- SFS nr
- 2015:211
- Departement/myndighet
- Näringsdepartementet RS L
- Utfärdad
- 2015-03-26
Syfte
1 § För att främja en hållbar tillväxt och ökad
konkurrenskraft i företag och därmed en hållbar regional
tillväxt får i mån av tillgång på medel stöd lämnas enligt
denna förordning.
Stödgivningen ska bidra till att nuvarande och kommande
generationer kan erbjudas sunda ekonomiska, sociala och
miljömässiga förhållanden.
Statligt stöd
2 § Stöd får endast lämnas i enlighet med
1. kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni
2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras
förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och
108 i fördraget, eller
2. kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18
december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i
fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av
mindre betydelse.
3 § Termer och uttryck som används i denna förordning har
samma betydelse som i kommissionens förordningar (EU) nr
651/2014 och (EU) nr 1407/2013.
4 § Med stödområde A respektive stödområde B avses i denna
förordning vissa kommuner eller delar av kommuner som närmare
framgår av förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa
regionala företagsstöd.
Stödområde A och stödområde B ska anses vara stödområden i
den mening som avses i artikel 2.27 i kommissionens
förordning (EU) nr 651/2014 med tillämpning av artikel 107.3
c i fördraget Europeiska unionens funktionssätt.
5 § Med glesbygd avses i denna förordning stora
sammanhängande områden med gles bebyggelse och långa avstånd
till större orter, sysselsättning och service.
Länsstyrelsen får, efter att ha gett Tillväxtverket och
angränsande läns länsstyrelser möjlighet att yttra sig,
meddela föreskrifter om vilka områden inom ett län som enligt
denna förordning ska anses som glesbygd.
6 § Med funktionell analysregion avses en region där
människor kan bo och arbeta utan att behöva göra alltför
tidsödande resor mellan hem och arbete. Indelningen av landet
i funktionella analysregioner görs av Tillväxtverket med
utgångspunkt från omfattningen av arbetspendlingen över
kommungränserna.
7 § I lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen finns
bestämmelser om att ett samverkansorgan har till uppgift att
besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt
tillväxtarbete. I lagen (2010:630) om regionalt
utvecklingsansvar i vissa län finns bestämmelser om att ett
landsting som avses i lagen ska besluta om användningen av
vissa medel för regionalt tillväxtarbete.
I län med ett landsting som avses i lagen om regionalt
utvecklingsansvar i vissa län ska det som sägs om
länsstyrelsen i denna förordning i stället gälla det berörda
landstinget. I Kalmar län ska det som sägs om länsstyrelsen i
stället gälla samverkansorganet.
8 § En förutsättning för annat stöd än stöd enligt 20 och 21
§§ är att ansökan om stöd har getts in innan den investering
som stödet söks för inleds.
Stöd för tilläggsinvesteringar eller ökade utgifter som har
uppkommit sedan investeringen påbörjades får lämnas endast om
det finns synnerliga skäl.
9 § Stöd får inte vara större än vad som behövs med hänsyn
till övriga finansieringsmöjligheter och andra omständigheter
för att den åtgärd som stödet avser ska kunna genomföras.
10 § Stöd enligt 13–19 §§ får lämnas endast för verksamhet
som bedöms kunna uppnå lönsamhet och en varaktig
sysselsättning för de anställda.
11 § Stöd enligt 13–19 §§ får lämnas endast till den som
bedriver verksamhet på marknadsmässiga villkor.
12 § För att beviljas stöd ska löner och andra
anställningsförmåner hos stödmottagaren vara minst likvärdiga
med vad som följer av tillämpligt kollektivavtal.
Stödberättigande åtgärder
Regionalt investeringsstöd
13 § Regionalt investeringsstöd får lämnas i enlighet med
kapitel I och artiklarna 13 och 14.1–9 och 12–15 i
kommissionens förordning (EU) nr 651/2014, med de
begränsningar som följer av 14–16 §§.
14 § Regionalt investeringsstöd får lämnas i stödområdena A
och B.
I stödområde A får regionalt investeringsstöd lämnas med
högst 35 procent för små företag, med högst 25 procent för
medelstora företag och med högst 15 procent för stora
företag.
I stödområde B får regionalt investeringsstöd lämnas med
högst 30 procent för små företag, med högst 20 procent för
medelstora företag och med högst 10 procent för stora
företag.
15 § Trots vad som sägs i 11 § får regionalt investeringsstöd
för turistverksamhet lämnas även till kommuner och till
sådana juridiska personer som avses i 3 kap. 16 a–18 b §§
kommunallagen (1991:900).
Stöd för en anläggning som ägs av en kommun eller en sådan
juridisk person som avses i första stycket och som ska hyras
ut eller arrenderas ut, ska förenas med villkor om hyrans
eller arrendets storlek.
16 § Regionalt investeringsstöd får lämnas för verksamhet som
bedöms få betydelse för näringslivets utveckling i regionen
eller annars bedöms ha särskild betydelse för den regionala
utvecklingen.
Tjänste- och serviceverksamhet som beviljas stöd ska vara
inriktad på en större marknad än den regionala.
Särskilt investeringsstöd till små och medelstora företag
17 § Stöd får lämnas i form av investeringsstöd till små och
medelstora företag.
Investeringsstöd till små och medelstora företag enligt 17–19
§§ får lämnas i enlighet med kommissionens förordning (EU) nr
1407/2013.
18 § Investeringsstöd till små och medelstora företag får
lämnas för investeringar i
1. byggnader eller anläggningar som är avsedda för
stadigvarande bruk,
2. maskiner eller andra inventarier, dock inte fordon, och
3. båtar som är nödvändiga för drift av företag i
skärgården.
19 § Investeringsstöd till små och medelstora företag får
lämnas med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av de
utgifter som godkänts för investeringen om investeringen sker
i glesbygd. Om investeringen sker i stödområde A som inte
utgör glesbygd, får investeringsstöd lämnas med högst 40
procent av utgifterna. Om investeringen sker i stödområde B
som inte utgör glesbygd, får investeringsstöd lämnas med
högst 35 procent av utgifterna. Utanför stödområden eller
glesbygd får investeringsstöd lämnas med högst 25 procent av
utgifterna.
Stöd till nystartade företag
20 § Stöd till nystartade företag (startstöd) får lämnas i
enlighet med kapitel I och artikel 22 i kommissionens
förordning (EU) nr 651/2014 med den begränsning som framgår
av 21 §.
21 § Startstöd får lämnas endast till små nystartade företag
som är innovativa företag. Startstöd får inte lämnas i form
av investeringar i eget kapital.
Investeringsstöd till forskningsinfrastruktur
22 § Investeringsstöd till forskningsinfrastruktur får lämnas
i enlighet med kapitel I och artikel 26 i kommissionens
förordning (EU) nr 651/2014.
Investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder
23 § Investeringsstöd till energieffektivitetsåtgärder får
lämnas i enlighet med kapitel I och artikel 38 i
kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
Stöd till bredbandsinfrastruktur
24 § Stöd till bredbandsinfrastruktur får lämnas i enlighet
med kapitel I och artikel 52 i kommissionens förordning (EU)
nr 651/2014 med de begränsningar som följer av 25 §.
25 § Stöd får lämnas endast för utbyggnad av sådana
förbindelser som utgör den förmedlande länken mellan stomnät
och accessnät. Förbindelsen ska kunna stödja nästa
generations accessnät (NGA-nät).
Stöd får lämnas med högst 50 procent av de stödberättigande
utgifterna.
Investeringsstöd till lokal infrastruktur
26 § Investeringsstöd till lokal infrastruktur får lämnas
till uppförande, ombyggnad och restaurering av lokaler för
uthyrning i enlighet med kapitel I och artikel 56 i
kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 med de
begränsningar som följer av 27–30 §§.
27 § Investeringsstöd får lämnas i stödområde A och i
stödområde B. Stöd får lämnas med högst 25 procent av den
godkända totala investeringskostnaden i stödområde A och med
högst 20 procent av den godkända totala investeringskostnaden
i stödområde B.
28 § Investeringsstöd får lämnas för lokaler på en ort med
högst 10 000 invånare om
1. den funktionella analysregionen har tillfredsställande
förutsättningar för den verksamhet som ska bedrivas i
lokalerna, och
2. det i den funktionella analysregionen saknas
förutsättningar för att på annat sätt få tillgång till
lämpliga lokaler för verksamheten.
I orter med fler än 10 000 men färre än 75 000 invånare får
investeringsstöd lämnas om den funktionella analysregionen
dessutom är utsatt för särskilt omfattande strukturell
förändring av sysselsättningen.
29 § Om det inte finns särskilda skäl, får lokalerna inte
byggas större än 2 000 kvadratmeter eller vara avsedda för
bara ett företag.
Lokalerna får hyras ut endast till små och medelstora företag
som bedöms sakna möjlighet att själva bygga eller på annat
sätt skaffa sig tillgång till lokaler på orten.
30 § Den hyra som tas ut för användning av lokalerna ska
motsvara marknadspriset. Om lokalen ägs av en kommun eller en
sådan juridisk person som avses i 3 kap. 16 a–18 b §§
kommunallagen (1991:900), ska beslutet om stöd förenas med
villkor om hyrans storlek.
Förfarandet i stödärenden
Allmänna bestämmelser
31 § Frågor om stöd enligt 13–25 §§ prövas av länsstyrelsen.
Tillväxtverket prövar frågor om regionalt investeringsstöd
enligt 13–16 §§ i stället för länsstyrelsen om
1. den totala investeringskostnad som ligger till grund för
ansökan överstiger 25 miljoner kr,
2. den åtgärd som stöd söks för innebär att en verksamhet
flyttas från ett län till ett annat, eller
3. ansökan gäller stöd till tilläggsinvesteringar eller ökade
utgifter som har uppkommit sedan investeringen påbörjades.
Om det inte är uppenbart obehövligt, ska länsstyrelsen yttra
sig innan Tillväxtverket beslutar enligt andra stycket.
32 § Tillväxtverket prövar frågor om stöd enligt 26–30 §§.
33 § En ansökan om stöd ska vara skriftlig och ges in till
den myndighet som prövar frågan om stöd.
34 § Ett beslut om stöd får förenas med de villkor som krävs
för att syftet med stödet ska tillgodoses.
När stöd lämnas till forskningsinfrastruktur enligt 22 §
eller bredbandsinfrastruktur enligt 24 och 25 §§ ska
länsstyrelsen se till att ett beslut om stöd i tillämpliga
fall förenas med villkor om sådan övervakning och
återbetalning som avses i artikel 26.7 respektive 52.7 i
kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.
35 § Ett stöd enligt denna förordning får betalas ut allt
eftersom stödmottagaren redovisar genomförda åtgärder.
36 § Ett stöd får inte betalas ut förrän mottagaren har
lämnat säkerhet enligt 43 § samt uppfyllt övriga villkor för
utbetalning. Om inte hela stödet har lyfts inom sex månader
från den dag då det först har kunnat lyftas, kan mottagaren
fråntas rätten till den innestående delen av stödet.
37 § Ett stöd enligt denna förordning får inte betalas ut
till ett företag som är föremål för betalningskrav på grund
av ett beslut av Europeiska kommissionen som förklarar ett
stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
38 § Den som har fått ett stöd ska till den myndighet som har
beslutat om stödet skriftligt redovisa erfarenheterna av de
åtgärder som stödet beviljats för.
Myndigheten ska följa den verksamhet som stöd har lämnats
till och utöva tillsyn över att villkoren för stödet följs.
Den som har beviljats stöd ska ge myndigheten eller den som
myndigheten utser tillfälle att granska verksamheten och på
begäran lämna ytterligare uppgifter om verksamheten.
39 § På ansökan av den som beviljats ett stöd får den
myndighet som har beslutat om stödet medge ändring av
villkoren för stödet. Bedöms frågan om ändrade villkor ha
väsentlig betydelse för möjligheten att uppnå syftet med
stödet eller innebär ändringen en betydande försämring för
staten som fordringsägare, ska frågan avgöras av
Tillväxtverket.
40 § Den myndighet som beslutat om ett stöd ska besluta att
det beviljade stödet helt eller delvis inte ska betalas ut om
1. den som har ansökt om stöd genom att lämna oriktiga
uppgifter eller på något annat sätt har förorsakat att stödet
beviljats felaktigt eller med för högt belopp,
2. stödet av något annat skäl har beviljats felaktigt eller
med för högt belopp och mottagaren borde ha insett detta,
eller
3. villkoren för stödet inte har följts.
Särskilda förfaranderegler för regionalt investeringsstöd och
särskilt investeringsstöd till små och medelstora företag
41 § Vid prövningen av ett stöd enligt 13–19 §§ ska det
särskilt beaktas hur konkurrensförhållandena är på den
marknad där verksamheten ska bedrivas och hur viktigt det är
för samhället att investeringen genomförs.
42 § Ett beslut om att bevilja ett stöd enligt 13–19 §§
upphör att gälla, om inte den investering eller de åtgärder
som stödet avser har påbörjats inom ett år från den dag då
beslutet meddelades, eller inom den kortare tid som bestäms i
samband med beslutet om stöd, samt avslutats och redovisats
inom tre år från nämnda dag. Om det finns särskilda skäl, får
den myndighet som har beviljat stöd medge förlängning av
sådan tid.
43 § För eventuella återkrav av stöd enligt 13–19 §§ ska den
säkerhet ställas som behövs med hänsyn till stödets storlek,
mottagarens ekonomiska ställning och övriga omständigheter.
Vid bedömningen av om säkerhet behövs ska mottagarens
sammanlagda skulder vägas in i fråga om stöd enligt denna
förordning och förordningen (2015:210) om statligt stöd för
att regionalt främja små och medelstora företag.
Om det inte finns särskilda skäl, ska säkerhet tas ut i form
av full eller begränsad borgen som ska ställas av den som
direkt eller indirekt har ett väsentligt ägarinflytande över
företaget.
44 § Länsstyrelsen får medge ändring av säkerheten, även för
ett investeringsstöd som tidigare har beviljats av
Tillväxtverket. Ändringen får medges, om den behövs för att
ett nytt projekt som länsstyrelsen beviljar investeringsstöd
till ska komma till stånd.
Har frågan principiell betydelse eller innebär ändringen en
betydande ökning av statens kreditrisk, ska frågan lämnas
över till Tillväxtverket för avgörande.
45 § Om någon väsentlig förändring direkt eller indirekt
inträffar i äganderätten till den rörelse för vilken ett stöd
enligt 13–19 §§ har beviljats, ska den myndighet som beslutat
om stödet ompröva frågan om stöd. Myndigheten kan då
1. medge att stödet övertas på oförändrade villkor av den nya
ägaren om denne styrker att syftet med stödet inte förfelas
genom ändringen, eller
2. helt eller delvis kräva tillbaka den del av stödet som kan
återkrävas.
Återbetalningsskyldighet
46 § En stödmottagare är återbetalningsskyldig i tio år efter
det att stödet betalats ut om någon av de grunder som anges i
40 § föreligger.
47 § Mottagaren av ett stöd enligt 13–19 §§ är, utöver vad
som följer av 46 §, återbetalningsskyldig i fem år från den
dag hela stödet har betalats ut, om
1. syftet med stödet inte uppnås,
2. någon väsentlig del av verksamheten läggs ned eller någon
väsentlig förändring direkt eller indirekt inträffar i
äganderätten eller förfoganderätten till rörelsen eller till
sådana tillgångar i rörelsen som är av betydelse för
verksamheten,
3. ställd säkerhet väsentligt försämras, eller
4. något annat inträffar som föranleder att stödmottagaren
med hänsyn till syftet med stödet uppenbarligen inte längre
bör få behålla det.
Det som sägs i första stycket 1 gäller inte om stödmottagaren
har gjort vad som skäligen kan begäras för att syftet ska
uppnås.
48 § Stödmottagarens återbetalningsskyldighet enligt 47 §
upphör successivt under den femårsperiod som anges där på så
sätt att den del av ett stöd som kan krävas åter årligen
minskar med 30, 25, 20, 15 respektive 10 procent av det
ursprungliga stödbeloppet.
Om det finns särskilda skäl, kan en myndighet som beslutat om
stöd ange i stödbeslutet att minskningen ska ske på ett annat
sätt. Efter att stödbeslutet har fattats får ett beslut om
att minskningen ska ske på annat sätt än vad som angetts i
stödbeslutet meddelas endast av Tillväxtverket.
49 § Minskningen enligt 48 § sker årligen, om inte den
myndighet som beslutat om stödet beslutar att minskning ett
visst år ska vägras.
Beslut att vägra minskning ska fattas senast tre månader
efter det att myndigheten genom redovisning enligt 53 § eller
på något annat sätt fått kännedom om förhållanden som kan
föranleda att minskning ska vägras.
50 § Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig enligt
46–47 §§, ska den myndighet som har beslutat om stödet
besluta att helt eller delvis kräva tillbaka stödet. Om det
finns särskilda skäl, får myndigheten efterge kravet på
återbetalning helt eller delvis.
51 § Om en stödmottagare inte är berättigad till ett
stödbelopp och detta ska återbetalas, ska ränta tas ut enligt
räntelagen (1975:635). Räntekravet får sättas ned om det
finns särskilda skäl.
52 § Om en stödmottagare är återbetalningsskyldig eller
skyldig att betala ränta enligt denna förordning, får den
myndighet som beslutat om stödet besluta att en utbetalning
av stöd ska avräknas mot annan utbetalning av stöd enligt
förordningen.
Informationsskyldighet för regionala investeringsstöd och
särskilt investeringsstöd till små och medelstora företag
53 § Om ett investeringsstöd helt eller delvis kan krävas
åter enligt 45–47 §§, ska den som har beviljats stödet
1. senast sex månader efter redovisningsperiodens utgång
lämna en skriftlig redovisning för verksamheten för varje
redovisningsår eller för den kortare tidsperiod som bestäms i
ett särskilt fall av den som beviljat stödet,
2. skriftligen underrätta den myndighet som beslutat om
stödet innan beslut fattas om
a) överlåtelse av någon betydande del av företagets
anläggningstillgångar, licenser, patent eller andra liknande
tillgångar,
b) belåning i betydande utsträckning av egendom som kan
omfattas av en företagsinteckning,
c) nedläggning av verksamheten helt eller delvis, eller
d) andra åtgärder av motsvarande betydelse,
3. skriftligen underrätta myndigheten innan beslut fattas om
någon åtgärd som medför en väsentlig ändring direkt eller
indirekt i äganderätten till det företag som har beviljats
stödet, och
4. i fall där länsstyrelsen beslutat om stöd, ge
Tillväxtverket och länsstyrelsen eller den någon av dem utser
möjlighet att granska verksamheten samt lämna de uppgifter om
verksamheten som begärs.
Av redovisningen enligt första stycket 1 ska det särskilt
framgå hur sysselsättningen utvecklas i det företag som
beviljats stödet.
54 § Redovisningen enligt 53 § ska innehålla uppgifter som
visar hur företaget utvecklas och om villkoren för regionalt
investeringsstöd har uppfyllts. Uppgifterna ska granskas och
bestyrkas av företagets revisor om en sådan har utsetts. Av
redovisningen ska det framgå att de fackliga organisationerna
vid företaget har getts möjlighet att yttra sig över
uppgifterna.
Övriga bestämmelser
55 § I 22 a § förvaltningslagen (1986:223) finns bestämmelser
om överklagande till allmän förvaltningsdomstol. Andra beslut
än beslut enligt 36, 37, 40 och 52 §§ får dock inte
överklagas.
56 § En stödmottagare är skyldig att på begäran av den
myndighet som beslutat om ett stöd lämna det underlag som
behövs för att Sverige ska kunna fullgöra de skyldigheter som
följer av kommissionens förordningar (EU) nr 651/2014 och
(EU) nr 1407/2013.
57 § En myndighet som har beslutat om stöd ska föra de
register som avses i
1. artikel 12 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014,
och
2. artikel 6.4 i kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013.
Om ansökan avser stöd enligt kommissionens förordning (EU) nr
1407/2013, ska myndigheten lämna de upplysningar till
företaget som framgår av artikel 6.1 i den förordningen.
58 § Tillväxtverket ska vid domstolar, myndigheter och i
övrigt bevaka statens rätt mot stödmottagaren enligt denna
förordning. Verket får då anta ackordsförslag eller på annat
sätt efterskänka statens rätt.
Länsstyrelsen ska underrätta verket så snart någon åtgärd
från verket enligt denna paragraf behöver vidtas.
59 § Tillväxtverket får meddela föreskrifter om
verkställigheten av denna förordning.
Övergångsbestämmelser
2015:211
1. Denna förordning träder i kraft den 1 maj 2015.
2. Genom förordningen upphävs förordningen (2007:61) om
regionalt investeringsstöd. Den upphävda förordningen gäller
dock fortfarande för stöd som har beslutats enligt den
förordningen.