Högsta Domstolen referat NJA 1983 s. 515 (NJA 1983:78)

Instans
Högsta Domstolen
Referat
NJA 1983 s. 515 (NJA 1983:78)
Målnummer
Ö759-81
Domsnummer
SÖ1720-83
Avgörandedatum
1983-06-30
Rubrik
Arvsskattemål. Barn som - jämte sin moder - bott hos en morbroder under förhållanden som anges i 28 § 3 st sista meningen lagen om arvsskatt och gåvoskatt har i arvsskattehänseende behandlats som morbroderns fosterbarn.
Lagrum
28 § 3 st. sista meningen lag (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt

I inbördes testamente d 2 maj 1975 förordnade makarna A. och W. L bl a att efter bådas frånfälle all deras kvarlåtenskap skulle med hälften vardera tillfalla M.T. och C.U. M.T. född 1945, och C.U. född 1943, är barn till M.T. som är syster till W.L.

A.L. avled d 25 nov 1976 och W.L. d 23 sept 1977. Bouppteckningarna efter dem båda inregistrerades vid Stockholms TR d 27 juni 1978.

Vid inregistreringen företeddes dels ett brev från advokaten T.D. i egenskap av ombud för M.T, vari anfördes att M. efter sina föräldrars skilsmässa hade bott och varit kyrkoskriven hos W.L. åren 1951-1974, att M. kommit att betrakta W.L. som fosterfar och att ett fosterbarnsförhållande förelegat där W.L. fungerat som M.’ far, dels ett brev från boutredningsmannen i makarna L:s dödsbon, advokaten C.R. vari uppgavs att R. hade känt familjerna L. och T. mera än 20 år och alltid haft den uppfattningen att familjesammanhållningen varit ytterst stark och att W.L. betraktat sina syskonbarn som egna barn.

TR:n (tingsnotarien Hahr), som beräknade behållningen i boet efter W.L. till 371 378 kr, ansåg att M.T. hade ställning som fosterbarn och beräknade arvsskatten på följande sätt:

 

Lotter   Arvsskatt

Testamentslotter från A.L.

M.T.                            92 844    8 116

C.U.                            92 844   28 110

Testamentslotter från W.L.

M.T.                            92 844    8 116

C.U.                            92 844   28 110

Arvsskatten fastställdes alltså till 72 452 kr.

C.U. anförde besvär i Svea HovR och yrkade att arvsskatten för henne skulle bestämmas till samma belopp som för M.T. eller 16 232 kr. Som grund för sitt yrkande anförde hon att samma förhållanden hade gällt för henne som för brodern med det undantaget att hon hade flyttat från hemmet redan år 1965.

Kammarkollegiet anförde i förklaring att innehållet i R:s brev, om ingen omständighet talade däremot, skulle vara tillräcklig bevisning för att C.U. inte borde beskattas hårdare än enligt klass I. Eftersom TR:n faktiskt hade gjort skillnad mellan syskonen fick det antas att TR:n haft kännedom om någon omständighet som föranledde att syskonen inte borde beskattas lika. Av TR:ns protokoll framgick emellertid inte vilken denna omständighet var. Kollegiet föreslog därför att HovR:n antingen skulle undanröja TR:ns beslut såvitt avsåg bestämmande av skatt på de till C.U. utlagda lotterna och visa målet åter till TR:n eller infordra yttrande från TR:n.

HovR:n (hovrättslagmannen Marcus, hovrättsrådet Åström, hovrättsassessorn Sandesjö samt adj led Artelius, referent) anförde i beslut d 25 maj 1981:

Skäl. HovR:n, som ej funnit skäl återförvisa ärendet eller inhämta yttrande från TR:n, har tagit handlingarnas innehåll i övervägande.

Av utredningen framgår att M.T. och W.L. är syskon, att M.T. och hennes barn M. och C. sedan år 1951 bott under samma adress som A. och W.L. samt att C. flyttat därifrån år 1965.

Familjerna T. och L. har stadigvarande bott under samma adress. Det är inte upplyst om familjerna haft gemensamt hushåll eller ej. Oavsett detta får det hållas för visst att en på släktskapsförhållandet grundad nära kontakt funnits mellan familjerna och att barnen T. betraktat W.L. som sin styvfar eller fosterfar. Samtidigt måste emellertid förutsättas att det är M.T. som fostrat och vårdat sina barn. C.U. måste därför anses ha växt upp i M.T:s hem. Vid angivna förhållande har C.U. ej varit fosterbarn till W.L. i barnavårdslagens mening och kan ej heller i arvsskattehänseende behandlas som sådant.

På grund av det anförda skall C.U:s talan lämnas utan bifall.

HovR:ns avgörande. HovR:n lämnar besvären utan bifall.

C.U. anförde besvär och yrkade att arvsskatten för henne skulle bestämmas till 16 232 kr. Hon upplyste därvid att W. och A.L. gifte sig först år 1974 samt att under åren 1951-1965 ingen annan person bott på fastigheten utöver W.L. M.T. M. och C.

Kammarkollegiet bestred ändring i vad avsåg beskattningen av testamentslotten efter A.L. samt lämnade i övrigt besvären utan erinran.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Ö. hemställde i betänkande om följande beslut:

Skäl. Av den utredning som föreligger i HD framgår att C.U. från 8 års ålder till dess hon fyllt 16 år vistats – jämte sin moder och sin broder – i W.L:s hem och därvid erhållit vård och fostran som W.L:s eget barn.

På grund härav är C.U. jämlikt 28 § 3 st lagen om arvsskatt och gåvoskatt i arvsskattehänseende att anse som fosterbarn till W.L. Hennes testamentslott från honom skall därför beskattas enligt i nämnda § angivna klass I.

I HD är vidare upplyst att W.L. under den ifrågavarande tiden ej ännu var gift med A.L. och ej heller sammanbodde med henne. Med hänsyn härtill föreligger ej grund för ändring beträffande den enligt klass II gjorda beskattningen av lotten från A.L.

Arvsskatten för C.U. uppgår således till (8 116 28 110 =) 36 226 kr.

Slut. Med ändring av HovR:ns beslut fastställer HD arvsskatten för C.U. till 36 226 kr.

HD (JustR:n Gyllensvärd, Hesser, Welamson, Persson, referent, och Jermsten) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.