Högsta Domstolen referat NJA 1981 s. 998 (NJA 1981:126)

Instans
Högsta Domstolen
Referat
NJA 1981 s. 998 (NJA 1981:126)
Målnummer
B312-80
Domsnummer
DB41-81
Avgörandedatum
1981-10-16
Rubrik
En bilförare, som färdas på riksväg i slutet av januari med en hastighet ej överstigande 80 km/tim, råkar i sladdning och kör av vägen, enligt egen uppgift på grund av "hastigt påkommen blixthalka". Bilföraren har ej ansetts skyldig till vårdslöshet i trafik. 1 § 1 st lagen om straff för vissa trafikbrott.
Lagrum
1 § 1 st. lag (1951:649) om straff för vissa trafikbrott
Rättsfall
NJA 1981 s. 441

Allmän åklagare yrkade vid Lidköpings TR ansvar å L.B. för vårdslöshet i trafik enligt följande: L.B. förde d 28 jan 1979 sin personbil söderut på E3 vid Ledsjö i Skara kommun. Vid ett försök att köra om framförvarande fordon brast L.B. i omsorg och varsamhet genom att icke hålla en tillräckligt låg hastighet med hänsyn till det hala väglaget. Detta medförde att L.B. förlorade herraväldet över fordonet vilket gick av vägen.

TR:n (ordf tingsfiskalen Swantesson) anförde i dom d 5 sept 1979: L.B. har förnekat att han gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik.

Domskäl. Beträffande förhållandena på platsen är följande upplyst: Europaväg 3 går vid olycksplatsen i nord-sydlig riktning. Körbanorna, som är asfaltbelagda, har en sammanlagd bredd av 7 m. Vid sidan av vardera körbanan finns en s k vägren. Denna var vid olyckstillfället belagd med snö. Hastigheten är begränsad till 90 km/tim. Vid olyckstillfället rådde mörker.

Hörd över åtalet har L.B. uppgivit: Han färdades den aktuella dagen med sin hustru som passagerare från Uppsala, där makarna besökt sina barn. Vid avfärden från Uppsala var väglaget gott. Det var torrt och kallt, cirka 10 minusgrader. Under färden söderut iakttog L.B. flera omkörningar och han företog även en del själv. Varken av dessa eller av andra för körningen sedvanliga manövrer kunde han förmärka någon halka. Vid Tiveden körde han ner för att tanka. Då han därefter körde upp på vägbanan igen märkte han inte någon halka. I närheten av Mariestad stannade de och drack kaffe vid en cafeteria intill vägen. Inte heller då han därefter fortsatte färden märkte han några halkningstendenser. Då han närmade sig den plats där olyckan sedermera skedde kom han ikapp ett fordon. Detta framfördes med, enligt hans egen hastighetsmätare, en hastighet av 60 km/tim och L.B. beslöt sig för att företa en omkörning. Då han påbörjade denna genom att dra sig mot den vänstra, motgående, körbanan kom bilen plötsligt i sladdning. Han förlorade kontrollen över den och den sladdade med bakhjulen före av vägen och ut på en åker. Hastigheten då L.B. skulle företa omkörningen uppgick till 80 km/tim. L.B. kopplade inte särskilt samman det framförvarande fordonets låga hastighet, 60 km/tim, med halt väglag. Även sommartid färdas en del bilister med en så låg hastighet.

På åklagarens begäran har vittnesförhör hållits med järnhandelsbiträdet Tomas A, född 1959. Denne har uppgivit: Han körde upp på europaväg 3 någon halvmil tidigare. Han märkte då – trots att bilen var utrustad med dubbade vinterdäck – att det var mycket halt. Han anpassade därför sin hastighet med tanke härpå. Hastigheten uppgick till 70-80 km/tim. Han företog inte själv någon omkörning men vet inte om någon körde om honom. Sedan A väl kommit upp på europavägen märktes det inte att det var halt. Man kunde nog inte se att det var is på vägbanan.

L.B. har förnekat att han gjort sig skyldig till vårdslöshet i trafik. Han har påstått att han inte någon gång under färden från Uppsala ner till Skara märkt av någon halka. TR:n ifrågasätter ej riktigheten av detta påstående. Emellertid framgår av L.B:s egen berättelse att snö funnits vid vägrenen samt att temperaturen varit den för vintern normala. Olyckan har ostridigt inträffat d 28 jan 1979 – således mitt i vintern – och vid en tidpunkt på dygnet då mörker försvårar kontroll av bl a körbanornas beskaffenhet. Det kan inte ha varit något för L.B. obekant att nyssnämnda förhållanden medför stor risk för halka. Det har därför ålegat honom att anpassa hastigheten med beaktande av denna omständighet. Det har han inte gjort. Den oaktsamhet han därigenom visat kan ej anses ringa. Åtalet är således styrkt. Påföljden bör bestämmas till ett måttligt bötesstraff.

Domslut. TR:n dömde L.B. jämlikt 1 § 1 st trafikbrottslagen för vårdslöshet i trafik till 20 dagsböter å 50 kr.

L.B. fullföljde talan i Göta HovR och yrkade ogillande av åtalet. Han uppgav att hans hastighet vid omkörningstillfället hade legat någonstans mellan 60 och 80 km/tim och att han hade råkat ut för lokal blixthalka.

Åklagaren bestred ändring.

HovR:n (hovrättsråden Löwendahl och Polland, hovrättsassessorn Hulterström, referent, och adj led Carrick) fastställde i dom d 5 mars 1980 TR:ns dom.

L.B. sökte revision och yrkade ogillande av åtalet.

Riksåklagaren bestred ändring och anförde bl a:

I förevarande mål är det utrett att vägbanan vid tillfället varit mycket hal under en längre sträcka fram till olycksplatsen. Som olyckan inträffat mitt i vintern under normal vintertemperatur och med snöbelagda vägrenar har L.B. haft anledning räkna med att risken för halt väglag var beaktansvärd. Utan att dessförinnan genom bromsprov eller på annat sätt söka bilda sig en uppfattning om vägbanans beskaffenhet har L.B. det oaktat i rådande mörker med jämförelsevis hög hastighet påbörjat omkörning av en framförvarande bil, varvid han på grund av den svåra halkan förlorade kontrollen över bilen, som färdades av vägen. L.B. har följaktligen inte iakttagit den omsorg och varsamhet som till förekommande av trafikolycka betingats av omständigheterna. Den oaktsamhet som sålunda ligger honom till last kan inte bedömas som ringa.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Heino, hemställde i betänkande om följande dom: Domskäl. L.B. har hävdat att orsaken till att han förlorade herraväldet över fordonet var att han råkade ut för en "hastigt påkommen blixthalka", som han inte haft skälig anledning att räkna med.

Riksåklagaren har i HD gjort gällande att det är utrett att vägbanan vid tillfället var mycket hal under en längre sträcka fram till olycksplatsen.

Vad riksåklagaren sålunda gjort gällande saknar stöd och HD finner ej annat utrett rörande vägbanans beskaffenhet och omständigheterna i övrigt än vad L.B. själv uppgivit. Dessa uppgifter skall således ligga till grund för den straffrättsliga bedömningen av den åtalade gärningen. L.B:s uppgifter innebär bl a att han under en längre färd genom landet inte märkt någon halka, att han i samband med ett kafébesök i Mariestad genom direkt fotkontakt med vägbanan kunnat iaktta dennas beskaffenhet samt att hans hastighet då han skulle företa omkörningen uppgick till högst 80 km/tim.

Med hänsyn till vad sålunda får anses utrett rörande vägbanans beskaffenhet, innan L.B. tappade herraväldet över fordonet, och då någon omständighet, på grund varav L.B. bort anta en plötslig förändring av väglaget inte förebragts, finner HD den av honom hållna hastigheten vid omkörningen icke kunna anses för hög. Åtalet skall därför ogillas.

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom ogillar HD åtalet.

HD (JustR:n Hult, Ulveson, Erik Nyman, Knutsson, referent, och Vängby) beslöt följande dom:

Domskäl. L.B. har uppgett att han inte hade märkt någon halka vare sig under körningen eller i samband med kafébesöket vid Mariestad samt att hans hastighet vid olyckstillfället uppgick till högst 80 km/tim. Anledning saknas att inte godta dessa påståenden. Oavsett huruvida olyckan, såsom L.B. gjort gällande, orsakats av en "hastigt påkommen blixthalka" kan det inte anses av utredningen framgå att förhållandena varit sådana att L.B. genom att färdas med den angivna hastigheten visat sådan oaktsamhet som förutsätts för ansvar enligt 1 § lagen om straff för vissa trafikbrott.

Domslut. Med ändring av HovR:ns dom ogillar HD åtalet.