Högsta Domstolen referat NJA 1981 s. 1113 (NJA 1981:150)

Instans
Högsta Domstolen
Referat
NJA 1981 s. 1113 (NJA 1981:150)
Målnummer
B395-80
Domsnummer
DB46-81
Avgörandedatum
1981-11-12
Rubrik
En byggherre erhöll byggnadslov att uppföra ett fritidshus i ett plan med en bruttoarea om 73,5 kvm. Han påbörjade därefter utan att annat byggnadslov erhållits uppförandet av ett enfamiljshus om bottenplan, souterrängvåning och garage med en total bruttoarea om 209,6 kvm. Vid tillämpning av lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m m har åtgärden ansetts innebära uppförande av helt ny byggnad utan att byggnadslov i förväg erhållits. Tilläggsavgift har därför jämlikt 7 § 1 st 1 och 3 st nämnda lag ansetts skola beräknas på byggnadens hela bruttoarea efter avräkning endast av 10 kvm. Skäl för jämkning av avgiften jämlikt 7 § sista st i lagen har ansetts föreligga.
Lagrum
•  7 § 1 st. 1 lag (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.
•  7 § 3 st. lag (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.
•  7 § sista st. lag (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m.m.

Allmän åklagare förde vid Hässleholms TR efter ansökan om stämning å byggmästaren S.L., född 1915, den talan som framgår av TR:ns dom.

TR:n (ordf tingsfiskalen Hed) anförde i dom d 10 okt 1979: Åklagarens yrkande m m. Åklagaren har anfört: Någon gång under våren och sommaren 1978 påbörjade S.L. uppförandet av ett enfamiljshus på fastigheten (Fastighetsadress, uteslutet här) inom Osby kommun. Byggnadslov hade meddelats enligt ritning av d 24 mars 1977, vilken omfattade byggnation i ett plan. S.L. följde dock ej givet byggnadslov utan använde sig i stället av en reviderad ritning av d 3 febr 1978, vilken ej prövats av byggnadsnämnden. Denna ritning omfattade byggnation i mer än ett plan. Nu byggdes utrymmen omfattande en sammanlagd våningsyta av 209,6 kvm medan byggnadslovet omfattade en våningsyta av 73,5 kvm. I ärendet aktuell våningsyta omfattar 209,6 kvm – 73,5 kvm – 3 kvm= 133,1 kvm. Fråga om påföljd eller ingripande enligt lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m m (1976:666) upptogs vid sammanträde med byggnadsnämnden i Osby kommun d 8 febr 1979. Nämnden beslöt att begära hos åklagare att talan om tilläggsavgift skulle föras. Tilläggsavgiften beräknad efter 500 kr per kvm utgör totalt 66 550 kr. Byggnadslov i enlighet med den reviderade ritningen har meddelats d 8 febr 1979.

Åklagaren har yrkat att S.L. påföres tilläggsavgift om 66 550 kr jämlikt 7 § lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m m (1976:666).

Domskäl. S.L. har vitsordat åklagarens uppgifter men bestritt yrkandet. Han har uppgivit: Han var ej nöjd med ritningen av d 24 mars 1977. Markförhållandena på ifrågavarande fastighet gjorde det nödvändigt att bygga en källare. Eftersom ifrågavarande område ej var planlagt visste S.L. att byggnadsnämnden ej kunde vägra honom byggnadslov i enlighet med den reviderade ritningen. S.L., som varit egen företagare i byggnadsbranschen sedan 1939, brukar  överlåta till ett arkitektkontor att ombesörja inlämnandet av ansökningar om byggnadslov. I det aktuella fallet hade han överenskommit med arkitektkontoret att vänta med inlämnandet av ansökan så att även den reviderade ritningen av d 3 febr 1978 skulle bli behandlad. Emellertid glömdes det bort att lämna in ritningen av d 3 febr 1978 till byggnadsnämnden. S.L. påbörjade dock byggnationen i enlighet med den reviderade ritningen. När detta upptäcktes av byggnadsnämnden i dec 1978 var grunden murad och stommen rest. S.L. avbröt omedelbart allt arbete på fastigheten och återupptog ej detta förrän byggnadslov erhållits i erforderlig omfattning. – S.L., som vid åtskilliga tidigare tillfällen sökt byggnadslov, kände ej till påföljdslagen.

Åklagaren har såsom skriftlig bevisning åberopat utdrag ur byggnadsnämndens protokoll, ritning över aktuell byggnad samt skrivelse från S.L. till byggnadsnämnden.

För uppförande av byggnaden erfordras byggnadslov. Sådant förelåg ej i erforderlig omfattning när uppförandet av byggnaden påbörjades. Tilläggsavgift skall därför – trots att byggnadslov sedermera beviljats – utgå i enlighet med det av åklagaren åberopade lagrummet. Sådana särskilda skäl föreligger inte att avgift helt bör efterges. Med hänsyn till vad i målet framkommit finner TR:n att avgiften bör bestämmas till lägre belopp än som följer av 7 § 3 st angiven lag. TR:n finner avgiften skäligen kunna bestämmas till 30 000 kr.

Domslut. S.L. förpliktas, jämlikt 7 § lagen om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m m (1976:666), att utge tilläggsavgift med 30 000 kr. Avgiften, som tillfaller staten, skall betalas till LSt:n inom 2 mån från det denna dom vunnit laga kraft.

S.L. fullföljde talan i HovR:n över Skåne och Blekinge med yrkande i första hand att han måtte befrias från att utge tilläggsavgift och i andra hand att avgiften måtte nedsättas.

Åklagaren bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Cosmo, hovrättsråden Lundstedt, referent, och Pering samt adj led Waldemarson) anförde i dom d 28 mars 1980:

Domskäl. Av utredningen framgår att S.L. d 14 april 1977 erhållit byggnadslov för uppförande av fritidshus i ett plan med en våningsyta av 73,5 kvm enligt ritning d 24 mars 1977. Byggnadsarbetena påbörjades våren – sommaren 1978 och bedrevs med användande av en reviderad ritning av d 3 febr 1978 tills de genom byggnadsnämndens ingripande avbröts i dec 1978. Grunden var då murad och stommen rest. Byggnadsnämnden beviljade d 8 febr 1979 byggnadslov för nybyggnad av enfamiljshus i enlighet med den reviderade ritningen, varefter byggnadsarbetena återupptogs. Den uppförda byggnaden har bottenplan om 97,7 kvm, souterrängvåning om 88,5 kvm och garage om 23,4 kvm.

S.L. har i HovR:n invänt att bestämmelserna om tilläggsavgift inte är tillämpliga i förevarande fall, enär de byggnadsarbeten varom är fråga endast inneburit avvikelse från beviljat byggnadslov. Därest HovR:n likväl skulle finna avgiftsskyldighet föreligga, bör avgiften helt eftergivas eller åtminstone ytterligare nedsättas.

De i enlighet med den reviderade ritningen utförda byggnadsarbetena har inneburit att byggnadens bottenplan gjorts större än som avsetts med den tidigare ritningen och att souterrängvåning och garage tillkommit. För den utvidgning om 136,1 kvm som härigenom ägt rum har erfordrats nytt byggnadslov, och sådant lov har inte förelegat. Enär S.L. är ansvarig för den skedda överträdelsen skall han i princip påföras tilläggsavgift enligt det åberopade lagrummet.

Till stöd för sitt yrkande om eftergift eller åtminstone nedsättning av den utdömda avgiften har S.L. anfört: Han hade ingen avsikt att missleda byggnadsnämnden. Underlåtenheten att lämna in den reviderade ritningen till nämnden berodde på försummelse som han tillskriver sin tilltagande ålder och stora arbetsbörda. Hans förfarande har inte skadat eller varit ägnat att skada allmänna eller enskilda intressen. Så snart byggnadsnämnden i början av dec 1978 tillskrivit honom angående felaktigheten avbröt han arbetet. Genom att arbetet låg nere tills han i febr 1979 erhållit nytt byggnadslov drabbades han av stora kostnader. Han måste sålunda betala löner till tre arbetare som han vid denna tid inte kunde bereda annan sysselsättning. Hans kostnader på grund av avbrottet uppgår tillsammans med den byggnadsavgift han påförts av byggnadsnämnden till cirka 20 000 kr.

Vad S.L. sålunda anfört har inte bestritts av åklagaren.

HovR:n finner vid en samlad bedömning anförda omständigheter utgöra särskilda skäl till nedsättning av tilläggsavgiften. Anledning föreligger dock inte att bestämma avgiften till lägre belopp än TR:n gjort.

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut, dock att tilläggsavgiften skall betalas inom 2 mån från det HovR:ns dom vunnit laga kraft.

S.L. sökte revision och yrkade i första hand befrielse från och i andra hand nedsättning av tilläggsavgiften.

Riksåklagaren bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Boholm, hemställde i betänkande att HD måtte fastställa HovR:ns dom, dock att tilläggsavgiften skulle betalas inom 2 mån från dagen för HD:s dom.

HD (JustR:n Mannerfelt, Ehrner, referent, och Gregow) beslöt följande dom:

Domskäl. Som grund för sitt ändringsyrkande har S.L. åberopat att hans åtgärd inneburit endast avvikelse från meddelat byggnadslov genom underlåtenhet att följa fastställda ritningar och att sådan överträdelse inte kan medföra annan påföljd enligt lagen (1976:666) om påföljder och ingripanden vid olovligt byggande m m än särskild avgift enligt 6 §.

Av utredningen framgår att den byggnad S.L. uppförde avviker väsentligt från den ritning som låg till grund för det ursprungliga byggnadslovet. Detta avsåg sålunda ett fritidshus i ett plan med en våningsyta av 73,5 kvm medan den uppförda byggnaden utgör ett enfamiljshus med bottenplan om 97,7 kvm, souterrängvåning om 88,5 kvm och garage om 23,4 kvm eller alltså tillhopa 209,6 kvm. Den tillåtna våningsytan har således överskridits med 136,1 kvm. En sådan väsentlig avvikelse från erhållet byggnadslov kan inte, såsom S.L. velat göra gällande, betraktas enbart som en underlåtenhet att följa fastställda ritningar. S.L:s åtgärd får i stället anses innebära att han börjat uppföra en helt ny byggnad utan att byggnadslov därtill förelegat. För sådant fall utgår enligt 7 § 1 st 1 förutnämnda lag tilläggsavgift. Denna skall enligt §:ns 3 st utgå med 500 kr för varje kvm bruttoarea som åtgärden har omfattat med avdrag av 10 kvm. Tilläggsavgift skall således beräknas på (209 – 10 =) 199 kvm.

Enligt 7 § sista st medger lagen att tilläggsavgiften, om särskilda skäl föreligger, bestämmes till lägre belopp än vad som följer av 7 § 3 st eller helt efterges. Vid bedömande huruvida särskilda skäl till jämkning eller eftergift av tilläggsavgiften föreligger är följande att beakta. S.L. hade erhållit byggnadslov för uppförande av en annan byggnad med en bruttoarea av 73,5 kvm på i huvudsak samma plats. Annat har inte visats än att S.L:s underlåtenhet att söka byggnadslov för uppförande av den i målet aktuella byggnaden berott på förbiseende. S.L. stoppade byggnadsarbetena så snart byggnadsnämnden ingrep. Då hade arbetena inte fortskridit längre än till att grunden var murad och stommen rest. Likväl förelade inte byggnadsnämnden S.L. att rätta det utförda utan beviljade i stället byggnadslov på den reviderade ritningen. S.L. synes ha lidit en inte oväsentlig ekonomisk förlust till följd av att byggnadsarbetena måst ligga nere under ett par månader innan det nya byggnadslovet erhölls.

Nu angivna omständigheter utgör väl särskilda skäl till jämkning av tilläggsavgiften men bör inte föranleda att avgiften helt efterges eller bestäms till lägre belopp än vad TR:n och HovR:n fastställt.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut, dock skall tilläggsavgiftten betalas inom 2 mån från dagen för HD:s dom.

JustR:n Jermsten och Höglund var av skiljaktig mening i fråga om motiveringen och anförde: Som grund – - – se HD:s domskäl – - – således överskridits med 136,1 kvm. En sådan väsentlig avvikelse från erhållet byggnadslov kan inte, såsom S.L. velat göra gällande, betraktas enbart som en underlåtenhet att följa fastställda ritningar utan måste anses som åtgärd till vilken byggnadslov erfordras.

Vidtages sådan åtgärd utan att byggnadslov föreligger, utgår enligt 7 § förutnämnda lag tilläggsavgift bl a om åtgärden innebär att helt ny byggnad uppföres (punkt 1) eller att befintlig byggnad till- eller påbygges (punkt 2). Tilläggsavgiften utgår, enligt den lydelse §:n fått genom lag d 15 nov 1979 (1979:903), med belopp som motsvarar 500 kr för varje kvm bruttoarea som åtgärden har omfattat, därvid 10 kvm skall räknas av när bruttoarean beräknas. Innebörden härav är uppenbarligen att tilläggsavgiften skall när helt ny byggnad uppföres beräknas på byggnadens hela våningsyta och när befintlig byggnad till- eller påbygges beräknas på den våningsyta till- eller påbyggnaden omfattar.

S.L:s åtgärd har visserligen rent faktiskt inneburit, att en helt ny byggnad uppförts, och kan såtillvida sägas vara hänförlig till åtgärd som avses i 7 § 1 st 1 förutnämnda lag. När det gäller att bestämma påföljd för överträdelsen kan emellertid svårligen bortses från att han hade erhållit byggnadslov för en byggnad om 73,5 kvm och att den uppförda byggnaden inte skiljer sig mera från den tillåtna med avseende på belägenhet, utformning och användningssätt än att den kan ses som en utökning av denna. Även om hinder kan synas möta i själva ordalagen stämmer det därför bäst med det sätt på vilket avgiftssystemet i lagen byggs upp att vid tilläggsavgiftens beräkning se åtgärden som en sådan åtgärd som avses i 7 § 1 st 2. Att märka är därvid att beskrivningen av de åtgärder som enligt 7 § skall medföra tilläggsavgift helt enkelt förts över från byggnadsstadgans bestämmelser om vad som förstås med nybyggnad. Det fall som nu är i fråga, nämligen att ny byggnad uppföres med överskridande av meddelat byggnadslov, har inte berörts under lagförarbetena. Endast genom en tillämpning som nu sagts erhålles den med lagen eftersträvade schablonmässiga följsamheten till den yta som den olovliga åtgärden har omfattat och kan undvikas stora skillnader i gränsfall, något som lagstiftaren eljest velat undgå i avgiftssystemet (jfr prop 1975/76:164 s 19 och 29).

I enlighet med det sagda skall tilläggsavgiften för S.L. beräknas på den överskjutande våningsytan, angiven i hela kvm eller alltså till (209,6 – 73,5 =) 136 kvm, minskad med 10 kvm. Hel tilläggsavgift utgör alltså (126 x 500 =) 63 000 kr.

Sådana särskilda skäl föreligger inte att tilläggsavgiften bör efterges eller jämkas till lägre belopp än det av HovR:n bestämda.

På grund av det anförda skall tilläggsavgiften fastställas till det belopp HovR:n bestämt.