H�gsta Domstolen referat NJA 2002 s. 398 (NJA 2002:51)

Fixtures Marketing Ltd, Guernsey, (Fixtures) f�rde efter st�mning � AB Svenska Spel, Visby, (Svenska Spel) vid Gotlands TR den talan som framg�r av TR:ns dom.

TR:n (lagmannen Stenstr�m, r�dmannen Ernstson och f.d. generaldirekt�ren Holgersson) anf�rde i dom d. 11 april 2000: Tvisten g�ller om Svenska Spel gjort intr�ng i det s.k. katalogskyddet enligt 49 � lag (1960:729) om upphovsr�tt till litter�ra och konstn�rliga verk (upphovsr�ttslagen) genom att i sina penningspel Stryktipset, M�ltipset och Oddset under tiden d. 1 jan. 1998-d. 16 maj 1999 utan tillst�nd anv�nda uppgifter om fotbollsmatcher ur spelordningar f�r s�songerna 1997/98 och 1998/99 avseende engelska och skotska fotbollsligor.

Yrkanden m. m.

Fixtures har, s�som talan slutligen best�mts, yrkat att TR:n skall

1) f�rklara att Svenska Spel till Fixtures skall betala sk�ligt vederlag f�r att i penningspelen Stryktipset, M�ltipset och Oddset utan tillst�nd under tiden d. 1 jan. 1998-d. 16 maj 1999 ha anv�nt matcher ur spelordningarna f�r s�songerna 1997/98 och 1998/99 avseende FA Carling Premiership och Nationwide Football League,

2) f�rklara att Svenska Spel till Fixtures skall betala sk�ligt vederlag f�r att i penningspelen Stryktipset, M�ltipset och Oddset utan tillst�nd under tiden d. 1 jan. 1998-d. 16 maj 1999 ha anv�nt matcher ur spelordningarna f�r s�songerna 1997/98 och 1998/99 avseende Bells League Championship, Scottish League och The Scottish Premier League,

3) vid vite av 700 000 000 kr f�rbjuda Svenska Spel att, utan tillst�nd av r�ttighetsinnehavarna, i sina penningspel anv�nda utdrag ur spelordningarna f�r s�songen 1999/2000 f�r de under punkterna 1 och 2 angivna fotbollsligorna. Svenska Spel har bestritt yrkandena.

Betr�ffande storleken av det yrkade vitet har Svenska Spel inte vitsordat n�got belopp som sk�ligt i och f�r sig.

Grunder.

Fixtures: Spelordningarna omfattas av det s.k. katalogskyddet i 49 � upphovsr�ttslagen i dess lydelse efter tillkomsten av Europaparlamentets och r�dets s.k. databasdirektiv nr 96/9/EG. Spelordningarna utg�r sammanst�llningar av ett stort antal uppgifter och �r ocks� resultatet av v�sentliga investeringar. Svenska Spels f�rfarande att framst�lla exemplar av spelordningarna inneb�r att Svenska Spel �terkommande och systematiskt g�r utdrag och/eller �teranv�nder en kvantitativt och/eller kvalitativt v�sentlig del av inneh�llet i spelordningarna. Detta sker utan tillst�nd av r�ttighetshavarna till skada f�r dem. Dessutom inneb�r Svenska Spels f�rfarande att konkurrensen mellan olika spelbolag snedvrids. P� grund av Svenska Spels intr�ng i fotbollsligornas r�ttigheter enligt 49 � upphovsr�ttslagen �r Svenska Spel skyldigt att utge skadest�nd till Fixtures.

Svenska Spel. Spelordningarna �tnjuter inte s�dant skydd som avses i 49 � upphovsr�ttslagen. �ven om TR:n skulle finna att s� �r fallet, har i vart fall Svenska Spels nyttjande av matcher fr�n de aktuella spelordningarna inte inneburit n�got intr�ng. Inte heller med st�d av tolkningsregeln i artikel 7 punkten 5 i n�mnda direktiv har n�got intr�ng skett.

Parternas utveckling av talan. Fixtures:

Engelsk professionell ligafotboll �r organiserad i fyra olika divisioner. Den h�gsta utg�rs av FA Premier League, i vilken 20 lag f.n. deltar. Divisionerna 1-3 �r organiserade i The Football League. I vardera division 1 och 2 spelar 24 1ag. Division 3 best�r av 22 lag. Fotbollss�songen i s�v�l England som Skottland p�g�r fr�n slutet av augusti till omkring mitten av maj n�stf�ljande �r. Under en s�song �r det best�mt att alla lag inom varje division skall spela mot varandra tv� g�nger. Den ena matchen spelas p� hemmaplan och den andra p� bortaplan. Totalt spelas s�ledes 2 036 matcher per s�song inom den engelska professionella ligafotbollen.

Skotsk professionell fotboll �r sedan d. 1 aug. 1998 organiserad p� ett liknande s�tt som den engelska ligan. The Scottish Premier League �r den h�gsta divisionen och under den finns det tre divisioner om vardera tio lag. Lagen i varje division m�ter varandra inb�rdes fyra g�nger per s�song, varav tv� matcher spelas hemma och resten borta. Det sammanlagda antalet matcher per s�song uppg�r till 720.

Seriespelet organiseras i England av FA Premier League Ltd och The Football League Ltd. I Skottland har The Scottish Football League hand om motsvarande uppgift. Vittnet A. W. �r sekreterare i The Football League Ltd. Han ansvarar f�r att ta fram spelordningarna, vilka �ven kallas "Fixtures lists". A. W. kallas �ven f�r "compiler". De immateriella r�ttigheter som �r knutna till spelordningarna tillh�r fotbollsligorna. Dessa har valt det skotska bolaget Football Fixtures Ltd till sin exklusiva agent. Detta bolag har i sin tur utsett Fixtures Marketing Ltd till sin exklusiva f�retr�dare f�r bl.a. Sverige med r�tt att vidta r�ttsliga �tg�rder mot olovligt anv�ndande av spelordningarna.

Att best�mma i vilken ordning lagen skall m�ta varandra, n�r och var det skall ske �r en komplicerad process. Arbetet leds av en speluppl�ggare som f�rs�ker �stadkomma en spelordning d�r lagen m�ts i s�dan ordning att seriespelet blir sp�nnande under hela s�songen. M�nga andra faktorer m�ste dock ocks� beaktas. Den f�rv�ntade publiktillstr�mningen �r en viktig faktor. Inget lag f�r spela mer �n tv� hemma- eller bortamatcher i f�ljd. Vissa lag paras ihop, vilket p� engelska ben�mns "pairings", f�r att f�rebygga att flera lag fr�n samma ort spelar hemmamatch samtidigt. I London finns f�r n�rvarande fem lag enbart i FA Premier League. H�nsyn m�ste ocks� tas till inhemska fotbollscuper liksom till internationella matcher samt andra st�rre evenemang. En annan viktig faktor �r den lokala polisens synpunkter p� arrangemangen. En pensionerad polischef �r s�rskilt anst�lld av fotbollsligorna f�r att arbeta med ordningsfr�gorna.

Arbetet med att ta fram de slutgiltiga spelordningarna sker, ut�ver det ovan beskrivna arbetet, ocks� genom parallella sammanst�llningar i tv� separata databaser; en f�r de engelska ligorna och en f�r de skotska. Arbetet med spelordningarna bearbetas successivt i dessa databaser. Uppgifter ur dessa kan tas ut individuellt och kombinationerna �r o�ndliga. Fr�n sammanst�llningarna i databaserna presenteras spelordningarna p� tv� olika s�tt dels i kronologisk ordning, dels i kalendarisk ordning. Presentationen sker bl.a. i "almanackor", se bilaga 1 (h�r utesluten; red:s anm.). Innan de slutgiltiga spelordningarna best�ms har arbetet med att sammanst�lla dem p�g�tt under drygt ett �r.

M�nga personer �r inblandade och kostnaderna f�r att ta fram respektive spelordning �r mycket betydande. Det �r databasen i sig som �tnjuter katalogskydd.

Svenska Spel bedriver penningspel i Sverige. N�gra av dessa g�r ut p� att tippa utg�ngen av fotbollsmatcher i bl.a. de engelska och skotska fotbollsligorna. De spel som �r aktuella i m�let �r Stryktipset, M�ltipset och Oddset. I Stryktipset g�ller det att tippa utg�ngen av tretton fotbollsmatcher. Det utg�r ett traditionellt totalisatorspel i vilket Svenska Spel betalar ut en i f�rv�g best�md vinstandel till spelarna. �ven M�ltipset �r ett totalisatorspel d�r det g�ller att tippa de �tta matcher som ger flest m�l. Oddset �r ett cirka femton �r gammalt spel som kan spelas hela veckan. Det omfattar spelformerna L�ngen, Matchen och Toppen. Det g�ller att gissa r�tt resultat i tre matcher, vilka presenteras i ett programblad. Inte endast engelska och skotska fotbollsmatcher presenteras utan �ven ishockey, bandy och italiensk fotboll. Exempel p� tipskuponger och programblad fr�n de tre olika spelen finns i bilaga 2 (h�r utesluten; red:s anm.).

Under ett �r �terger Svenska Spel ett mycket stort antal matcher fr�n spelordningarna f�r de engelska och skotska fotbollsligorna. Detta sker utan tillst�nd fr�n r�ttighetshavarna. Svenska Spel har uttryckligen f�rbjudits att anv�nda dessa uppgifter. I augusti 1994 meddelade de engelska ligorna detta i ett brev till d�varande Tipstj�nst. Fotbollsligorna ger licenser avseende r�tt att �terge spelordningarna till spelbolag. Dessa betalar f�r att kunna utnyttja spelordningarna som spelobjekt. Dessutom ges licenser till utgivare av olika publikationer. En sammanst�llning avseende 40 veckor under �ren 1998 och 1999 visar att Svenska Spel anv�nde i stort sett samtliga matcher i FA Premier League. Denna liga utg�r "guldkornet" f�r Svenska Spel.

Svenska Spels int�kter uppgick �r 1997 till drygt 11,2 miljarder kr. F�retagets beh�llning efter vinstutbetalning till spelarna avseende de tre spelen uppgick till sammanlagt 658 729 000 kr. Det �r mot den bakgrunden det yrkade vitets storlek best�mts.

Svenska Spel:

Det vitsordas att Svenska Spel anv�nt uppgifter om fotbollsmatcher i den omfattning och under den tid som Fixtures p�st�tt. De uppgifter om matcher som anv�nts av Svenska Spel har dock inte h�mtats fr�n s.k. Fixtures lists, tryckta i almanackorna, utan de har h�mtats fr�n Text-TV, Internet och fr�n tidskriften Football Annual som ges ut av Outlook Press Ltd. Vilka matcher som skall anv�ndas i de olika spelen best�ms omkring tre veckor i f�rv�g. Uppgifterna p� spelkupongerna �r inte identiska med dem som presenteras i de s.k. Fixtures lists. Svenska Spel v�ljer ut matcher utifr�n spelarnas intresse och presenterar inte matcherna i bokstavsordning. Det saknas likheter med uppgifterna i Fixtures lists och n�gon produktlikhet finns s�ledes inte. Spelordningarna omfattas inte av n�got katalogskydd. Omfattningen av det arbete som Fixtures har p�st�tt f�reg�r best�mmandet av spelordningarna ifr�gas�tts inte. Det �r dock inte fr�ga om att en katalog eller en tabell har uppr�ttats. Inte heller har en sammanst�llning av ett st�rre antal uppgifter skett. 49 � upphovsr�ttslagen �r en konkurrensskyddsregel. N�gon konkurrens mellan parterna i m�let f�religger inte.

Spelordningarna �r inte heller resultatet av n�gon v�sentlig investering. De investeringar som skett har gjorts f�r att kunna m�jligg�ra planlagt fotbollsspel. Speltabeller och sammanst�llningar av s�dana har p�kallats av behovet att uttrycka de spelordningar man �stadkommit. Det �r de beslut som har lett till matchsammanst�llningarna och inte de f�rteckningar som redovisar besluten, som kan ha f�ranlett v�sentliga investeringar. Dessa har inte avsett anskaffning, granskning eller presentation av databasinneh�ll utan f�rberedelser i realiserandet av planlagt spel. Matchsammanst�llningarna har inte tillkommit s�som resultat av n�gon v�sentlig investering f�r att kunna styra tillkomsten av inneh�llet i tipskuponger. Investeringarna har s�lunda inte haft den inriktning som gjort dem till v�sentliga. Syftet har varit att m�jligg�ra planlagt spel och inte att ge obest�mda urval f�r tipskuponger framst�llda av andra. M�jligheten att utnyttja matcher f�r tipsuppl�gg �r en biprodukt i anslutning till det v�sentliga investeringssyftet, n�mligen att m�jligg�ra ordnat fotbollsspel i England och Skottland.

Om TR:n skulle finna att spelordningarna utg�r en v�sentlig investering i den svenska upphovsr�ttslagens eller EG:s direktiv 9/96 mening, �r det likv�l inte investeringen eller en v�sentlig del av den som utnyttjats av Svenska Spel. En tipskupong �r inte ett exemplar av en v�sentlig del av en databas. De matcher som tas fr�n de engelska och skotska fotbollsf�rbundens sammanst�llningar �r ov�sentliga delar d�rav. Databasens sammanst�llning �r i tipskupongerna helt oigenk�nnlig annat �n s� tillvida att man finner motsvarighet i viss match, ibland tillsammans med vissa andra matcher, som spelas viss dag eller vissa dagar.

Svenska Spel k�nner inte till att n�got enda spelbolag i v�rlden skulle betala licensavgifter till Fixtures p� det s�tt som p�st�tts. S�vitt �r bekant betalar t.ex. inte Text-TV eller tidningarna n�gra licenser till k�randen.

Vad g�ller vitesyrkandet kan det inte bifallas p� grund av att det inte �r tillr�ckligt preciserat. Begreppet "utdrag ur spelordningarna" �r s� oprecist att det saknas lagliga f�ruts�ttningar att bifalla detta yrkande, se prop. 1993/94:122 s. 67. Om vitesyrkandet skulle komma att bifallas, saknar storleken av vitet betydelse, eftersom Svenska Spel �r ett statligt f�retag och det i s�dana fall endast skulle komma att bli en omf�rdelning av statskassan. F�r den h�ndelse vitesyrkandet bifalles och Svenska Spel vid n�got enstaka tillf�lle skulle komma att anv�nda uppgifter fr�n spelordningarna visar det hur inkonsekvent detta yrkande �r utformat.

Fixtures har genm�lt f�ljande.

Den omst�ndigheten att Svenska Spel m� ha h�mtat uppgifter om matcherna fr�n andra st�llen �n ur de s.k. Fixtures lists saknar betydelse. Det �r databaserna som �r skyddade mot intr�ng och det �r utdragen ur dessa som s�dana som �tnjuter detta skydd.

Domsk�l.

Parterna har �beropat skriftlig bevisning. P� Fixtures beg�ran har vittnesf�rh�r h�llits med A. W.

TR:n g�r f�ljande bed�mning. Vad TR:n inledningsvis finner anledning att pr�va �r om databaserna inneh�llande spelordningarna omfattas av det s.k. katalogskyddet i 49 � upphovsr�ttslagen. Katalogskyddet �r en ensamr�tt som �r mer begr�nsad �n vad som g�ller f�r upphovsr�tt i allm�nhet. Skyddet �r ett komplement till s�dana arbeten som inte n�r upp till verksh�jd enligt 1 � upphovsr�ttslagen. Det som skyddas �r sammanst�llningar av ett stort antal uppgifter, t.ex. tidtabeller, f�rs�ljningskataloger och adresskalendrar. Bland faktorer som kan beaktas vid bed�mningen �r att betydande tid har g�tt �t till att utf�ra sammanst�llningen. Efter den senaste �ndringen i 49 �, vilken tr�dde i kraft d. 1 jan. 1998, omfattas �ven sammanst�llningar som �r resultatet av en v�sentlig investering.

Kravet p� hur m�nga uppgifter som r�cker f�r att f� katalogskydd har HD bed�mt i avg�randet NJA 1985 s. 813. I m�let ans�gs att 64 stycken kort med uppgifter om olika krukv�xter, sorterade efter i vilket v�derstreck v�xten borde placeras samt uppgifter om familjetillh�righet, sk�tseltips och andra faktauppgifter, utgjorde en sammanst�llning av ett stort antal uppgifter. K�randen hade uppskattat antalet uppgifter till 1 250. Sammanst�llningen �tnj�t d�rf�r enligt HD:s bed�mning katalogskydd.

Stockholms TR, avd. 7, har d. 22 okt. 1997 genom mellandom fastst�llt att Svenska Spel inte �r skyldigt att f�r dess utnyttjande av spelordningarna under s�songen �r 1994/95 avseende de fyra h�gsta fotbollsdivisionerna i England och Skottland utge ers�ttning till Fixtures. I fr�gan om katalogskydd uttalade TR:n att s�dant skydd f�ruts�tter att ett stort antal uppgifter har sammanst�llts och att bland annat faktorer som d� kan beaktas �r att betydande tid har g�tt �t till att utf�ra sammanst�llningen. TR:n fann att den tid som hade anv�nts i detta sammanhang hade inte fr�mst avsett sammanst�llningen utan f�ruts�ttningarna f�r denna. TR:n fortsatte med att konstatera att vid till�mpningen av det aktuella lagrummet skulle dock i f�rsta hand sammanst�llningen bed�mas utifr�n dess inneh�ll. Till skyddsv�rda objekt kunde, enligt domstolen, s�kert h�ra programmen f�r en s�song i fotboll, exempelvis avseende nationella matcher i Europa f�r de h�gsta divisionerna i olika l�nder och internationella matcher f�r europeiska klubblag och landslag. En s�dan sammanst�llning skulle, menade TR:n, kr�va insamlande av uppgifter fr�n flera h�ll medan programmet f�r enbart n�gra serier i ett nationellt seriesystem d�remot inte var tillr�ckligt omfattande, varf�r spelordningarna inte �tnj�t katalogskydd.

Denna dom har s�vitt avser domslutet fastst�llts av Svea hovr�tt, avd. 2, d. 22 okt. 1999. HovR:n uttalade sig emellertid inte om huruvida katalogskydd f�rel�g. Fixtures har �verklagat domen till HD som �nnu inte fattat n�got beslut om pr�vningstillst�nd skall beviljas eller inte. Fixtures har i Finland drivit en liknande process som den som beskrivits ovan men hittills inte vunnit n�gon framg�ng med sin talan.

Fixtures har �ven i detta m�l p�st�tt, s�vitt g�ller nu aktuella spelordningar, att det �r fr�ga om sammanst�llning av ett stort antal uppgifter och att det tagit betydande tid att sammanst�lla dessa. TR:n saknar material att bed�ma, som Stockholms TR gjort i ovan angiven dom, om omfattningen av de omtvistade programmen f�r de nationella engelska och skotska seriesystemen �r mindre skyddsv�rd i j�mf�relse med andra h�ga divisioner i andra europeiska l�nder eller med internationella matcher f�r europeiska klubblag och landslag. Det har i nuvarande m�l inte satts i fr�ga att det �r totalt 2 036 respektive 720 matcher som saken r�r. I belysning av HD:s ovan n�mnda avg�rande talar det antal matcher som nu �r aktuella f�r att det skulle kunna vara katalogskyddade sammanst�llningar.

Den angivna tiden f�r arbetet med att sammanst�lla spelordningarna har ostridigt p�g�tt under drygt ett �r. Den tiden m�ste enligt TR:ns uppfattning n� upp till kravet p� betydande. Fr�ga �r d� om man skall skilja p� tiden f�r framst�llandet som s�dant av databasen, varur uppgifterna i de s.k. almanackorna kan h�mtas, och p� tiden f�r utarbetande av f�ruts�ttningarna f�r slutprodukten. Det ter sig f�r TR:n som onaturligt och om�jligt att strikt kunna dra n�gon klar gr�ns h�remellan. Ett katalogarbete m�ste bygga p� ett samspel mellan att ta fram grunderna och f�ruts�ttningarna f�r de uppgifter som slutligen skall redovisas i katalogen samt att bearbeta och/eller sammanst�lla dessa d�ri, oavsett om detta sker manuellt eller helt eller delvis med hj�lp av data. I vart fall synes det rimligt att katalogarbetet som s�dant l�per parallellt med insamlandet och bearbetningen av de uppgifter som man avser att redovisa i katalogen. TR:n finner d�rf�r att Fixtures b�r f� tillgodor�kna sig all den ostridiga tid som lagts ned p� att f�rdigst�lla databasen.

Fixtures har vidare gjort g�llande att f�ruts�ttningarna f�r att f� katalogskydd nu �r utvidgade i och med Europaparlamentets och r�dets s.k. databasdirektiv, nr 96/9/EG, vilket inf�rlivades i Sverige d. 1 jan. 1998 genom �ndringar i bl.a. 49 � upphovsr�ttslagen. Direktivet syftar till att s�kerst�lla att det f�r databaser, dvs. sammanst�llningar av verk, uppgifter och annat material, finns ett harmoniserat immaterialr�ttsligt skydd p� en h�g niv� inom den Europeiska unionen. Av prop. 1996/97:111 s. 38 framg�r bl.a. att gemenskapen byggt p� de principer som b�r upp det nordiska katalogskyddet, vilket i grunden �r ett skydd f�r investeringar, och p� den erfarenhet som finns av hur katalogskyddet fungerat.

Det som bed�mningen skall utg� fr�n �r, som ovan n�mnts, sammanst�llningar som �r resultatet av en v�sentlig investering. Vad som avses med detta begrepp bed�ms inte enbart utifr�n ekonomiska kriterier utan �ven andra insatser som ligger bakom anskaffning, granskning och presentation av uppgifter i arbetet kan utg�ra en v�sentlig investering.

Svenska Spel har inte inv�nt mot storleken av de kostnader som �r f�renade med arbetet som f�reg�tt sammanst�llandet i databaserna. Detta arbete har dock enligt Svenska Spels uppfattning till syfte att kunna planl�gga och m�jligg�ra fotbollsspel i England och Skottland, dvs. att spelarna vet var och n�r de skall spela. Meningen har s�ledes enligt svaranden inte varit att anskaffa, granska eller presentera fakta, varf�r det inte �r fr�ga om n�gon v�sentlig investering p� det s�tt som kr�vs f�r skydd enligt 49 � upphovsr�ttslagen. Svenska Spel har p�st�tt att denna best�mmelse n�rmast �r en konkurrensr�ttslig regel f�r att skydda den som satsat pengar p� att producera sammanst�llningar i exempelvis en databas mot konkurrerande produkter.

Det �r visserligen riktigt att arbetet varit att planl�gga och m�jligg�ra fotbollsspel. Av vad som framkommit i m�let har detta arbete inte bara omfattat speluppl�ggning m.m. utan ocks� syftat till att spelare, publik och andra skulle ges information genom det slutligt sammanst�llda materialet om vad som best�mts. P� samma s�tt som TR:n kommit fram till vad g�ller anv�nd tid f�r ramen f�r de investeringar som lagts ned anses omfatta allt redovisat arbete. Investeringarna m�ste d�rf�r bed�mas som v�sentliga.

Med st�d av TR:ns ovan redovisade bed�mningar att det �r fr�ga om sammanst�llningar av ett stort antal matcher, att betydande tid lagts ned d�rp� samt att sammanst�llningarna �r resultatet av en v�sentlig investering finner TR:n att spelordningarna omfattas av katalogskydd.

Svenska Spels f�rst vid huvudf�rhandlingen gjorda inv�ndning om att uppgifterna om matcherna h�mtats fr�n andra h�ll �n de aktuella databaserna anser TR:n vara irrelevant, eftersom huvudfr�gan i m�let g�ller om de ursprungligen sammanst�llda spelordningarna omfattas av katalogskydd enligt 49 � upphovsr�ttslagen.

Vad g�ller fr�gan om intr�ng skett har Svea HovR i ovan n�mnd dom varit av den meningen att Svenska Spels anv�ndning av matcher upptagna i spelordningarna inte inneburit att dessa eftergjorts i den mening som avses i 49 � upphovsr�ttslagen. HovR:n konstaterade s�ledes att n�got intr�ng i en s�dan r�ttighet som skyddas enligt denna best�mmelse inte, s�vitt d� var i fr�ga, f�rekommit.

I detta sammanhang konstaterar TR:n att det i Ulf Bernitz m.fl. "Immaterialr�tt", andra upplagan, �r 1987, s. 64 f. angetts f�ljande. Det som skyddas �r sj�lva den egna sammanst�llningen av ett stort antal uppgifter. D�remot skyddas inte uppgifterna i sig. Skyddet �r riktat mot efterg�rande, dvs. "eftertryck eller efterg�rande av uppgifterna i samma eller liknande sammanst�llning" (prop. 1960:17 s. 270). Det syftar till obeh�rig �tergivning av stora sammanh�llna grupper av kataloguppgifter. Skyddet �r "smalt"; det torde kunna g�ras g�llande endast mot obeh�riga kopieringar av hela eller stora delar av ett alster och vid l�tt besl�jade plagiat.

Vid en samlad bed�mning finner TR:n ej sk�l att r�rande fr�gan om p�st�tt intr�ng g�ra annan bed�mning �n vad Svea HovR gjort. Vidare finner TR:n att Fixtures inte heller f�rebringat omst�ndigheter som f�ranleder bifall till dess talan p� i �vrigt anf�rda sk�l.

Sammanfattningsvis skall p� grund av vad som nu har sagts Fixtures talan l�mnas utan bifall.

Domslut. 1. TR:n l�mnar Fixtures Marketing Ltd:s talan utan bifall.

Fixtures �verklagade i Svea HovR och yrkade i sj�lva saken, med den skillnaden att bolaget fr�nf�ll sitt yrkande om vitesf�rbud, bifall till sin vid TR:n f�rda talan.

Svenska Spel bestred �ndring.

HovR:n (hovr�ttslagmannen G�ransson samt hovr�ttsr�den Boutz, Jacobsson, referent, och Mellkvist) anf�rde i dom d. 3 maj 2001: HovR:ns domsk�l. Parterna har �beropat samma omst�ndigheter och utvecklat sin talan p� i huvudsak samma s�tt som vid TR:n. Fixtures har dock i HovR:n f�rtydligat sin talan och d�rvid angett att det �r de databaser som inneh�ller spelordningarna som omfattas av det s.k. katalogskyddet i 49 � upphovsr�ttslagen och inte spelordningarna i sig, vilket antecknats under rubriken Grunder i TR:ns dom. – Svenska Spel har inte haft n�got att erinra mot Fixtures f�rtydligande. I HovR:n har A. W. h�rts om. Parterna har vidare �beropat skriftlig bevisning.

HovR:n g�r f�ljande bed�mning.

Den 1 jan. 1998 genomf�rdes vissa �ndringar i 49 � upphovsr�ttslagen. Syftet med �ndringarna var bl.a. att genomf�ra Europaparlamentets och r�dets direktiv 96/9/EG om r�ttsligt skydd f�r databaser (databasdirektivet).

Best�mmelserna i 49 � upphovsr�ttslagen ger uttryck f�r det s.k. katalogskyddet, dvs. ett skydd f�r en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete som utg�r en sammanst�llning av ett stort antal uppgifter. Efter lag�ndringen d. 1 jan. 1998 omfattar paragrafen �ven s�dana arbeten som �r resultatet av en v�sentlig investering. Katalogskyddet inneb�r, enligt 49 � 1 st. upphovsr�ttslagen, att den som har framst�llt ett arbete har en uteslutande r�tt att framst�lla exemplar av det och g�ra det tillg�ngligt f�r allm�nheten.

Av artikel 7.1 i databasdirektivet framg�r att skyddets inneh�ll best�r i en r�tt att f�rbjuda utdrag eller �teranv�ndning av hela eller en kvalitativt eller kvantitativt sett v�sentlig del av databasens inneh�ll. Med "utdrag" avses i direktivet en varaktig eller tillf�llig �verflyttning av hela eller en v�sentlig del av inneh�llet i en databas.

Enligt punkten 15 i inledningen till databasdirektivet avser det upphovsr�ttsliga skyddet databasens struktur. Det inneb�r att det �r databasen som s�dan, dvs. hela eller en v�sentlig del av inneh�llet i databasen, som �r skyddad. Katalogskyddet omfattar d�remot inte de s�rskilda verk, uppgifter eller annat material som har samlats i databasen. Av artikel 7.5 framg�r emellertid att �terkommande och systematiskt utdrag av i och f�r sig ov�sentliga delar av inneh�llet i en databas sammantaget kan anses utg�ra otill�tet f�rfogande �ver hela eller en v�sentlig del av databasen.

Av utredningen i m�let framg�r att Svenska Spel anv�nt samma uppgifter som finns i Fixtures databaser genom att i spelkuponger f�r penningspelen Stryktipset, M�ltipset och Oddset namnge vissa av de engelska och skotska fotbollslag som skall spela mot varandra, med hemmalaget angivet f�rst och i vissa fall med angivande av matchtidpunkt. Det har dock inte visats att Svenska Spel har gjort utdrag ur databasernas inneh�ll. Det inneb�r att Svenska Spel inte har gjort intr�ng i det katalogskydd som de aktuella databaserna kan omfattas av.

HovR:ns bed�mning inneb�r att Svenska Spel inte �r skyldigt att betala yrkat skadest�nd till Fixtures. TR:ns dom skall d�rf�r fastst�llas.

HovR:ns domslut. 1. HovR:n fastst�ller TR:ns domslut. —.

Fixtures �verklagade och yrkade att HD skulle bifalla dess talan. Svenska Spel bestred yrkandet.

Fixtures ingav och �beropade ett d. 26 okt. 2001 dagtecknat r�ttsutl�tande av professorn Jan Rosen och Svenska Spel ingav och �beropade ett d. 28 febr. 2002 dagtecknat r�ttsutl�tande av professorn emeritus Gunnar Karnell.

HD (JustR:n Magnusson, Lars K. Beckman, Nystr�m, Pripp och Dahll�f, referent) besl�t d. 7 maj 2002 att inh�mta f�rhandsavg�rande fr�n EG-domstolen samt att bereda parterna tillf�lle att yttra sig �ver HD:s f�rslag till beg�ran om f�rhandsavg�rande. Sedan parterna yttrat sig �ver ett dem tillst�llt f�rslag till s�dan beg�ran, besl�t HD i samma sammans�ttning vid f�redragning d. 10 sept. 2002 att tillst�lla EG-domstolen en beg�ran om f�rhandsavg�rande enligt f�ljande:

Beg�ran om f�rhandsavg�rande enligt artikel 234 i f�rdraget om uppr�ttande av Europeiska gemenskapen.

Sammanfattning av de faktiska omst�ndigheterna i m�let

Det professionella fotbollsspelet i de h�gsta divisionerna organiseras i England av The F.A. Premier League Limited och The Football League Limited och i Skottland av The Scottish Football League. Inf�r varje spels�song uppr�ttas spelordningar f�r de matcher som skall spelas i respektive division under s�songen. Uppgifterna lagras elektroniskt och �r individuellt tillg�ngliga. Spelordningarna presenteras, bl.a. i tryckta h�ften dels kronologiskt, dels med utg�ngspunkt fr�n varje lag som ing�r i respektive serie.

I England omfattar varje division ett tjugotal lag. Varje lag m�ter varandra tv� g�nger. �ver 2000 matcher per s�song spelas. I Skottland omfattar divisionerna f�rre lag. Lagen m�ts fyra g�nger per s�song. Totalt uppg�r antalet matcher till drygt 700. Arbetet med att sammanst�lla de uppgifter som skall ing� i spelordningarna p�g�r under drygt ett �r innan spelordningarna slutligt best�ms.

Organisat�rerna av den engelska och skotska fotbollen har valt det skotska bolaget Football Fixtures Limited att handha utnyttjandet av spelordningarna genom licensgivning m.m. Fixtures Marketing Limited har genom avtal i sin tur r�tt att f�retr�da innehavarna av de immateriella r�ttigheterna till spelordningarna.

AB Svenska Spel bedriver i Sverige penningspel i vilka man kan tippa utg�ngen av fotbollsmatcher i bl.a. de engelska och skotska fotbollsligorna. Matcher fr�n ligorna �terges p� tipskuponger i spelen Stryktipset och M�ltipset och i ett s�rskilt programblad i spelet Oddset.

Fixtures Marketing Limited g�r g�llande att de tv� databaserna – en f�r samtliga divisioner i England och en f�r samtliga divisioner i Skottland – inneh�llande uppgifter som spelordningarna bygger p� �r skyddade enligt 49 � lagen (1960:729) om upphovsr�tt till litter�ra och konstn�rliga verk (upphovsr�ttslagen) och att AB Svenska Spels anv�ndning av uppgifter ur spelordningarna utg�r intr�ng i de immateriella r�ttigheter som tillkommer The F.A. Premier League Limited, The Football League Limited och The Scottish Football League.

AB Svenska Spel inv�nder att spelordningarna inte �tnjuter s�dant skydd som avses i 49 � upphovsr�ttslagen och att bolagets anv�ndning av uppgifter om matcherna i vart fall inte har inneburit n�got intr�ng. Till�mpliga r�ttsregler

Best�mmelser om upphovsr�tt finns i upphovsr�ttslagen. Lagen inneh�ller �ven best�mmelser om s.k. n�rst�ende r�ttigheter. Upphovsr�ttslagens best�mmelser inneb�r att en sammanst�llning av uppgifter (databas) kan vara skyddad som ett upphovsr�ttsligt verk enligt 1 och 2 �� upphovsr�ttslagen, om sammanst�llningen uppfyller kravet p� verksh�jd, eller som en s�rskild r�tt (sui generis) enligt 49 � upphovsr�ttslagen, om sammanst�llningen inte har den originalitet och sj�lvst�ndighet som kr�vs f�r upphovsr�ttsligt skydd.

Enligt 49 � 1 st. upphovsr�ttslagen har den som har framst�llt en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete i vilket ett stort antal uppgifter har sammanst�llts eller vilket �r resultatet av en v�sentlig investering uteslutande r�tt att framst�lla exemplar av arbetet och g�ra det tillg�ngligt f�r allm�nheten. Lagrummet fick denna lydelse genom en lag�ndring (SFS 1997:790) som tr�dde i kraft d. 1 jan. 1998. Syftet med �ndringen var att genomf�ra Europaparlamentets och r�dets direktiv 96/9/EG av d. 11 mars 1996 om r�ttsligt skydd f�r databaser (databasdirektivet). Best�mmelserna i 49 � upphovsr�ttslagen �ndrades vid samma tillf�lle �ven betr�ffande inskr�nkningar i ensamr�tten och skyddstidens l�ngd.

Det f�re lag�ndringen g�llande s.k. katalogskyddet i 49 � upphovsr�ttslagen innebar att en katalog, en tabell eller ett annat dylikt arbete i vilket ett stort antal uppgifter hade sammanst�llts inte fick efterg�ras utan framst�llarens samtycke.

�ndringen av 49 � upphovsr�ttslagen inneb�r att det som tidigare finns ett skydd f�r sammanst�llningar av ett stort antal uppgifter och dessutom ett skydd f�r arbeten som �r resultatet av en v�sentlig investering. Skyddsf�rem�let i upphovsr�ttslagen �r s�ledes vidare �n databasdirektivets skydd sui generis. Skyddets omfattning anknyter till vad som enligt 2 � upphovsr�ttslagen g�ller f�r upphovsr�ttsligt skyddade verk, n�mligen ensamr�tten att framst�lla exemplar och att g�ra det tillg�ngligt f�r allm�nheten. Best�mmelsen avser att t�cka databasdirektivets skydd mot utdrag och �teranv�ndning. Enligt f�rarbetena till lag�ndringen blir skyddet lite mer omfattande �n vad som egentligen kr�vs enligt direktivet (jfr prop. 1996/97:111 s. 39).

Lagtexten inneh�ller inte n�gon motsvarighet till databasdirektivets artikel 7.5, enligt vilken �terkommande och systematiska utdrag och/eller �teranv�ndning av icke v�sentliga delar av inneh�llet i en databas inte �r till�tna i fall som f�ruts�tter f�rfoganden som strider mot normalt bruk av basen eller som orsakar databasproducenternas lagstadgade r�ttigheter of�rsvarlig skada. D�remot tas i f�rarbetena till lag�ndringen upp fr�gan om vad som menas med icke v�sentlig del (jfr a. prop. s. 55). H�r s�gs att 49 � inte skyddar de uppgifter som har samlats i arbetet, utan det �r arbetet eller en v�sentlig del av det som �r f�rem�l f�r skyddet. Vidare framg�r att ensamr�tten inte omfattar kopiering av s�rskilda uppgifter som finns i arbetet. Inte heller omfattar ensamr�tten Lex. att en icke v�sentlig del av uppgifterna g�rs tillg�nglig f�r allm�nheten genom uts�ndning. En upprepad anv�ndning av i sig icke v�sentliga delar av ett arbete kan dock, framh�lls det, sammantagen anses inneb�ra anv�ndning av en v�sentlig del av arbetet.

M�lets handl�ggning

(I detta avsnitt redog�r HD f�rst f�r parternas yrkanden samt TR:ns och HovR:ns bed�manden och slutsatser, varefter HD anf�r:) Fixtures Marketing Limited har �verklagat HovR:ns dom till HD och yrkar att HD skall bifalla dess talan. Fixtures Marketing Limited anf�r att spelordningarna �r skyddade b�de som en sammanst�llning av ett stort antal uppgifter och som resultatet av en v�sentlig investering i form av nedlagt arbete och kostnader, varvid det inte g�r att skilja p� det arbete som avser planl�ggandet av spelet och det som avser utarbetandet av spelordningarna. Bolaget h�vdar vidare att det saknar betydelse vilket syfte en investering haft och bestrider f�r �vrigt att m�jligheten att utnyttja databasen f�r tippning skulle utg�ra en biprodukt till det egentliga syftet med investeringen i databasen. Fixtures Marketing Limited har l�mnat en redog�relse f�r den tid, det arbete och de kostnader som sammanst�llandet av spelordningarna har kr�vt; kostnaderna f�r att ta fram och administrera spelordningarna i England uppges vara omkring 11,5 miljoner GBP om �ret och licensint�kterna avseende den engelska databasens uppgifter om spelordningarna omkring 7 miljoner GBP per �r. Fixtures Marketing Limited anf�r vidare att det f�r bed�mningen av om AB Svenska Spel har utnyttjat spelordningarna saknar betydelse om uppgifterna har h�mtats fr�n andra k�llor �n spelordningarna, eftersom uppgifterna ytterst h�rr�r fr�n dessa. N�r det g�ller AB Svenska Spels anv�ndning av uppgifter ur spelordningarna anger Fixtures Marketing Limited bl.a. att i spelet Oddset anv�ndes under s�songen 1998/99 totalt 769 matcher, vilket motsvarar 38 procent av det totala antalet matcher i spelordningarna f�r de engelska fotbollsligorna. I spelet M�ltipset anv�ndes 921 matcher, vilket motsvarar 45 procent av det totala antalet matcher. I spelet Stryktipset anv�ndes 425 matcher eller 21 procent av matcherna i den engelska databasen. Andelen anv�nda matcher ur de h�gsta divisionerna (Premier League) i England och Skottland �r h�gre och uppg�r avseende Premier League i England till 90, 72 och 71 procent i ovan angivna spel. Enligt Fixtures Marketing Limited uppg�r AB Svenska Spels vinst av de tre angivna spelen till i vart fall 600-700 miljoner SEK per �r.

Fixtures Marketing Limited p�st�r i f�rsta hand att AB Svenska Spel genom �tergivande av uppgifter om matcherna p� tipskuponger g�r utdrag av en v�sentlig del av databasen, i andra hand att det �r fr�ga om �terkommande och systematiska utdrag ur och �teranv�ndning av delar av databasens inneh�ll och att detta strider mot normalt bruk av databasen och har f�rorsakat fotbollsligorna of�rsvarlig skada.

AB Svenska Spel har bestritt Fixtures Marketing Limiteds yrkanden. AB Svenska Spel g�r g�llande att den investering som gjorts relaterar till utarbetandet av spelordningarna och inte till anskaffningen, granskningen och/eller presentationen av de uppgifter som spelordningarna inneh�ller. AB Svenska Spel anf�r att innehavarna av databaserna inte har beh�vt samla in uppgifter, verifiera dessa eller sammanst�lla uppgifterna, eftersom de f�relegat i form av spelordningar som tillkommit frist�ende fr�n och oberoende av databaserna och efter samr�d mellan olika akt�rer. AB Svenska Spel anf�r vidare att databaserna inte heller �r skyddade som sammanst�llningar av ett stort antal uppgifter. AB Svenska Spel g�r g�llande att bolaget saknat k�nnedom om de aktuella databaserna och att uppgifterna p� tipskupongerna h�mtats fr�n brittiska och svenska dagstidningar, fr�n Text-TV, fr�n respektive fotbollslag och fr�n en informationstj�nst tillhandah�llen mot betalning av PA Sports Limited och slutligen fr�n publikationen "Football Annual". AB Svenska Spel anf�r vidare att uppgifter om att tv� fotbollslag m�ter varandra vid en viss tidpunkt �r fritt tillg�ngliga f�r envar och inte kan begr�nsas av vare sig upphovsr�tt eller r�tten sui generis. I fr�ga om p�st�tt intr�ng anf�r AB Svenska Spel att det inte �r fr�ga om exemplarframst�llning, eftersom vad som �terges i tipskupongerna inte �r hela eller en v�sentlig del av spelordningarna. Vidare inv�nder AB Svenska Spel att det �r felaktigt att l�gga samman flera tipskuponger vid bed�mningen av anv�ndningens omfattning. Slutligen bestrider AB Svenska Spel att det �r fr�ga om upprepad anv�ndning av en icke v�sentlig del av arbetena p� det s�tt som anges i artikel 7.5 databasdirektivet.

Behovet av f�rhandsavg�rande

M�let g�ller dels fr�gan huruvida databaserna som inneh�ller de uppgifter p� vilka spelordningarna baseras �r skyddade enligt 49 � upphovsr�ttslagen, dels fr�gan huruvida AB Svenska Spels anv�ndning av uppgifter om matcherna inneb�r intr�ng i databasproducentens r�tt.

49 � upphovsr�ttslagen syftar till att genomf�ra databasdirektivet och skall tolkas i ljuset av direktivet. Direktivets text ger inte n�gon entydig ledning f�r bed�mningen av huruvida syftet/syftena med databasen skall tillm�tas betydelse vid bed�mningen av om en databas �r skyddad och i s� fall vilken betydelse som syftet eller syftena skall tillm�tas. Inte heller framg�r entydigt vilka slags investeringar i form av arbete och kostnader som f�r tillgodor�knas n�r fr�gan om v�sentlig investering skall bed�mas. Det �r vidare oklart hur direktivets begrepp skall tolkas n�r det g�ller utdrag och/eller �teranv�ndning av hela eller en v�sentlig del av databasen respektive normalt bruk och of�rsvarlig skada vid utdrag och/eller �teranv�ndning av icke v�sentliga delar av basen. Fr�gor

HD hemst�ller om f�rhandsavg�rande betr�ffande f�ljande fr�gor.

1. Kan en databasproducent vid bed�mning av om en databas �r resultatet av en "v�sentlig investering" enligt artikel 7.1 i R�dets direktiv 96/9/EG av d. 11 mars 1996 om r�ttsligt skydd f�r databaser (databasdirektivet), tillgodor�knas en investering som prim�rt avser skapandet av n�got som �r frist�ende fr�n databasen och som s�ledes inte endast avser "anskaffning, granskning eller presentation" av inneh�llet i databasen? Spelar det i s�dant fall n�gon roll om investeringen eller delar av den �nd� utg�r en f�ruts�ttning f�r databasen?

Det kan erinras om att AB Svenska Spel i det aktuella m�let har gjort g�llande att Fixtures Marketing Limiteds investering prim�rt �r relaterad till utarbetandet av spelordningarna f�r de engelska och skotska fotbollsserierna och inte till databaserna d�r uppgifterna lagras. Fixtures Marketing Limited har � sin sida h�vdat att det inte g�r att skilja p� det arbete och de kostnader som avser planl�ggandet av spelet och arbete och kostnader som avser utarbetandet av spelordningarna i databaserna.

2. �tnjuter en databas skydd enligt databasdirektivet enbart f�r verksamheter som omfattas av databasproducentens syfte med uppr�ttandet av databasen?

Det kan erinras om att AB Svenska Spel har gjort g�llande att Fixtures Marketing Limiteds uppr�ttande av databasen inte har syftat till att underl�tta tippning och annan spelverksamhet, utan att s�dan verksamhet �r en biprodukt till syftet med investeringen. Fixtures Marketing Limited har � sin sida h�vdat att det saknar betydelse vilket syfte en investering haft och bestrider f�r �vrigt att m�jligheten att utnyttja databasen f�r tippning skulle utg�ra en biprodukt till det egentliga syftet med investeringen i databasen.

3. Vad menas med begreppen "kvalitativt och/eller kvantitativt sett v�sentlig del av databasens inneh�ll" i artikel 7.1?

4. �r direktivets skydd enligt artikel 7.1 respektive artikel 7.5 mot "utdrag och/eller �teranv�ndning" av inneh�llet i en databas begr�nsat till att avse s�dan anv�ndning som inneb�r ett direkt utnyttjande av basen eller tar skyddet ocks� sikte p� s�dant nyttjande d�r inneh�llet finns i n�gon annan k�lla (andrahandsk�lla) eller �r allm�nt tillg�ngligt?

Det kan erinras om att AB Svenska Spel gjort g�llande att bolaget saknat k�nnedom om databaserna och h�mtat uppgifterna till tipskupongerna fr�n andra k�llor samt att vad som �terges p� kupongerna inte �r hela eller en v�sentlig del av spelordningarna. Fixtures Marketing Limited har � sin sida h�vdat att det f�r bed�mningen saknar betydelse om uppgifterna h�mtats fr�n andra k�llor �n spelordningarna, eftersom uppgifterna h�rr�r fr�n dessa.

5. Hur skall begreppen "normalt bruk" respektive "of�rsvarlig skada" i artikel 7.5 tolkas?

Det kan erinras om att Fixtures Marketing Limited gjort g�llande att AB Svenska Spel har i kommersiellt syfte gjort �terkommande och systematiska utdrag ur och �teranv�nt databasens inneh�ll s� att det har st�tt i strid mot normalt bruk och d�rigenom f�rorsakat fotbollsligorna of�rsvarlig skada. AB Svenska Spel har � sin sida h�vdat att det vid bed�mningen �r fel att l�gga samman flera tipskuponger och bestritt att anv�ndningen skulle strida mot artikel 7.5 i direktivet.

Till sin beg�ran fogade HD kopior av samtliga handlingar i HD:s akt, HovR:ns och TR:ns avg�randen samt 2 och 49 �� upphovsr�ttslagen. (m�l nr T 2106-01).