Högsta Domstolen referat NJA 1981 s. 1215 (NJA 1981:166)

Instans
Högsta Domstolen
Referat
NJA 1981 s. 1215 (NJA 1981:166)
Målnummer
T127-80
Domsnummer
DT50-81
Avgörandedatum
1981-12-08
Rubrik
Fråga om jämkning av underhållsbidrag med anledning av den underhållsskyldiges föräldraledighet.

Byggnadsingenjören N.D., född 1943, förde efter ansökan om stamning å sin son J.E.D. vid Falu TR den talan som framgår av TR:ns dom.

TR:n (chefsrådmannen Brehmer) anförde i dom d 8 okt 1979: Yrkande m m. TR:n dömde d 7 juni 1973 till äktenskapsskillnad mellan N.D. och I.N.D. samt förordnade tillika – i överensstämmelse med vad makarna avtalat – bl a att hustrun skulle ha vårdnaden om makarnas son J.E., född d 10 maj 1969, samt att N.D. skulle till hustrun utgiva bidrag till sonens underhåll med 350 kr i mån, tills sonen fyllt 18 år.

I följd av lagstadgade förhöjningar uppgår underhållsbidraget för närvarande till 582 kr.

N.D. har efter stämning å J.E.D. vid TR:n anfört så som han slutligt bestämt sin talan: Vid tidpunkten för domen å äktenskapsskillnad utgjorde N.D:s månatliga inkomst omkring 3 000 kr. N.D. vore numera omgift och i det nya äktenskapet hade d 10 febr 1979 fötts en dotter. Hans hustru studerade i Örebro på sista läsåret till arbetsterapeut. Hennes utbildning beräknades vara avslutad d 8 juni 1980. N.D. hade anställning som ritare på ett arkitektkontor i Falun med en lön å 7 040 kr. Sedan d 7 maj 1979 vore han emellertid tjänstledig utan lön fram till d 8 juni 1980 för att handhava den omedelbara vårdnaden om dottern. Under tiden för tjänstledigheten uppbure N.D. under sju månader föräldrapenning med 200 kr för dag. Vid förfrågan innevarande sommar hos Falu kommun hade lämnats svar av innebörd, att dottern ej kunde beredas plats inom kommunens barnomsorg förrän tidigast i aug 1980. Ändrade förhållanden hade sålunda inträtt icke blott genom att N.D:s försörjningsbörda i och för sig ökats med dotterns födelse utan även genom att N.D:s förmåga att utgiva det fastställda bidraget till J.E.D. ytterligare försämrats i och med att N.D. nödgats taga tjänstledigt för att förese dottern under hustruns studietid. – Med stöd av vad sålunda utvecklats yrkade N.D. att TR:n måtte bestämma att beloppet av det bidrag, som N.D. hade att utgiva till J.E.D., skulle nedsättas till 100 kr i månaden för tiden d 1 juli 1979-d 8 juni 1980.

J.E.D. har bestritt bifall till käromålet samt anfört: Inkomstutvecklingen för N.D. från tiden för äktenskapsskillnadsdomen fram till maj 1979 vore så förmånlig i förhållande till de lagstadgade förhöjningar, som bidraget till J.E.D. undergått, att tillkomsten av ytterligare ett barn att försörja icke kunde innefatta någon jämkningsgrundande förändring i och för sig. Icke heller den omständigheten, att N.D. tagit tjänstledigt för barntillsyn, kunde leda till jämkning av bidraget. Den sammanhängde ej med någon ändring i N.D:s förvärvsförmåga. Vidare funnes förvisso flera lösningar på problemet med barntillsyn än att N.D. stannade hemma, exempelvis anlitande av privat barnomsorg. Anmärkningsvärt vore också, att N.D. ej förrän innevarande sommar förfrågat sig om kommunal barnomsorg.

Domskäl. N.D. har ej gjort gällande, att någon förändring i J.E.D:s eller I.N.D:s ekonomiska förhållanden kunde utgöra skäl för jämkning av underhållsbidraget, utan har uteslutande hänfört sig till sin egen ekonomiska situation.

På den grund, som J.E.D. åberopat, finner ej heller TR:n, att enbart tillkomsten av dottern kan leda till jämkning.

N.D:s åtgärd, att taga ledigt från sin tjänst, som givit honom 7 040 kr i månatlig lön, för att i stället ägna sig åt barntillsyn – mot betydligt lägre ersättning – skall givetvis respekteras som i och för sig behjärtansvärd, men den är enligt TR:ns mening ej av beskaffenhet att kunna leda till att J.E.D. skall behöva bära de ekonomiska följderna därav. Fler lösningar torde naturligt erbjuda sig för lösandet av barntillsynsfrågan, varför ej kan sägas att N.D. varit nödgad stanna hemma. Överhuvud förefaller han ej ha planerat för annan lösning än egen barntillsyn.

Käromålet kan därför ej vinna bifall.

Domslut. Käromålet ogillas.

N.D. fullföljde talan i Svea HovR och yrkade bifall till sin vid TR:n förda talan.

J.E.D. bestred ändring.

HovR:n (hovrättslagmannen Modigh, hovrättsrådet Thuresson, referent, f d lagmannen adj led Stangenberg samt hovrättsassessorn Lawass) anförde i dom d 26 febr 1980:

Domskäl. N.D. har uppgivit att han under tjänstledigheten för vård av sitt d 10 febr 1979 födda barn erhåller föräldrapenning i någon form med 200 kr om dagen under en tid av 7 mån. Hans nettoinkomst efter skatt under denna tidsperiod kan, även med beaktande av hans ökade försörjningsbörda, ej anses ha undergått sådan ändring som kan föranleda tilljämkning av hans i domen d 7 juni 1973 bestämda underhållsskyldighet.

Den tid, som i övrigt omfattas av N.D:s talan, är så begränsad att ej heller i denna del jämkning av underhållsskyldigheten bör komma i fråga.

TR:ns domslut skall därför fastställas.

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.

N.D. sökte revision och yrkade att HD måtte med ändring av HovR:ns dom bifalla hans i HovR:n förda talan.

J.E.D. bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Lindgren, hemställde i betänkande att HD måtte meddela dom enligt följande: Domskäl. N.D. har sammanfattningsvis till stöd för sin talan anfört att föräldrar som utnyttjar sin rätt till ledighet enligt lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn m m inte bör bedömas ha större förvärvsförmåga än inkomsten utvisar. I konsekvens härmed bör det vara möjligt för underhållsskyldig förälder att få underhållsbidraget jämkat för tid då föräldern utnyttjar denna rätt till ledighet.

N.D. har vidare uppgivit att han uppburit föräldrapenning med 200 kr per dag under 7 mån av sin tjänstledighet samt att han under återstoden av sin tjänstledighet, eller cirka 6 mån, har varit helt utan lön. Han har därför varit tvungen att fördela den föräldrapenning han erhåller på hela tjänstledighetstiden för att klara sin ekonomi. Han har återgått till sitt arbete efter tjänstledighetens slut och hade d 1 dec 1980 en lön på 7 562 kr i mån.

Vidare har upplysts att bidragsförskott har utgått under tiden juli 1979-juni 1980 samt att N.D. under samma period till försäkringskassan såsom underhållsbidrag erlagt belopp vilka som mest uppgått till 200 kr per mån.

Rätten för förälder att ta tjänstledighet för vård av barn har tillkommit av sociala skäl. Rätten till ledighet är dock fristående från föräldraförsäkringens förmånsregler (prop 1977/78:104 s 1). Föräldraförsäkringen ger i vissa fall inte ersättning för hela den tid som tjänstledigheten omfattar. Som en följd härav kan förälder ställas utan inkomst under viss tid. Förälderns förmåga att bidra med underhåll till barn minskar därvid temporärt utan att förälderns förvärvsförmåga i övrigt kan sägas ha förändrats.

Reglerna i FB 7 kap omjämkning av underhållsbidrag kompletteras av de möjligheter som finns att inom bidragsförskottssystemets ram beakta växlingar i de bidragsskyldigas betalningsförmåga. I den proposition (prop 1978/79:12) som låg till grund för de ändringar i reglerna om den familjerättsliga underhållsskyldigheten som genomfördes med början d 1 juli 1979 underströks att eftergiftsinstitutet i ganska stor utsträckning kunde användas som medel att rätta återbetalningsskyldigheten efter ändringar till det sämre i den bidragspliktiges förhållanden (prop s 120-122). 18 § i bidragsförskottslagen ändrades samtidigt i syfte att framhålla bl a att eftergift kunde meddelas redan på grund av förändringar enbart i den underhållsskyldiges ekonomiska förhållanden. Möjligheten att meddela eftergift är, framhölls det också, främst avsedd att användas när ändringen i den underhållsskyldiges situation är temporär. Något hinder mot att tillämpa eftergiftsinstitutet när en förälder står utan inkomst på grund av att föräldern använt sig av sin rätt till ledighet för vård av barn torde inte finnas. Tvärtom ter det sig tämligen naturligt att så sker. Om eftergiftsinstitutet begagnas även för dessa fall erhålles en praktisk skiljelinje mellan de situationer då jämkning bör ske inom bidragsförskottssystemet och de situationer då en omprövning av underhållsbidraget bör ske vid domstol.

N.D:s inkomster har under den tid han uppburit föräldrapenning inte undergått sådan förändring som kan föranleda till jämkning av hans underhållsskyldighet. Den tid som i övrigt omfattas av N.D:s talan är så begränsad att inte heller i denna del bör jämkning av underhållsskyldigheten komma i fråga. På grund härav och med beaktande av vad ovan anförts skall HovR:ns domslut i saken fastställas.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD (JustR:n Gyllensvärd, Höglund, referent, Nordenson, Ehrner och Jermsten) beslöt följande dom:

Domskäl. Den omständigheten att ledighet för vård av barn enligt den särskilda lagstiftningen därom som regel är jämförelsevis kortvarig och medför rätt till föräldrapenning utesluter inte, att inkomstminskning till följd av sådan ledighet, när denna inte är att betrakta som tillfällig, kan föranleda jämkning av skyldighet att utge underhållsbidrag. I förevarande fall har emellertid N.D:s ekonomiska förhållanden närmast före och efter ledigheten varit sådana att jämkning av underhållsskyldigheten inte kan anses påkallad.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.