H�gsta Domstolen referat NJA 2002 s. 431 (NJA 2002:55)

2 st. andra meningen lagen (1941:416) om arvsskatt och g�voskatt har d�rvid inte ansetts f�religga.

L. W. �verl�t genom tv� g�vobrev d. 17 juni 1998 h�lften av sin andel i Handelsbolaget Kullens Agg till sin dotter Ga A. och den andra h�lften till dennas make Gr A. Av g�vodeklarationer som ingavs till Skattemyndigheten i Link�ping d. 20 jan. 1999 framgick att L. W. f�re g�van hade �gt 10 % av handelsbolaget medan makarna A. �gt �terstoden.

Sedan makarna A. erh�llit g�vorna �verf�rde de d. 1 jan. 1999 handelsbolagets verksamhet till ett nybildat aktiebolag och l�t avregistrera handelsbolaget. I aktiebolaget �gde envar av makarna 50 % av aktierna. I skatte�rendet anf�rde makarna att verksamheten i f�retaget bedrevs p� samma s�tt som tidigare med endast den f�r�ndringen att det nu skedde inom ramen f�r ett aktiebolag.

Skattemyndigheten (skattekontoret i J�nk�ping) fann i beslut d. 12 okt. 2000 att handelsbolaget vid g�votillf�llet var v�rt ca 1 225 000 kr. V�rdet p� den bortgivna andelen uppskattades d�rf�r efter avrundning till 120 000 kr. Med h�nsyn till att handelsbolagets hela r�relse (fordringar, lager, inventarier, byggnad m.m.) hade �verf�rts till aktiebolaget ans�g skattemyndigheten att de s�rskilda l�ttnadsreglerna i 43 � lagen (1941:416) om arvsskatt och g�voskatt inte kunde till�mpas. Myndigheten v�rderade d�rf�r g�vorna till vardera 60 000 kr och fastst�llde skatten f�r varje g�va till 5 000 kr.

Ga A. och Gr A. �verklagade i G�ta HovR och yrkade att HovR:n skulle neds�tta g�voskatten.

Kammarkollegiet bestred �ndring.

HovR:n (hovr�ttsr�den Karlsson, referent, och �stblom) anf�rde i beslut d. 19 sept. 2001: Sk�l. Till st�d f�r sitt �verklagande har makarna A. bl.a. �beropat att l�ttnadsregeln �r till�mplig, eftersom de inte avh�nt sig g�voegendomen utan endast �ndrat f�retagsform f�r verksamheten i fr�ga.

Kammarkollegiet har endast h�nvisat till vad skattemyndigheten anf�rt.

Enligt 43 � 2 st. lagen (1941:416) om arvsskatt och g�voskatt sker ingen l�ttnad i beskattningen om g�votagaren inom fem �r genom k�p, byte eller n�got d�rmed j�mf�rligt f�ng eller genom g�va eller bodelning av annan anledning �n makes d�d avh�nt sig egendomen eller v�sentlig del d�rav. Syftet med reglerna om skattel�ttnad har varit att underl�tta generationsskiften i f�retag. F�r att inte reglerna skall missbrukas kr�vs det att mottagaren forts�tter att driva f�retaget �ven efter g�van.

I det h�r fallet har g�vomottagarna efter det att de erh�ll den �terst�ende delen av handelsbolaget kommit att �ga hela verksamheten s�som del�gare i handelsbolaget. D�refter har handelsbolaget �verf�rt verksamheten till aktiebolaget med g�vomottagarna som enda aktie�gare. Annat har inte framkommit �n att de forts�tter verksamheten i f�retaget p� samma s�tt som f�re g�van. Mot den bakgrunden kan makarna A. inte anses ha avh�nt sig g�van p� ett s�tt som utesluter till�mpning av l�ttnadsreglerna.

Med utg�ngspunkt i skattemyndighetens v�rdering av f�retaget – den bortgivna andelen ans�gs ha ett sammanlagt v�rde p� 120 000 kr – skall g�van f�r envar av klagandena best�mmas till (60 000 x 30 %) 18 000 kr. Efter grundavdrag om 10 000 kr uppg�r de skattepliktiga g�volotterna till 8 000 kr och skatten f�r varje g�va till 800 kr.

Beslut. Med �ndring av skattemyndighetens beslut fastst�ller HovR:n g�voskatten f�r vardera g�van till 800 kr.

Hovr�ttslagmannen Thorelli var skiljaktig och l�mnade besv�ren utan bifall samt anf�rde: F�r att f�rhindra missbruk av l�ttnadsreglerna har uppst�llts ett villkor att g�votagaren inte frivilligt avh�nder sig g�voegendomen eller v�sentlig del d�rav inom fem �r fr�n g�votillf�llet. Av f�rarbetena Ds Fi 1974:12 s. 24 och prop. 1974:185 s. 17 f. framg�r att tiden avv�gts s� att g�votagaren f�r b�ra en f�retagsekonomisk risk s� l�nge att det inte l�ngre l�nar sig att spekulera i de skattem�ssiga f�rdelarna av en g�va och d�rp� f�ljande f�rs�ljning. G�votagaren f�r inte beh�lla skattel�ttnaden om han inom den angivna tiden f�rs�ljer eller p� ett j�mf�rligt s�tt avyttrar egendomen eller del d�rav. �ven omfattande f�rs�ljningar av inkr�met i en r�relse inneb�r att skattel�ttnaden f�rloras. I lagtexten anv�ndes uttrycket "avh�nt sig egendomen". Med uttrycket "avh�nder" torde avses "�verl�telse". Det �r dock oklart hur detta uttryck skall tolkas vid byte av f�retagsform eller andra omstruktureringar (jfr Waller, G�va av f�retagsf�rm�genhet, i Skattenytt 1990 s. 770 och, n�r det g�ller riktade nyemissioner, NJA 1997 s. 245). Aktiebolag �r en helt annan f�retagsform och en �verl�telse har otvivelaktigt skett av den egendom som g�votagarna erh�ll. Enligt min mening skulle det f�ra f�r l�ngt att se till de faktiska �garf�rh�llandena i aktiebolaget och anse att g�votagarna inte har avh�nt sig egendomen till aktiebolaget n�r de fortfarande �ger aktier i detta. Skattemyndigheternas m�jlighet att kontrollera att egendomen finns i beh�ll hos g�votagaren skulle �ven f�rsv�ras; jfr 12 a � i Arvs- och g�voskattef�rordning (1958:653). Genom att kort tid efter det att de mottagit g�van �verl�ta samtliga handelsbolagets tillg�ngar till aktiebolaget har g�votagarna avh�nt sig egendomen. Enligt min mening har de avyttrat g�van p� s�dant s�tt att l�ttnadsregeln inte skall till�mpas utan hela g�van skall tas upp till beskattning.

Riksskatteverket �verklagade och yrkade att HD skulle med �ndring av HovR:ns beslut fastst�lla g�voskatten f�r vardera g�van till 5 000 kr. Ga A. och Gr A. bestred �ndring.

Till utveckling av sin talan anf�rde Riksskatteverket bl.a.: I f�revarande fall har hela handelsbolagets inkr�m �verl�tits till ett aktiebolag, dvs. till en annan juridisk person. En �verl�telse har otvivelaktigt skett av den egendom som g�votagarna erh�ll. I f�rarbetena eller lagtexten finns inga inskr�nkningar/begr�nsningar med avseende p� vem man avyttrat egendomen till. Detta kan inte tolkas p� annat s�tt �n att det saknar betydelse till vem aktierna/andelarna/inkr�met avyttrats. – Om r�ttsl�get anses vara s�dant som HovR:ns beslut ger uttryck f�r, uppkommer enligt Riksskatteverkets uppfattning mycket vanskliga bed�mningar och m�jligheter till kringg�ende av l�ttnadsreglerna �ven i andra fall.

M�let avgjordes efter f�redragning.

HD (JustR:n Magnusson, Lars K. Beckman, Lennander, Regner, referent, och H�stad) fattade f�ljande slutliga beslut: HD fastst�ller HovR:ns beslut.

HD:s beslut meddelades d. 16 okt. 2002 (m�l nr � 3628-01).