H�gsta Domstolen referat NJA 2002 s. 351 (NJA 2002:43)

Stille Medical Aktiebolag �r f�rsatt i konkurs vid Stockholms TR. I konkursen bevakade P. Hjert Fastighets Kommanditbolag en fordran p� 132 263 kr avseende kvartalshyra samt r�nta. Beloppet inkluderade merv�rdesskatt om 26 452 kr 75 �re. Fastighetsbolaget yrkade vidare f�rm�nsr�tt j�mlikt 5 � 1 st. 1 f�rm�nsr�ttslagen (1970:979) f�r hela det bevakade beloppet.

Konkursf�rvaltaren godk�nde bevakningen men anm�rkte att merv�rdesskatten inte skulle omfattas av f�rm�nsr�tt.

Konkursf�rvaltaren anm�rkte �ven mot yrkandet om r�nta.

Efter f�rlikningssammantr�de som �vergick i f�rhandling meddelade TR:n (r�dmannen Eriksson) d. 16 mars 2000 f�ljande beslut: F�rvaltaren har f�rklarat sig godk�nna bevakningen med yrkad f�rm�nsr�tt s�vitt avser bevakat kapitalbelopp med avdrag f�r merv�rdesskatt men har betr�ffande yrkandet om f�rm�nsr�tt f�r �verskjutande belopp j�vat bevakningen med h�nvisning till att best�mmelsen i f�rm�nsr�ttslagen inte medger f�rm�nsr�tt f�r merv�rdesskatt p� hyra. Han har dock godk�nt att merv�rdesskattebeloppet bevakas som en oprioriterad fordran.

Bolaget har genm�lt: Bolaget har som hyresv�rd frivilligt underkastat sig skattskyldighet vad g�ller merv�rdesskatt. Merv�rdesskatten utg�r inte en s�rskiljbar del av kvartalshyran eftersom gentemot hyresg�sten fr�ga �r om en kompensation f�r skatt p� grund av den frivilliga skattskyldigheten. Bolaget har s�ledes ingen skattefordran gentemot hyresg�sten utan endast en hyresfordran vilken �r f�rm�nsber�ttigad.

TR:n g�r f�ljande bed�mning.

Hyresv�rds f�rm�nsr�tt enligt 5 � 1 st. 1 f�rm�nsr�ttslagen omfattar enligt lagtexten fordran p� hyra intill ett sammanlagt belopp som svarar mot h�gst tre m�naders hyra. Begreppet hyra har i doktrinen, s�vitt avser hyreslagens best�mmelser, inte ansetts inkludera eventuell merv�rdesskatt (se Holmqvist, Hyreslagen, 5 uppl., s. 273). Det saknas sk�l att ge begreppet en annan inneb�rd i f�rm�nsr�ttslagen �n i hyreslagen (jfr HovR:ns f�r Nedre Norrland, avd. 1, beslut d. 13 jan. 1998 i m�l � 679/97). Vad bolaget anf�rt f�ranleder inte att den av bolaget s�som kompensation f�r skatt betecknade delen av den bevakade fordran h�r bed�ms som annat �n merv�rdesskatt. —.

Bolaget har s�ledes inte visat fog f�r sin bevakning vad betr�ffar �beropad f�rm�nsr�tt f�r merv�rdesskatt och vad g�ller r�nta, —. Fastighetsbolaget �verklagade i Svea HovR och yrkade att HovR:n, med �ndring av TR:ns beslut, skulle f�rordna att merv�rdesskatten till fullo inbegrips i hyresfordran som �r prioriterad i konkursen med s�rskild f�rm�nsr�tt.

HovR:n (hovr�ttslagmannen L�fmarck samt hovr�ttsr�den Adolfsson, referent, och Fergenius) anf�rde i beslut d. 2 maj 2000: HovR:n, som delar TR:ns bed�mning, l�mnar �verklagandet utan bifall.

Fastighetsbolaget �verklagade och yrkade att HD skulle bifalla bevakningen avseende f�rm�nsr�tt i fr�ga om merv�rdesskatten om 26 452 kr och 75 �re.

Konkursboet bestred �ndring.

Riksskatteverket och Konkursf�rvaltarkollegiernas f�rening avgav yttranden i m�let.

Riksskatteverket ber�rde i sitt yttrande utf�rligt fr�gan om redovisning av merv�rdesskatt i den i m�let aktuella situationen och anf�rde i den materiella fr�gan, huruvida f�rm�nsr�tten f�r hyra ocks� innefattar den merv�rdesskatt som bel�per p� hyran, att verket menar att det �r mest f�renligt med tankarna bakom hyresprivilegiet att f�rm�nsr�tten ocks� omfattar merv�rdesskatten p� hyran.

Konkursf�rvaltarkollegiernas F�rening anf�rde, att f�reningen anser att den klagandes talan skall bifallas. Sammanfattningsvis anser f�reningen att f�rm�nsr�tten enligt 5 � 1. f�rm�nsr�ttslagen beloppsm�ssigt motsvarar hyresv�rdens to tala fordran avseende tre m�naders hyra och att f�rm�nsr�ttens omfattning ej p�verkas av huruvida hyresv�rden har att redovisa merv�rdesskatt enligt merv�rdesskattelagen (1994:200) p� den debiterade hyran eller ej.

M�let avgjordes efter f�redragning.

F�redraganden, RevSekr Widegren, f�reslog i bet�nkande att HD skulle meddela f�ljande beslut: Sk�l. Enligt 5 � 1 st. 1 f�rm�nsr�ttslagen (1970:979) g�ller, s�vitt nu �r i fr�ga, att f�rm�nsr�tt i l�s egendom som h�r till n�ringsverksamhet f�ljer med fordran hos hyresg�st p� grund av hyresavtal ang�ende lokal i verksamheten, dock inte f�r st�rre belopp �n som svarar mot tre m�naders hyra. Momsfordran enligt en momsklausul i ett hyresavtal �r i och f�r sig en fordran hos hyresg�st p� grund av avtalet. Fr�gan i m�let �r huruvida maximeringen i lagbest�mmelsen till tre m�naders hyra �r inklusive eller exklusive moms.

Hyresv�rds f�rm�nsr�tt fanns redan i 1734 �rs lag. I modern tid reglerades f�rm�nsr�tten f�r hyra tidigare i 17 kap. 5 � handelsbalken, enligt vilket stadgande hyresv�rd hade f�rm�nsr�tt i hyresg�stens l�s�re f�r hyresfordran som inte f�rfallit till betalning tidigare �n ett �r f�re utm�tning eller konkursans�kan. Vid f�rarbetet p� f�rm�nsr�ttslagen anf�rdes, SOU 1969:5 s. 108 f. och prop. 1970:142 s. 92 f., att hyresprivilegiet kunde bibeh�llas bara om starka sk�l fanns d�rf�r. Det ans�gs att s�dana starka sk�l f�rel�g endast betr�ffande aff�rsl�genheter och liknande lokaler. S�lunda kunde en hyresv�rd f� sv�righeter att snabbt hyra ut en stor och dyr l�genhet p� nytt om r�relsen som var inrymd d�r gick �ver styr. Konkursf�rvaltningen skulle genom f�rm�nsr�tten f� v�rdefull respittid eftersom hyresv�rden d� ej beh�vde beg�ra omedelbar avhysning vid betalningsf�rsummelse. En hyresv�rd kunde visserligen kr�va borgen eller pant som s�kerhet f�r hyresfordran men f�r borgen�rernas gemensamma b�sta var det b�ttre med en f�rm�nsr�tt �n med andra typer av s�kerhet som band tillg�ngar i f�retaget. Detta syfte med f�rm�nsr�ttsbest�mmelsen har �ven omn�mnts senare, SOU 1999:1 s. 88.

Begreppet hyra f�rekommer i hyreslagstiftningen i vart fall i tv� former, dels i betydelsen hyresavtal, dels ock det vederlag, som utg�r enligt avtalet, eller oftast den penningers�ttning som �r best�md s�som hyresbelopp. S�lunda har hyreskapitlet i JB rubriken Hyra och hade 3 kap. nyttjander�ttslagen enligt 1968 �rs �ndringar rubriken Om hyra. I 12 kap. 1 � JB talas om avtal, genom vilka hus eller delar av hus uppl�ts till nyttjande mot ers�ttning. I 19 � talas om att hyran skall vara till beloppet best�md i hyresavtalet, varvid g�rs uttryckligt undantag f�r avtalsbest�mmelser om v�rme-, el- och va-kostnader under vissa i lagtexten angivna premisser. I 20 � f�reskrivs att betalning av hyra skall g�ras senast viss dag. Enligt 42 � 1 st. talas om f�rverkandep�f�ljd i punkt 2 n�r hyra f�r lokal dr�jer mer �n tv� vardagar och i punkt 8 n�r hyresg�sten �sidos�tter avtalsenlig skyldighet utanf�r hyreskapitlet och det �r av synnerlig vikt f�r hyresv�rden att skyldigheten fullg�rs. Hyresr�ttsutredningen konstaterade i sitt bet�nkande SOU 1981:77 s. 349 att m�jligheten genom 1979 �rs �ndringar att momsbel�gga lokalhyror f�ranlett en rad sp�rsm�l vid till�mpningen av hyreslagstiftningen. Dessa fick �verl�mnas till r�ttstill�mpningen. Vad angick f�rbudet mot r�rlig hyra uttalade utredningen, att man m�ste h�lla is�r hyra och beskattning och att om momsen �ndrades under l�pande hyresperiod borde hyresv�rden utan hinder av f�rbudet mot r�rlig hyra f� ut den h�jda momsen, om detta rymdes inom parternas avtal. N�got till�gg till undantagen i 12 kap. 19 � 1 st andra punkten f�r merv�rdesskatt ans�gs tydligen inte heller erforderligt. Utredningen behandlade ocks� nyttjander�tts behandling vid fastighetsexekution inom ramen f�r UB, men d�remot inte fr�gan om hyra i f�rm�nsr�ttslagen. Detta har Holmqvist, Hyreslagen, 6 uppl., s. 138, 145, 156, 268, uppfattat s� att moms inte utg�r hyra. I Karnov 2001/2002 har vid kommentaren till 42 � 1 st. angetts att punkt 2 avser hyra och punkt 8 olika till�ggsf�rpliktelser exempelvis lokalhyresg�sts f�rpliktelse enligt momsklausul att betala moms. Se �ven Dahlquist-Sj�berg, Kommersiella hyresavtal 1998, s. 123, 191 och Victorin i Kommersiell hyresr�tt, 1998, s. 132 f.

N�r det i detta sammanhang g�ller merv�rdesskattelagstiftningen r�r det f�rh�llande mellan n�ringsidkare, d�r konkursborgen�ren �r fastighets�gare, som i sin r�relse frivilligt momsregistrerat sig f�r uthyrning av r�relselokal, och konkursg�lden�ren hyresg�st, som i sin r�relse bedrivit moms pliktig verksamhet i lokalen. Det frivilliga intr�det inneb�r bl.a. att fastighets�garen kan g�ra avdrag enligt 8 kap. merv�rdesskattelagen men m�ste redovisa debiterad hyresmoms. Detta blir fallet oavsett om hyresg�sten betalar hyran och momsbeloppet. F�rst n�r det visar sig om�jligt att f� ut momsen av hyresg�sten, t.ex. vid konkurs, f�r v�rden tillbaka den felande momsen genom avdrag f�r ing�ende moms. I merv�rdesskattelagen talas vidare om att med oms�ttning av tj�nst avses bl.a. att en tj�nst utf�rs mot ers�ttning, 2 kap. 1 �, och att beskattningsunderlaget �r ers�ttningen, dvs. det pris som vederb�rande betalat, 7 kap. 2 � och 3 a �.

Varken i hyres- eller merv�rdeslagstiftningen kan man allts� finna st�d f�r att med begreppet hyra avses hyra inklusive moms. N�ringsidkare emellan – till skillnad fr�n f�rh�llandena vid handel med konsument – brukar momsbeloppet normalt anges s�rskilt i f�rh�llande till priset. Enligt 11 kap. 5 � merv�rdesskattelagen �r fastighets�garen ocks� skyldig att vid fakturering s�rskilja hyresers�ttningen och merv�rdesskatten. H�rtill kommer att en hyresfordran uppkommer genom avtal mellan hyresg�sten och hyresv�rden medan momsfordran tillkommer p� grund av lag i f�ljd av oms�ttning av tj�nsten uthyrning av lokal. Visserligen �verv�ltras momsfordran ofta s�som en till�ggsf�rpliktelse enligt en momsklausul i hyresavtalet mellan n�ringsidkarna. Skillnaden mellan det exklusivt civilr�ttsliga begreppet hyra och den offentligr�ttsliga merv�rdesskatten framg�r tydligt fr�n borgen�rens synvinkel vid kundf�rlust. Om varken hyra eller hyresmoms betalas, n�r hyresg�sten g�tt i konkurs, s� kvarst�r hyran som en kundf�rlust. Hyresmomsf�rlusten framst�r d�remot som en tidsbegr�nsad likviditetsf�rs�mring i det att den senare medf�r r�tt att reducera beskattningsunderlaget, 7 kap. 6 � 3 st. merv�rdesskattelagen, och g�ra avdrag f�r ing�ende moms motsvarande f�rlusten, 13 kap. 24 � och 25 � samma lag. Utdelas hyresmedel enligt f�rm�nsr�ttslagstiftningen l�r fastighets�garen emellertid skatter�ttsligt vara skyldig att till staten betala moms p� f�rm�nsr�ttsbeloppet, se Riksskatteverkets Handledning f�r merv�rdesskatt 2000, s. 241.

I f�rarbeten, praxis och doktrin har best�mmelsen i 5 � f�rm�nsr�ttslagen uppfattats som en maximiregel knutet till begreppet hyra i betydelsen visst belopp i pengar. S�lunda talas i SOU 1969:5 s. 94 om de fall d� f�rm�nsr�tt begr�nsats till visst maximibelopp, p� s. 110 att f�rm�nsr�tten b�r begr�nsas till beloppet och allts� inte g�lla st�rre belopp �n som motsvarar tre m�naders hyra, vilket belopp ej f�r �verskridas d�rf�r att �ven r�nta �r ogulden, i propositionen 1970:142 s. 92 om att f�rm�nsr�tten �r begr�nsad s� att den inte avser st�rre belopp �n tre m�naders hyra och s. 95 om begr�nsning av de f�rm�nsber�ttigade fordringarna p� grund av hyresavtalet till maximalt tre m�naders hyra. P� det s�ttet har ocks� till�mpningen av best�mmelsen i NJA 1989 s. 142 betr�ffande r�nta uppfattats. �ven i doktrinen talas om begr�nsning till visst maximibelopp, se Lejman, Den nya hyresr�tten, s. 284 f., Walin o.a., F�rm�nsr�ttslag, l�negaranti, kvittning mot l�n m.m., 4 uppl. 1995, s. 53 f., och Holmqvist, a.a. s. 198.

Det ovan n�mnda sk�let att ge konkursf�rvaltningen en tre m�nader l�ng respittid �r det som talar f�r att hyra inklusive moms skall tillerk�nnas f�rm�nsr�tt. Om s� inte blir fallet resulterar det n�mligen i att respittiden de facto blir kortare �n tre m�nader. Detta sk�l f�rsvagas emellertid av att f�rm�nsr�ttsbest�mmelsen avser alla m�jliga fordringar p� grund av hyresavtalet, exempelvis �ven skadest�nd eller andra ers�ttningar. Vidare f�renas avtal om aff�rslokaler numera i m�nga fall med n�gon form av bankgaranti. Hyresprivilegiets reella betydelse kan ifr�gas�ttas �ven p� den grunden att hyra n�stan alltid betalas i f�rskott, se 12 kap. 20 � JB.

Det �r �ven att m�rka att n�r problemen med moms i samband med hyra �verv�gdes s� h�nvisade man olika fr�gest�llningar inom hyreslagstiftningen till r�ttstill�mpningen. Nu g�ller det tolkningen av f�rm�nsr�ttslagstiftning d�r avv�gning m�ste ske mellan olika borgen�rers r�tt. Eftersom Hyresr�ttsutredningen fann sk�l att g� in och f�resl� �ndringar i UB men inte i f�rm�nsr�ttslagen �r den mest n�raliggande f�rklaringen att lagstiftaren inte ans�g behov att �ndra den h�r aktuella best�mmelsen f�rel�g. Med andra ord kunde hyresv�rden – p� samma s�tt som r�nta – f� ut hyresmoms om detta rymdes inom maximiregeln i 5 � 1 st. 1 f�rm�nsr�ttslagen. Fr�gan om att eventuellt omtolka ordet hyra i f�rm�nsr�ttslagen s� att det inkluderar den senare skapade r�ttsfiguren merv�rdesskatt framst�r p� grund h�rav, men �ven typiskt sett, som en fr�ga f�r lagstiftaren.

Slutligen f�resl�r F�rm�nsr�ttskommitten i bet�nkandet SOU 1999:1 Nya f�rm�nsr�ttsregler bl.a. att f�rm�nsr�tten f�r hyror avskaffas samt att konkursbo som utnyttjar en g�lden�rens lokal efter en �verg�ngstid p� sju dagar skall ansvara f�r hyra fr�n konkursbeslutet till dess boet st�ller lokalen till hyresv�rdens f�rfogande. Fr�gan om omreglering av hyresprivilegiet �r emellertid omdiskuterad.

D�rf�r kan det vara ol�mpligt att nu f�regripa lagstiftarens �verv�ganden genom att ge en borgen�r f�rm�nsr�tt f�r momsbelopp p� hyra, n�r detta endast med sv�righet kan f�renas med lag och f�rarbeten samt med den bild av f�rm�nsr�ttsregeln som finns i praxis och doktrin.

Sammantaget finner HD p� grund av det anf�rda att 5 � f�rm�nsr�ttslagen, s�vitt nu �r i fr�ga, skall tolkas s� att begr�nsningen – dock ej f�r st�rre belopp �n som svarar mot tre m�naders hyra – avser hyra exklusive moms.

HD:s avg�rande. HD fastst�ller HovR:ns beslut, s�vitt nu �r i fr�ga.

HD (JustR:n Gregow, Svensson, Lennander, referent, Westlander och Lundius) fattade f�ljande slutliga beslut: Sk�l. Enligt 5 � 1 st. 1 f�rm�nsr�ttslagen (1970:979) har en hyresv�rd f�rm�nsr�tt i l�s egendom som h�r till n�ringsverksamhet f�r fordran hos hyresg�st p� grund av hyresavtal ang�ende l�genhet som var avsedd f�r verksamheten, dock ej f�r st�rre belopp �n som svarar mot tre m�naders hyra.

Fr�gan i m�let �r om den beloppsbegr�nsning till tre m�naders hyra som g�rs i best�mmelsen avser hyra med eller utan merv�rdesskatt. M�jligheten f�r en hyresv�rd att v�lja att vara registrerad som merv�rdesskatteskyldig vid uthyrning av verksamhetslokaler inf�rdes f�rst efter f�rm�nsr�ttslagens tillkomst. N�got svar p� fr�gan huruvida merv�rdesskatt p� hyresbelopp skall anses ing� i begreppet hyra kan s�ledes inte erh�llas i vare sig f�rm�nsr�ttslagens lydelse eller dess f�rarbeten. Ur hyreslagens synvinkel innefattar hyran, allm�nt uttryckt, all ers�ttning f�r l�genhetens nyttjande. Hyran inkluderar s�ledes bl.a. ers�ttning f�r en rad kostnader som hyresv�rden kan ha, t.ex. f�r vatten, v�rme, underh�ll och fastighetsskatt. N�gon klar v�gledning avseende vilka ers�ttningar som �r att h�nf�ra till hyra ger hyreslagen dock inte. Den st�llda fr�gan f�r d�rf�r besvaras med beaktande av dels f�rm�nsr�ttens syfte, dels merv�rdesskattens konstruktion.

Det syfte som f�ranlett hyresv�rdens f�rm�nsr�tt �r att denne vid betalningsf�rsummelse fr�n hyresg�stens sida skall kunna avst� fr�n att omedelbart beg�ra avhysning och i st�llet kunna under en kortare tid avvakta en frivillig uppg�relse med borgen�rerna; f�rs�tts hyresg�sten i konkurs kan konkursf�rvaltningen f� ett visst anst�nd med betalningen. Under respittiden kan f�rvaltaren n�rmare unders�ka g�lden�rens f�rv�rvsverksamhet och besluta om och hur den l�mpligen b�r rekonstrueras eller avvecklas. Att hyresv�rden erh�ller viss f�rm�nsr�tt ligger s�ledes i samtliga borgen�rers intresse. Enligt f�rarbetena b�r ett belopp som motsvarar tre m�naders hyra vara tillr�ckligt f�r att f�rm�nsr�tten skall n� sitt syfte. (Se prop. 1970:142 s. 92 ff. och Walin m.fl., F�rm�nsr�ttslag, l�negaranti, kvittning mot l�n m.m., 4 uppl. 1995, s. 50 ff.)

Reglerna om merv�rdesskatt �r konstruerade p� ett s�tt som kan f�refalla t�mligen invecklat. Av det som s�gs i det f�ljande framg�r bl.a. att den ers�ttning avseende merv�rdesskatt som hyresv�rden betingar sig av hyresg�sten inte utg�r en "separat del" av hyresfordran, �ven om skattereglerna leder till att merv�rdesskatten regelm�ssigt anges s�rskilt, utan att den utg�r en kompensation f�r hyresv�rdens egen skattskyldighet.

Enligt merv�rdesskattelagen (1994:200) skall den skattskyldige n�ringsidkaren betala en viss procent i skatt ber�knad p� det pris han tagit ut vid oms�ttning av skattepliktiga varor eller tj�nster. Skattskyldigheten g�ller oavsett om n�ringsidkaren erh�llit n�gon kompensation f�r skatten av kunden. D� n�ringsidkaren f�r varje redovisningsperiod redovisar den skatt han skall betala in till staten (utg�ende merv�rdesskatt) har han r�tt att g�ra avdrag f�r den merv�rdesskatt som h�nf�r sig till vederlaget f�r de skattepliktiga varor eller tj�nster som han sj�lv f�rv�rvat i verksamheten (ing�ende merv�rdesskatt); endast nettobeloppet beh�ver erl�ggas. Om avdragsgill ing�ende merv�rdesskatt �verstiger den utg�ende merv�rdesskatten �terbetalas det �verskjutande beloppet till den skattskyldige (se numera 18 kap. skattebetalningslagen 1997:483). R�tten till ers�ttning f�r ing�ende merv�rdesskatt f�religger allts� oberoende av storleken p� den utg�ende skatten. Man kan inte s�ga att skyldigheten att till staten erl�gga ett visst belopp i utg�ende merv�rdesskatt i ett enskilt fall blir neutraliserad genom r�tten att g�ra avdrag f�r ing�ende merv�rdesskatt med samma belopp, eftersom sistn�mnda avdrag hade kunnat g�ras under alla omst�ndigheter. Kompensation f�r skyldigheten att betala utg�ende merv�rdesskatt tas i st�llet ut av kunden.

Av det sagda framg�r att hyresv�rden m�ste erl�gga merv�rdesskatt till staten avseende hyran, �ven om hyresg�sten inte betalar. Merv�rdesskattelagen inneh�ller emellertid vissa regler om kundf�rlust. Enligt 7 kap. 6 � 3 st. g�ller s�ledes att den skattskyldige, om en f�rlust uppkommer p� en fordran som avser ers�ttning f�r en vara eller en tj�nst (kundf�rlust), f�r minska beskattningsunderlaget med beloppet av f�rlusten. Vid redovisningen av utg�ende skatt f�r den skattskyldige d�rvid enligt 13 kap. 24 � 1 st. dra av ett belopp motsvarande den del av den tidigare redovisade skatten som �r h�nf�rlig till minskningen. Om en kundf�rlust har f�ranlett ett s�dant avdrag och betalning d�refter inflyter, skall det avdragna beloppet i motsvarande m�n redovisas p� nytt.

Merv�rdesskattelagens regler om kundf�rlust inneb�r s�ledes att en hyresv�rd kan bli fullt kompenserad f�r den utg�ende skatt han har betalat till staten, om f�rlusten �r total och han allts� inte erh�llit n�gon betalning alls fr�n hyresg�sten. Om han emellertid erh�llit viss del av betalningen, m�ste han g�ra en proportionering av f�rlusten och kan inte h�nf�ra hela f�rlusten till merv�rdesskatten. Skulle hyresv�rden, efter att ha tillgodor�knats kompensation f�r full f�rlust, erh�lla utdelning i hyresg�stens konkurs fastst�lls ett nytt beskattningsunderlag p� 80 % av det erh�llna beloppet och p� detta m�ste merv�rdesskatt erl�ggas med 25 %. Om hyresv�rden erh�ller utdelning med ett belopp motsvarande tre m�naders hyra utan kompensation f�r merv�rdesskatt m�ste han allts� trots det betala merv�rdesskatt p� det utdelade beloppet. Den f�rlust han g�r genom att han �r tvungen att avvara 20 % av det erh�llna beloppet till skatteinbetalning blir inte kompenserad genom skattereglerna.

Sammanfattningsvis g�ller s�ledes, att en hyresv�rd som erh�ller utdelning i konkurs f�r tre m�naders hyra exklusive merv�rdesskatt i realiteten inte erh�ller ett belopp som motsvarar tre m�naders hyra s� som det var t�nkt d� f�rm�nsr�ttslagen tillkom, dvs. innan fr�gan om merv�rdesskatt var aktuell.

Det som nu anf�rts ang�ende f�rm�nsr�ttens syfte och merv�rdesskattens konstruktion leder till slutsatsen att beloppsbegr�nsningen till tre m�naders hyra i 5 � 1 st. 1 f�rm�nsr�ttslagen skall avse den avtalade hyresfordran, inklusive merv�rdesskatt, f�r tre m�nader.

HD:s avg�rande. Med �ndring av HovR:ns beslut fastst�ller HD att P. Hjert Fastighets Kommanditbolags fordran skall utg� med f�rm�nsr�tt �ven i fr�ga om merv�rdesskatten om 26 452 kr 75 �re.

HD:s beslut meddelades d. 14 juni 2002 (m�l nr � 1902-00).

Samma dag som det refererade m�let och p� samma s�tt avgjordes ett likartat m�l mellan Prosolvia Aktiebolags konkursbo och Livf�rs�kringsaktiebolaget Skandia (m�l nr � 182-01).