H�gsta domstolen referat NJA 2002 s. 607 (NJA 2002:72)

Allm�n �klagare v�ckte vid Karlskoga TR �tal mot S. G. f�r otill�ten milj�verksamhet enligt f�ljande g�rningsbeskrivning: F�retaget Nexplo Bofors AB har under tiden d. 1 jan.-d. 26 maj 1999 i sin verksamhet inom Bj�rkborns industriomr�de, Karlskoga kommun, �verl�tit mycket farliga kemiska produkter (98%-ig �ttiksyra, 43%-ig salpetersyra och 96%-ig svavelsyra som klassificeras i faroklass starkt fr�tande) trots att tillst�nd till �verl�telse saknats. S. G. har som styrelseledamot i och VD f�r f�retaget av oaktsamhet underl�tit att organisera och kontrollera verksamheten p� s�dant s�tt att brott mot g�llande milj�lagstiftning inte kunnat ske. Han har d�rmed varit ansvarig f�r att tillst�nd inte s�kts.

TR:n (ordf. lagmannen Friman) anf�rde i dom d. 27 mars 2001: Domsk�l. Nexplo Bofors AB (Nexplo) inom Nexplo Industrier AB (tidigare Nobel Kemi) tillverkar explosivvaror f�r milit�rt bruk i en anl�ggning inom Bj�rkborns industriomr�de i Karlskoga och i en anl�ggning i Finland. Vid tillverkningen av explosivvaror �r starkt fr�tande syror s�som �ttik-, salpeter- och svavelsyra biprodukter. Syrorna fr�n Nexplos tillverkningsprocess upparbetas och s�ljs. N�r Kemikalieinspektionen d. 26 maj 1999 inspekterade verksamheten i Bj�rkborn, uppdagades att tillst�nd enligt 14 � f�rordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer att �verl�ta syror saknades. D� hade Nexplo sedan d. 1 jan. 1999 s�lt 233 820 kg �ttiksyra, 354 002 kg salpetersyra och 860 882 kg svavelsyra. Nexplo ans�kte omg�ende hos LSt:n om �verl�telsetillst�nd avseende 98%-ig �ttiksyra, 96%-ig svavelsyra och 43%-ig salpetersyra. Genom beslut d. 13 juli 1999 l�mnade LSt:n enligt den tidigare n�mnda best�mmelsen Nexplo ett tillf�lligt, t.o.m. d. 15 okt. g�llande tillst�nd att �verl�ta s�rskilt farliga kemiska produkter, n�mligen �ttiksyra, svavelsyra och salpetersyra med de koncentrationer som angavs i ans�kningen. Beslutet f�ljdes d. 24 aug. 1999 av ett t.o.m. d. 31 aug. 2004 g�llande beslut med samma inneh�ll. Tillst�ndet �r generellt f�r Nexplo och g�ller inte viss kund. S. G. var verkst�llande direkt�r i Nexplo fr�n i maj 1995 till i september 1999, d� han �vergick till arbetsuppgifter inom Nexplo Industrier AB.

S. G. har erk�nt g�rningen men menat att den skall bed�mas som ringa och d�rf�r inte �r straffbar. Han har uppgivit i huvudsak f�ljande. Nexplo hade LSt:ns tillst�nd att �rligen framst�lla, lagra och hantera 24 000 ton syra och dessutom koncession som gav f�retaget r�tt att efter erforderlig utsp�dning sl�ppa ut samma m�ngd syra i processavloppet till M�ckeln. Nexplo rapporterade regelbundet f�rs�lda m�ngder syror till Kemikalieinspektionens produktregister och den �rliga syraproduktionen liksom utsl�ppsm�ngderna till LSt:n. Nexplos verksamhet inspekterades regelbundet av LSt:n, Kemikalieinspektionen, Spr�ng�mnesinspektionen och kommunens Milj�- och h�lsoskyddsn�mnd. Den 1 jan. 1999 samlade Nexplo alla regler och anvisningar f�r hanteringen av syror och andra milj�farliga produkter i en s�rskild milj�handbok som noga f�ljdes. F�r omkring 50 �r sedan b�rjade d�varande Nobel Kemi att upparbeta och s�lja syrorna fr�n explosiv�mnesframst�llningen i st�llet f�r att som tidigare pumpa ut dem i M�ckeln. Anledningen till detta var att det r�dde brist p� syror inom industrin. Fr�n denna tidpunkt sl�pptes bara sm� m�ngder syror ut i processavloppet. I b�rjan av 1980-talet f�rdes diskussioner mellan Nobel Kemi och LSt:n om vad som skulle g�lla vid �verl�telse av syror till st�lindustrin. Den tj�nsteman p� f�retaget som handlade �rendet avled emellertid hastigt. Detta i f�rening med omorganisationer b�de inom f�retaget och LSt:n gjorde att �rendet f�ll i gl�mska och �verl�telsetillst�nd kom aldrig att s�kas. Omkring 5% av Nexplos oms�ttning kom fr�n �verl�telsen av syror. Fr�mst var det st�lverken som k�pte syror f�r anv�ndning vid betning av st�l. Transporterna fr�n Nexplo till st�lverken gick med tankvagn. Syror pumpades ocks� �ver i r�rledning fr�n explosivvarufabriken till en angr�nsande anl�ggning tillh�rande Nobel Kemi d�r r�varor f�r l�kemedelsindustrin framst�lldes. D�rifr�n leddes en del av syrorna �ter till explosivvarufabriken d�r de till en viss kostnad upparbetades innan de pumpades tillbaka f�r f�rnyad anv�ndning i l�kemedelsframst�llningen. S� l�nge b�da anl�ggningarna h�rde till Nobel Kemi, var det inga problem med detta. D� beh�vdes det n�mligen inga tillst�nd f�r att pumpa �ver syrorna fr�n den ena anl�ggningen till den andra. Men d� l�kemedelsanl�ggningen kom i annan �gares hand och blev Nordic Synthesis, blev �verl�telsen av syror dit formellt sett tillst�ndspliktig. Trots ideliga inspektioner under 20 �rs tid var det inte f�rr�n vid inspektionen i maj 1999 som det visade sig att Nexplo saknade tillst�nd att �verl�ta syror. D� misstaget uppt�cktes, ans�kte Nexplo omg�ende om och fick det erforderliga tillst�ndet. Avsaknaden av �verl�telsetillst�nd ledde till att Nexplo �lades att betala en milj�sanktionsavgift p� 20 000 eller 25 000 kr, vilket f�retaget godtog.

Utredningen visar att �klagarens p�st�ende i g�rningsbeskrivningens f�rsta stycke �r riktigt och att S. G. p� grund av den st�llning han hade i Nexplo bar ansvaret f�r att det erforderliga tillst�ndet till �verl�telse av syrorna saknades. Annat �n oaktsamhet kan emellertid inte l�ggas honom till last. Fr�gan �r d� om han skall d�mas f�r otill�ten milj�verksamhet eller om g�rningen �r att anse som ringa och d�rmed enligt 29 kap. 11 � MB inte skall f�ranleda ansvar.

Enligt f�rarbetena till den best�mmelsen �r det lagstiftarens avsikt att bara bagatellartade f�rseelser skall undantas fr�n det straffbara omr�det. Vidare anges att man vid bed�mningen m�ste s�tta g�rningen i relation till det intresse som regeln omedelbart syftar till att skydda och att en �vertr�delse kan anses ringa bara om den vid en samlad bed�mning framst�r som obetydlig med h�nsyn till detta intresse.

Syftet med den aktuella best�mmelsen om tillst�ndsplikt i 1998 �rs f�rordning om kemiska produkter m.m. – dessf�rinnan 17 � f�rordningen (1985:835) om kemiska produkter – �r att tillsynsmyndigheten Kemikalieinspektionen skall f� k�nnedom om verksamheten och d�rmed ges m�jlighet att ut�va tillsyn och s�kerst�lla kontrollen �ver spridningen av s�rskilt farliga produkter. Med den utg�ngspunkten kan inte en ans�kan om �verl�telsetillst�nd allm�nt sett betraktas som en ren formalitet.

Emellertid har Nexplos syrahantering ing�tt som ett led i f�retagets normala och av tillsynsmyndigheterna sedan l�nge v�l k�nda produktion. Framst�llningen och hanteringen i �vrigt av syror har kringg�rdats av best�mmelser om tillst�nds- och rapporteringsplikt, bl.a. till Kemikalieinspektionen, som ocks� enligt vad som framkommit inspekterat verksamheten regelbundet. Detta g�r att myndigheternas m�jligheter till insyn i och kontroll av hanteringen tillgodosetts och att argumentet att g�rningen �r allvarlig redan av det sk�let att den avser s�rskilt farliga �mnen inte har n�gon st�rre relevans. Det har inte kommit fram n�got som talar mot S. G:s uppgift att Nexplo f�ljt givna best�mmelser f�r syrahanteringen till punkt och pricka och haft alla erforderliga tillst�nd utom just �verl�telsetillst�ndet och att det var av ett rent f�rbiseende som det tillst�ndet inte hade s�kts. Det finns heller ingen anledning att ifr�gas�tta hans uppgifter om de inspektioner av bl.a. Kemikalieinspektionen som f�rekommit under �rens lopp och om Nexplos rapportering av syrahanteringen bl.a. dit utan att avsaknaden av �verl�telsetillst�nd uppdagats. Utan att frita honom fr�n skyldigheten att se till s� att �verl�telsetillst�ndet funnits, inst�mmer TR:n i hans f�rv�ning �ver att f�rh�llandet inte uppm�rksammats l�ngt tidigare av en eller annan myndighet med tillsynsansvar inom det rigor�st reglerade omr�de som hanteringen av farliga kemiska produkter sedan l�nge utgjort. Slutligen �r att beakta att Nexplo praktiskt taget omg�ende beviljats det s�kta tillst�ndet att �verl�ta syror, vilket kan tyda p� att tillst�ndsmyndigheten LSt:n mot bakgrund av vad som sedan tidigare varit k�nt om Nexplo och dess verksamhet betraktat tillst�ndsgivandet n�rmast som en formsak.

Med dessa utg�ngspunkter finner TR:n vid en samlad bed�mning av omst�ndigheterna i m�let att den g�rning som S. G. befunnits skyldig till �r att anse som ringa och att den d�rmed inte skall f�ranleda ansvar.

Domslut. �talet ogillas.

�klagaren �verklagade i G�ta HovR och yrkade bifall till �talet.

S. G. bestred �ndring.

HovR:n (hovr�ttspresidenten H�binette, hovr�ttsr�det Radtke, referent, hovr�ttsassessorn Engqvist Lunning samt n�mndem�nnen Jansson och Jonfeldt) anf�rde i dom d. 18 sept. 2001: Domsk�l. I HovR:n har S. G. h�rts p� nytt.

HovR:n g�r i allt samma bed�mning som TR:n. TR:ns dom skall d�rf�r fastst�llas.

Domslut. HovR:n fastst�ller TR:ns dom.

Riks�klagaren �verklagade och yrkade att S. G. skulle d�mas f�r otilll�ten milj�verksamhet.

S. G. bestred �ndring.

M�let avgjordes efter huvudf�rhandling.

HD (JustR:n Magnusson, Lars K. Beckman, H�stad, referent, och Lindeblad) besl�t f�ljande dom: Domsk�l. Nexplo Bofors AB har under tiden 1 jan.-26 maj 1999 �verl�tit 233 ton �ttiksyra, 354 ton salpetersyra och 862 ton svavelsyra, alla starkt fr�tande �mnen, utan att bolaget hade tillst�nd till �verl�telse enligt 14 � f�rordningen (1998:941) om kemiska produkter och biotekniska organismer (se 14 kap. 12 � MB). �verl�telserna utg�r d�rf�r objektivt sett otill�ten milj�verksamhet enligt 29 kap. 4 � MB. Fr�gorna i m�let �r dels om S. G., som var bolagets verkst�llande direkt�r under den aktuella tiden, �dagalagt f�r straffansvar erforderlig oaktsamhet, dels om g�rningen kan anses som ringa, till f�ljd varav ansvar ej skulle f�religga (se 29 kap. 11 � MB).

Av utredningen framg�r att Nexplo hade tillst�nd av Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd till utsl�pp av en avsev�rt st�rre m�ngd fr�tande syror i intilliggande vattendrag �n bolaget utnyttjat samt att bolaget hade tillst�nd fr�n LSt:n att framst�lla, lagra och internt hantera upp till 24 000 ton fr�tande syror per �r. De icke till�tna �verl�telserna gjordes dels till st�lverk, fr�mst Avesta, dels till l�kemedelsindustrin. Vid transporter utanf�r fabriksomr�det i Bj�rkborn vid Karlskoga har Nexplo alltid anlitat transport�rer med erforderligt tillst�nd, och k�parna har haft r�tt att hantera mottagna syror.

Av utredningen framg�r vidare att Nexplo inte har s�kt d�lja �verl�telserna, vilka var en f�retagsekonomiskt och milj�m�ssigt b�ttre l�sning �n utsl�pp i vattenrecipienten. Tv�rtom har bolaget i flera sammanhang l�mnat uppgifter om �verl�telseverksamheten till myndigheter. S�lunda framgick det av Nexplos ans�kan till Koncessionsn�mnden att �verl�telse av fr�tande syror f�rekom. Detsamma �r fallet i anm�lningar till Kemikalieinspektionen, vilken f�r ett register �ver farliga produkter, samt i bolagets �rliga milj�rapporter till LSt:n, vilken �r den myndighet som enligt 17 � f�rordningen om kemiska produkter etc. kan ge tillst�nd till �verl�telse. LSt:n har d�refter meddelat Nexplo att milj�rapporten mottagits och att rapporten visar att bolaget f�ljt g�llande produktions- och utsl�ppsvillkor. Vidare har LSt:n angivit att rapporten godk�ndes och inte f�ranledde n�gra ytterligare �tg�rder fr�n LSt:ns sida. Uppgiften i milj�rapporterna om �verl�telse hade emellertid inte l�mnats p� n�gon framtr�dande plats utan under rubriken �tervinning av syror, och Nexplo hade i rapporterna angivit att verksamheten bedrevs inom ramen f�r g�llande tillst�nd.

S. G. har inf�r HD uppgivit f�ljande. Han ansvarade inte bara f�r tillverkningen av explosiva varor i Bofors utan �ven i en fabrik i Finland, d�r han dock hade en platschef, och han var omr�deschef f�r hela industriomr�det i Bj�rkborn. S�kerhets- och milj�t�nkandet var mycket framtr�dande i bolaget. Nexplos verksamhet var kringg�rdad av ca 100 milj�best�mmelser, och bolaget hade en s�rskild avdelning f�r att f�lja upp att olika milj�best�mmelser efterlevdes. S. G. satt sj�lv som ordf�rande i milj�p�verkande organ. Han s�g till att det uppr�ttades en milj�- och s�kerhetshandbok, som tr�dde i kraft just innan Kemikalieinspektionen i maj 1999 uppt�ckte att �verl�telsetillst�nd saknades. I handboken fanns ett kapitel r�rande lagar och andra krav med angivande av vem som var ansvarig f�r att reglerna f�ljdes. Troligen hade bolaget med hj�lp av handboken sj�lvt f�rr eller senare uppt�ckt att �verl�telsetillst�nd saknades. Redan innan bolaget i juli 1999 fick tillst�ndet till �verl�telse uppfyllde bolaget alla villkor som kn�ts till tillst�ndet. S�ledes uppfylldes villkoren r�rande maximala m�ngder, f�rvaring i invallade tankar, hinder f�r obeh�riga att komma in p� omr�det, god k�nnedom hos personalen om hanterade �mnen samt anteckningar om f�rekommande �verl�telser. Det meddelade tillst�ndet har d�rf�r inte inneburit n�gra f�r�ndrade rutiner vid transport av syrorna till k�parna eller dokumentationen av f�rs�ljningarna. N�gon begr�nsning av godtagbara k�pare eller krav p� f�rhandsanm�lan om transporter finns inte i tillst�ndet.

Inspekt�ren A. F. fr�n Kemikalieinspektionen, som uppdagade att �verl�telsetillst�nd saknades, har som vittne uppgivit att Nexplo redan tidigare levde upp till de villkor som normalt �r f�rknippade med �verl�telsetillst�nd. Detta har �ven milj�handl�ggaren P. E. fr�n LSt:ns milj�- och s�kerhetsenhet bekr�ftat i sitt vittnesm�l. P. E. har dessutom uppgivit att tillst�nd till �verl�telse �r viktigt, eftersom det kan f� allvarliga konsekvenser om n�gon s�ljer farliga �mnen helt utan kontroll och kompetens; LSt:n g�r dock normalt ingen uppf�ljande kontroll av godtagen �verl�telseverksamhet. Avsaknaden av tillst�nd har s�ledes inte f�rsv�rat LSt:ns tillsynsverksamhet. P. E. har ocks� uppgivit att n�gon skyldighet att i f�rv�g anm�la externa transporter till k�pare inte finns.

I f�rarbetena till MB anf�rde departementschefen att det inte �r tillr�ckligt, f�r att en otill�ten milj�verksamhet skall kunna anses som ringa, att den i det enskilda fallet inte givit upphov till n�gra negativa milj�effekter. Vid bed�mningen av om en �vertr�delse skall anses som ringa m�ste g�rningen s�ttas i relation till det intresse som regeln omedelbart syftar till att skydda. (Prop. 1997/98:45 del 1 s. 529 f.) Enligt f�rfattningskommentaren till 29 kap. 11 � MB skall endast bagatellartade f�rseelser undantas fr�n det straffbara omr�det (a. prop. del 2 s. 312).

HD g�r f�ljande bed�mning.

�verl�telse av ca 1500 ton starkt fr�tande syror utan erforderligt tillst�nd �r i och f�r sig allvarligt. Genom f�rsummelsen att s�ka tillst�nd g�r myndigheterna typiskt sett miste om m�jligheten att f�rhandsbed�ma huruvida �verl�telse alls skall till�tas och att d�refter se till att eventuella villkor f�r tillst�ndet efterlevs. G�rningen kan d�rf�r inte betecknas som ringa, fast�n Nexplo i sin verksamhet redan uppfyllde alla krav p� kompetens och rutiner vid �verl�telse samt hade tillst�nd att framst�lla, lagra och internt hantera ifr�gavarande syror. Som VD har S. G. haft det yttersta ansvaret f�r att organisationen och kontrollen av bolagets verksamhet varit s�dan att erforderliga tillst�nd inh�mtades. Det han anf�rt om att bolaget hade en s�rskild avdelning f�r uppf�ljning av att olika milj�best�mmelser efterlevdes och om andra liknande �tg�rder �r alltf�r obest�mt f�r att kunna l�ggas till grund f�r ett frik�nnande enligt regler om delegation av f�retagaransvar.

S. G. skall s�ledes d�mas f�r otill�ten milj�verksamhet.

Med h�nsyn till att S. G. hade ett mycket stort ansvarsomr�de och vidtagit �tskilliga �tg�rder f�r att efterleva f�rekommande milj�best�mmelser samt brottet beg�tts av f�rbiseende, kan p�f�ljden stanna vid dagsb�ter.

Domslut. Med �ndring av HovR:ns dom d�mer HD S. G. enligt 29 kap. 4 � MB f�r otill�ten milj�verksamhet till 40 dagsb�ter � 600 kr.

JustR Lennander var skiljaktig och anf�rde: F�r min del g�r jag f�ljande bed�mning.

Det �r i och f�r sig allvarligt att ett bolag �verl�ter stora m�ngder starkt fr�tande syror utan erforderligt tillst�nd. Genom att bolaget underl�ter att s�ka tillst�nd g�r myndigheterna typiskt sett miste om m�jligheten att f�rhandsbed�ma huruvida �verl�telse alls skall till�tas och att d�refter se till att eventuella villkor f�r tillst�ndet efterlevs.

I f�revarande fall �r emellertid f�ljande att beakta. �verl�telserna �gde rum som ett led i Nexplos normala och av tillsynsmyndigheterna sedan l�nge v�l k�nda verksamhet. Framst�llningen och hanteringen av de fr�tande syrorna kringg�rdades av best�mmelser om tillst�nds- och rapporteringsplikt. Bolaget innehade tillst�nd att framst�lla, lagra och internt hantera syrorna, liksom till utsl�pp av dessa i intilliggande vattendrag. Nexplos kompetens att hantera syrorna var pr�vad i samband med tillst�ndet till hantering. Sistn�mnda tillst�nd inneh�ll i realiteten de f�reskrifter som ett tillst�nd till �verl�telse skulle ha inneh�llit, med det undantaget att det i �verl�telsetillst�ndet skulle ha tillkommit ett krav p� anteckning av �verl�telserna. �ven detta krav var dock i praktiken tillgodosett. Kravet p� ett s�rskilt tillst�nd f�r r�tt att �verl�ta syrorna saknade allts� i stort sett funktion under de f�religgande omst�ndigheterna. Till detta kan l�ggas att Nexplo i flera sammanhang l�mnat uppgifter om �verl�telseverksamheten till s�v�l Koncessionsn�mnden f�r milj�skydd, Kemikalieinspektionen som LSt:n och att det var ett rent f�rbiseende att �verl�telsetillst�nd inte hade s�kts.

Det anf�rda leder enligt min mening till slutsatsen att g�rningen att underl�ta att inh�mta tillst�nd till �verl�telse, st�lld i relation till det intresse som �r avsett att omedelbart skyddas genom straffansvaret, i detta fall �r att bed�ma som ringa. Jag anser d�rf�r att HovR:ns domslut skall fastst�llas.

HD:s dom meddelades d. 25 nov. 2002 (m�l nr B 3702-01).