas och dessa
inte kan enas, ska betyget beslutas av rektorn.
Betygssättning av examensarbetet
6 § Betyg på examensarbetet ska beslutas av den ansvariga
läraren efter att en medbedömare som har erfarenhet av det
kunskapsområde som examensarbetet avser har yttrat sig.
När examensarbetet helt eller delvis har genomförts som
arbetsplatsförlagt lärande ska handledaren vara
medbedömare.
Kunskapskrav
7 § Kunskapskrav ska finnas för betygen A–E.
Kraven för betygen A, C och E ska precisera vilka kunskaper
som krävs för respektive betyg. Kunskapskravet för betyget D
innebär att kraven för E och till övervägande del för C är
uppfyllda. Kravet för betyget B innebär att även kraven för C
och till övervägande del för A är uppfyllda.
Betygskatalog
8 § Beslut om betyg ska dokumenteras i en betygskatalog. Med
beslut om betyg avses beslut att
1. sätta betyg efter varje avslutad kurs och på examensarbete
eller efter prövning, både när det gäller den som är elev och
den som inte är det, och
2. inte sätta betyg enligt 15 kap. 27 § skollagen
(2010:800).
Sådana beslut som avses i första stycket 2 markeras i
betygskatalogen med ett horisontellt streck.
Beslut om betyg ska genast kunna sammanställas för varje
enskild elev. Rektorn ansvarar för att betygskatalogen
förs.
Utdrag ur betygskatalogen
9 § Rektorn ansvarar för att eleverna informeras om rätten
att få ett utdrag ur betygskatalogen. Om en elev övergår till
en annan skolenhet eller avbryter studierna, ska eleven få
ett utdrag ur betygskatalogen.
När en elev övergår till en annan skolenhet ska läraren lämna
skriftlig information till den nya skolenheten om de kurser
som eleven har påbörjat men inte slutfört.
Betyg efter prövning
10 § För den som inte är elev i vidareutbildningen ska betyg
efter prövning utfärdas separat.
Examensbevis och studiebevis
11 § Enligt 17 a kap. 15 § skollagen (2010:800) ska
gymnasieingenjörsexamen utfärdas om en elev har gått igenom
en fullständig vidareutbildning med godkända betyg. En elev
som uppfyller kraven för gymnasieingenjörsexamen ska få ett
examensbevis när eleven avslutar utbildningen. För den elev
som inte uppfyller kraven för gymnasieingenjörsexamen när
eleven avslutar utbildningen ska i stället ett studiebevis
utfärdas.
Betygen på de kurser som enligt elevens individuella
studieplan ingår i den fullständiga vidareutbildningen och
betygen på de kurser som enligt studieplanen ligger utanför
elevens fullständiga vidareutbildning ska redovisas var för
sig i beviset.
12 § Rektorn utfärdar examensbevis och studiebevis.
13 § Om en elev till följd av 18 eller 19 § eller 8 kap. har
två betyg från samma kurs eller från jämförbara kurser, ska
det högsta av dessa betyg tas med i examens- eller
studiebeviset.
14 § Examensbevis från vidareutbildningen får utfärdas endast
en gång.
Examensbevis
15 § Av examensbeviset för den som är elev i
vidareutbildningen ska det framgå
1. vilken nationell profil som examensbeviset avser,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng
som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje
kurs,
3. vad det godkända examensarbetet har innehållit, och
4. om eleven har slutfört en fullständig eller utökad
vidareutbildning.
Av examensbeviset för den som inte är elev i
vidareutbildningen ska det dessutom framgå om betyg har satts
efter prövning och att beviset avser en person som inte är
elev i vidareutbildningen.
Studiebevis
16 § För den elev som inte uppfyllt kraven för
gymnasieingenjörsexamen ska ett studiebevis utfärdas. Av
studiebeviset ska det framgå
1. vilken nationell profil som studiebeviset avser,
2. vilka kurser som beviset avser, hur många gymnasiepoäng
som varje kurs omfattat och vilket betyg eleven fått på varje
kurs eller om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap.
27 § skollagen (2010:800),
3. om eleven har genomfört ett godkänt examensarbete och vad
det har innehållit, och
4. om eleven har slutfört en fullständig eller utökad
vidareutbildning.
Prövning
Prövning för den som är elev i vidareutbildningen
17 § En elev i vidareutbildningen har rätt att genomgå
prövning vid den egna skolenheten i alla kurser och det
examensarbete som ingår i elevens individuella studieplan, om
eleven inte tidigare har fått betyg på kursen eller
examensarbetet eller om eleven har fått betyget F.
Prövning för den som inte är elev i vidareutbildningen
18 § Den som inte är elev i vidareutbildningen men som vill
ha betyg därifrån har rätt att genomgå prövning i alla kurser
som får finnas i en vidareutbildning utom de kurser som bara
får anordnas på vissa utbildningar. Rätten gäller också
examensarbetet.
Prövning får göras endast vid en skolenhet som anordnar den
aktuella kursen eller, när det gäller examensarbetet,
utbildning inom det kunskapsområde som examensarbetet
avser.
Bemyndigande
19 § Statens skolverk får meddela närmare föreskrifter om
prövning.
Betyg för elever som inte följt undervisningen
20 § Rektorn får ge en elev som inte har följt undervisningen
i en kurs betyget E på kursen utan att eleven genomgår
prövning, om
1. det av betyg, intyg eller liknande framgår att eleven
genom studier i utlandet eller på annat sätt förvärvat sådana
kunskaper som behövs för betyget E, och
2. kursen anordnas vid skolenheten.
Utformning av dokument
21 § Om betyg inte har kunnat sättas enligt 15 kap. 27 §
skollagen (2010:800), ska detta markeras med ett horisontellt
streck i dokumenten enligt detta kapitel.
22 § Statens skolverk får meddela ytterligare föreskrifter om
utformningen av de dokument som har nämnts i detta kapitel.
När det gäller föreskrifter som rör examensbevis ska
Skolverket samråda med Myndigheten för yrkeshögskolan.
8 kap. Rätt att gå om en kurs
1 § En elev som har fått betyg på en kurs som ingår i
vidareutbildningen innan eleven påbörjat vidareutbildningen
har rätt att gå om kursen.
2 § Om en elev inte har fått lägst betyget E på en kurs i
vidareutbildningen, har eleven rätt att gå om kursen en gång.
Har eleven slutfört kursen två gånger och inte fått lägst
betyget E får eleven gå om kursen ytterligare en gång, om det
finns särskilda skäl.
En elev som inte har fått betyget E på examensarbetet har
rätt att göra om arbetet en gång.
Om en elev har fått betyget F på en stor andel av kurserna
under läsåret får eleven, om det finns särskilda skäl, gå om
också sådana kurser som eleven fått lägst betyget E på under
läsåret.
3 § En elev som har bytt nationell profil får, om det finns
särskilda skäl, gå om sådana kurser som eleven tidigare fått
lägst betyget E på.
4 § En elev som går om en kurs har rätt att få ett nytt betyg
på kursen.
5 § Rektorn fattar beslut enligt 2 och 3 §§ efter det att
berörda lärare har fått yttra sig.
9 kap. Utbildning för döva och hörselskadade
Utbildningens innehåll och organisation
1 § Örebro kommun får, om kommunen anordnar utbildning på
teknikprogrammet, i sin gymnasieskola anordna
vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år för elever
som
1. är döva och hörselskadade och är beroende av en
teckenspråkig miljö,
2. är hörselskadade och trots användningen av tekniska
hjälpmedel och andra stödinsatser inte kan följa reguljär
undervisning i vidareutbildningen,
3. har en språkstörning och behöver insatser av samma slag
som döva, eller
4. är dövblinda.
Utbildningarna kallas riksgymnasiet för döva (RGD) eller
riksgymnasiet för hörselskadade (RGH). När det i denna
förordning talas om döva elever avses även elever enligt
första stycket 3 och 4.
2 § Vidareutbildningen för döva och hörselskadade ska så
långt det är möjligt integreras med annan vidareutbildning i
gymnasieskolan.
3 § Statens skolverk får när det gäller vidareutbildning som
avses i detta kapitel meddela föreskrifter om nödvändiga
avvikelser från läroplanen, examensmålen, ämnesplanerna och
poängplanen.
4 § Kurser i teckenspråk får anordnas för hörselskadade
elever, om de har behov av det och vill delta i de
kurserna.
Särskild omvårdnad
5 § För elever som vill och har behov av det ska Örebro
kommun anvisa kost och logi. Kommunen ska även ansvara för
att eleverna har tillgång till den hjälp i övrigt som
föranleds av deras funktionsnedsättning.
Övriga bestämmelser om vidareutbildningen
6 § De bestämmelser i denna förordning som gäller för
vidareutbildningen i övrigt ska tillämpas även i fråga om
utbildning för döva och hörselskadade, om inte något annat
särskilt anges.
10 kap. Elever
Anmälningsskyldighet vid frånvaro
1 § Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte
kan delta i skolarbetet, ska det snarast anmälas.
Ledighet
2 § Rektorn får bevilja en elev ledighet från skolarbetet för
enskilda angelägenheter. Eleven får också i mindre omfattning
befrias från vissa undervisningspass eller från annat
skolarbete av rektorn.
Avslutande av utbildningen
3 § En elev anses ha avslutat utbildningen om eleven inte
kommer till den utbildning eleven har antagits till och inte
heller anmäler giltig orsak att utebli inom tre dagar efter
det att den första terminen har startat.
4 § Om en elev vill avsluta utbildningen utan att slutföra
den, ska eleven anmäla det till rektorn.
5 § Om en elev har påbörjat en utbildning och därefter utan
anmälan enligt 4 § har uteblivit från utbildningen under mer
än en månad i följd, utan att detta har berott på sjukdom
eller beviljad ledighet, ska eleven anses ha avslutat
utbildningen.
Rektorn får dock besluta att eleven inte ska anses ha
avslutat utbildningen trots att förutsättningarna i första
stycket finns, om det finns synnerliga skäl.
Barn till svenska medborgare i utlandet
6 § Ungdomar under 18 år som är bosatta i utlandet hos sina
vårdnadshavare ska likställas med sökande från den kommun där
den sökta vidareutbildningen anordnas, om minst en av
vårdnadshavarna är svensk medborgare.
Nordiska sökande
7 § För nordiska sökande gäller 8 och 9 §§. Med nordiska
sökande avses i denna förordning sökande som är bosatta i
Danmark eller Finland med självstyrande områden eller i
Island eller Norge.
De självstyrande områdena är Färöarna, Grönland och Åland.
8 § En nordisk sökande får tas emot till en vidareutbildning
i form av ett fjärde tekniskt år endast om den sökande genom
sin tidigare skolgång i ett annat nordiskt land har
utbildning som i huvudsak motsvarar en svensk
grundskoleutbildning och uppfyller behörighetskraven för den
sökta utbildningen i 17 a kap. 4 och 16 §§ skollagen
(2010:800).
I övrigt ska nordiska sökande likställas med sökande från den
kommun där den sökta vidareutbildningen anordnas.
9 § En huvudman som har tagit emot nordiska sökande till en
vidareutbildning har rätt till ersättning för alla sådana
sökande. Ersättningens storlek beslutas av regeringen.
Ansökan om sådan ersättning görs hos Statens skolverk som
beslutar om ersättningen i det enskilda fallet och betalar ut
den.
11 kap. Statsbidrag
Förutsättningar för statsbidrag
1 § Statsbidrag får lämnas till en huvudman inom
gymnasieskolan för vidareutbildning i form av ett fjärde
tekniskt år.
Statsbidrag lämnas i den mån det finns tillgång på medel.
2 § Statsbidrag får lämnas om
1. huvudmannen har förutsättningar att följa de föreskrifter
som gäller för utbildningen enligt skollagen (2010:800) och
denna förordning och om utbildningen även i övrigt bedöms
vara av god kvalitet, och
2. kostnaden för utbildningen är rimlig i förhållande till
utbildningens syfte och kostnaden för annan gymnasial
utbildning.
3 § Statsbidrag får inte lämnas för utbildning som ersättning
lämnas för på annat sätt. Bidrag får inte heller lämnas för
utbildning som bedrivs enligt förordningen (1992:395) om
uppdragsutbildning inom skolväsendet.
Ansökan om statsbidrag
4 § Ansökan om statsbidrag ges in till Statens skolverk
tillsammans med ett yttrande över ansökan från ett lokalt
programråd för vidareutbildning.
Beslut om statsbidrag
5 § Statens skolverk prövar frågor om och betalar ut
statsbidrag.
Innan Skolverket prövar frågor om bidraget ska verket höra
Nationella rådet för vidareutbildning i form av ett fjärde
tekniskt år.
6 § Ett beslut om att bevilja bidrag får gälla för högst fyra
antagningsomgångar. Beviljat bidrag ska lämnas med ett belopp
för varje elev som den 15 oktober varje år deltar i
utbildningen.
I ett beslut om att bevilja bidrag ska sista dagen för
redovisning enligt 9 § anges. Beslutet får förenas med
villkor. Villkoren ska framgå av beslutet.
Fördelning av statsbidrag
7 § Statens skolverk ska vid sin fördelning av statsbidrag ta
hänsyn till
1. arbetsmarknadens behov,
2. behovet av geografisk spridning av utbildningen,
3. behovet av spridning av utbildningen mellan branscher,
och
4. utbildningens kvalitet.
Uppföljning och redovisning
8 § Statens skolverk ska, med bistånd av Nationella rådet för
vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år, följa upp
hur statsbidraget har använts.
Skolverket ska i samband med sin årsredovisning till
Regeringskansliet lämna en redovisning av hur bidraget har
använts.
9 § Mottagaren av statsbidrag är skyldig att lämna sådan
ekonomisk och annan redovisning till Statens skolverk som
verket begär.
Återbetalning och återkrav
10 § Mottagaren av statsbidrag för vidareutbildning är
återbetalningsskyldig, om
1. mottagaren genom att lämna oriktiga uppgifter eller på
något annat sätt har förorsakat att bidraget har lämnats
felaktigt eller med för högt belopp,
2. bidraget av något annat skäl har lämnats felaktigt eller
med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,
3. bidraget helt eller delvis inte har utnyttjats eller inte
har använts för det ändamål det har lämnats för,
4. sådan redovisning som avses i 9 § inte har lämnats,
eller
5. mottagaren inte har följt villkor i beslutet om
bidrag.
11 § Statens skolverk ska besluta att helt eller delvis kräva
tillbaka ett statsbidrag om någon är återbetalningsskyldig
enligt 10 §.
Om det finns särskilda skäl för det, får Skolverket helt
eller delvis efterge återkrav.
12 § På statsbidrag som krävs tillbaka ska ränta tas ut från
och med den dag som infaller en månad efter det att beslut om
återkrav har fattats och efter en räntesats som vid varje
tidpunkt överstiger statens utlåningsränta med två
procentenheter.
Om det finns särskilda skäl för det, får Statens skolverk
helt eller delvis efterge krav på ränta.
13 § Statens skolverk får meddela de föreskrifter som behövs
för verkställighet av bestämmelserna i detta kapitel.
12 kap. Övriga bestämmelser
1 § Statens skolverks beslut enligt denna förordning får inte
överklagas.
2 § I de fall en ansökan ska göras enligt denna förordning
får den överföras elektroniskt till Statens skolverk.
Skolverket får meddela föreskrifter om elektronisk överföring
av en ansökan och om elektronisk signatur.
Övergångsbestämmelser
2014:854
1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2014.
2. Förordningen tillämpas första gången på utbildning som
påbörjas efter den 1 juli 2015.