Kammarrätten i Sundsvall målnummer 2427-11

Det var fel av Trafikverket att förkasta bolagets anbud på grund av att det saknades ett tydligt anbudspris. Anbudet hade ändå inte godkänts eftersom man inte skickat med någon årsredovisning och det är något rätten kan pröva även om inte Trafikverket gjort det.

SKÄLEN FÖR KAMMARRÄTTENS AVGÖRANDE
Såväl bolaget som Trafikverket har uppgett att bolagets anbud utgör en reservation i förhållande till punkten 6.13 i avropsavtalet. Bolaget tycks för sin del mena att reservationen består i själva omständigheten att anbudet innefattat ersättning för kostnadsändring avseende löner. Bolaget gör vidare gällande att prissatta reservationer är tillåtna enligt UFB.31 och att bolagets reservation är prissatt genom att den innehåller ett grundpris och ett procentuellt påslag på detta. Trafikverket tycks å sin sida mena att bolagets reservation består i att bolaget krävt en indexklausul även för den del av priset som inte utgör materialkostnad och att denna reservation inte är prissatt. Parternas olika uppfattningar i frågan om reservationen är prissatt eller inte tycks, såvitt kammarrätten kan förstå, grunda sig i olika tolkningar av bolagets anbud. Kammarrätten kan för egen del inte tolka anbudet på annat sätt än att bolagets hänvisning till LME-kursen avser justering av materialkostnaden, medan resterande del (arbetskostnad m.m.) inte är avsedd att regleras genom någon form av indexklausul utan med ett procentuellt påslag på anbudspriset. Kammarrätten konstaterar vidare att upphandlingsföreskrifterna inte innehåller några begränsningar som innebär att reservationer inte far förekomma i vissa avseenden, t.ex. i fråga löner, men att avropsavtalet i punkten 6.13, “Ersättning för kostnadsändring (indexreglering)”, behandlar enbart ingående material. Enligt kammarrättens mening har förfrågningsunderlaget därmed inte varit tillräckligt tydligt beträffande frågan om reservationer avseende arbetskostnader m.m. är tillåtna eller inte. Det kan vidare antas att bolaget, genom de uppgifter som lämnats i anbudet och i den till anbudet fogade bilaga l, försökt att uppfylla kriterierna i förfrågningsunderlaget Mot bakgrund av de otydligheter som förelegat i fråga om tillåtligheten av reservationer kan förfrågningsunderlaget inte anses ha uppfyllt kraven på transparens och förutsebarhet. Bolagets anbud borde därför inte ha uteslutits på denna grund. Ska-kravs uppfyllelse avseende ekonomisk och finansiell ställning Bolagets anbud förkastades med anledning av att ett av de uppställda skakraven inte bedömdes vara uppfyllt. I LOU och LUF finns inte några bestämmelser som kräver att den upphandlande myndigheten före tilldelningsbeslutet prövar om samtliga uppställda ska-krav är uppfyllda. Som bl.a. konstaterats i det av Trafikverket åberopade avgörandet från Kammarrätten i Göteborg (mål nr3105-ll och 3107-11) har den upphandlande myndigheten inte heller i praxis ålagts ett sådant krav. Förvaltningsrätten har mot denna bakgrund varit oförhindrad att pröva frågan om bolaget uppfyllt ska-kravet avseende ekonomisk och finansiell ställning. Det aktuella ska-kravet är enligt kammarrättens mening tydligt utformat. I fråga om uppfyllelsen av ska-kravet gör kammarrätten inte någon annan bedömning än vad förvaltningsrätten gjort, varför det kan konstateras att bolagets anbud inte har uppfyllt samtliga uppställda ska-krav. Förlängning av anbudens giltighetstid Vid en förlängning av anbudens giltighetstid där giltighetstiden gått ut före tidpunkten för tilldelningsbeslutet har, vilket också förvaltningsrätten konstaterat, den upphandlande myndigheten en skyldighet att vända sig till samtliga anbudsgivare. Detta särskilt med anledning av de fall där anbud förkastats felaktigt. Dessa anbudsgivare ska inte fråntas sin möjlighet att fortsatt delta i upphandlingen på grund av att anbudets giltighetstid gått ut. Genom att inte ge samtliga anbudsgivare möjlighet att förlänga sina anbud har den upphandlande myndigheten brutit mot likabehandlingsprincipen. Frågan är dock om bolaget genom detta förfarande har lidit eller kurmat lida skada och om upphandlingen därför ska rättas eller göras om. Det är bolaget som har att tydliggöra på vilket sätt det har lidit skada genom att inte tillfrågas om en förlängning. Vad bolaget anfört i kammarrätten och vad som i övrigt förekommit i målet föranleder inte kammarrätten att göra en annan bedömning än att då bolaget inte har uppfyllt alla ska-krav kan bolaget inte i detta avseende anses ha lidit skada. Brister i utvärderingsmodellen Bolaget har gjort gällande att det även funnits otydligheter i fråga om hur utvärderingen skulle gå till och vilka omständigheter som Trafikverket skulle tillmäta betydelse. Redan på den grunden att bolaget inte uppfyllt det uppställda ska-kravet avseende ekonomisk och finansiell ställning anser dock kammarrätten att bolaget inte visat att det lidit skada till följd av eventuella brister i utvärderingsmodellen. Det saknas därför anledning för kammarrätten att ta ställning till vad bolaget anfört rörande kriterierna “teknisk kravuppfyllnad” och “erfarenheter från liknande tillverkning” samt rörande poängsättning av de olika kriterierna. Sammanfattningsvis finner kammarrätten att grund för ingripande enligt LUF inte föreligger, varför överklagandet ska avslås.