Högsta Domstolen referat NJA 1988 s. 308 (NJA 1988:54)

Instans
Högsta Domstolen
Referat
NJA 1988 s. 308 (NJA 1988:54)
Målnummer
T238-87
Domsnummer
DT12-88
Avgörandedatum
1988-05-04
Rubrik
Makarna A och B är amerikanska medborgare. A har vid svensk domstol väckt talan mot B om äktenskapsskillnad. Sedan B åberopat att grund till äktenskapets upplösning saknas enligt hennes nationella lag, uppkommer fråga huruvida särskilda skäl föreligger mot äktenskapsskillnad. 3 kap 4 § 3 st lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap.
Lagrum
3 kap. 4 § 3 st. lag (1904:26 s. 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap

T.L. född 1920, förde efter stämning å K.L. född 1922, båda medborgare i USA, vid Stockholms TR den talan om äktenskapsskillnad som framgår av TR:ns dom.

TR:n (tingsfiskalen Petersson) anförde i dom d 23 dec 1986: Yrkanden m m. Parterna gifte sig med varandra 1943. De har inte barn under 18 år.

I ansökan om stämning yrkade T.L. att TR:n skulle döma till äktenskapsskillnad mellan honom och K.L. Sedan K.L. bestritt yrkandet meddelade TR:n att en dom på äktenskapsskillnad måste föregås av betänketid.

Parterna har nu haft betänketid. T.L. har fullföljt sin talan med yrkande att TR:n dömer till äktenskapsskillnad mellan parterna.

K.L. har bestritt yrkandet. Hon har som grund härför anfört. Båda parter är medborgare i USA. Enligt lagen i staten New York – där parterna senast hade sitt hemvist – saknas grund till äktenskapets upplösning. Med hänsyn till hennes intressen föreligger det särskilda skäl mot en äktenskapsskillnad. En sådan dom får därför inte meddelas. – – –

T.L. har vitsordat att grund till äktenskapets upplösning saknas enligt lagen i staten New York. Han har dock bestritt att det föreligger särskilda skäl mot äktenskapsskillnad. – Han har medgivit K.L:s yrkanden.

K.L. har till utveckling av sin talan anfört: Makarna var fram till 1981 bosatta i staten New York. Under större delen av sitt långvariga äktenskap har de således haft sitt hemvist i USA. De har tre vuxna barn. Under äktenskapets första trettio år var hon hemmafru och tog hand om barnen. Hon utbildade sig sedan till jurist. Under åren 1972-1981 var hon verksam som advokat i New York. 1981 avvecklade T.L. sin läkarpraktik. På hans initiativ beslutade de att flytta till Sverige. T.L. var medveten om att K.L. inte skulle kunna tå något arbete i Sverige, då hennes juridiska examen inte var gångbar här. Hon har under tiden i Sverige endast i mycket begränsad omfattning sysslat med juridisk verksamhet. Inkomsterna härav kan uppskattas till ca 7 000 kr. I sept 1985 meddelade T.L. att han önskade skiljas. K.L. blev mycket bestört och försökte begå självmord. Till följd härav ådrog hon sig en vänstersidig  förlamning av kroppen. Hon har idag inte några inkomster av arbete. Hon kan förväntas få svensk folkpension först 1991. På grund av ålder och sjukdom har hon inga försörjningsmöjligheter, vare sig i Sverige eller USA. Makarnas avsikt vid flyttningen till Sverige var inte att kvarstanna här för all framtid. Hon har således bl a upprätthållit sin advokatlegitimation i USA. Om en dom på äktenskapsskillnad meddelas, så kommer hon att återvända till USA. Hennes enda anknytning till Sverige är T.L. Hon har varken släkt eller bekanta här i landet.

T.L. har anfört: Makarna L. har varit bosatta i Sverige dels ca ett år under åren 1971-72, dels sedan 1981. De har båda haft permanent uppehållstillstånd i Sverige sedan 1983. Tillståndet förlängdes nyligen. T.L. har i Sverige haft anställning som läkare. Han är numera pensionerad och sysslar med vetenskapligt arbete. Han kommer under överskådlig tid framöver att stanna kvar i Sverige. K.L:s oförmåga att få arbete saknar betydelse då hon i jan 1987 uppnår svensk pensionsålder. Hon är berättigad till svensk folkpension från och med jan 1989. För övrigt har båda makarna en mycket god ekonomi. Ingen av dem är beroende av den andre för sin försörjning. Vid årsskiftet 1985/86 uppskattades K.L:s förmögenhet till 2,3 miljoner kr och T.L:s förmögenhet till 5,5 miljoner kr. K.L:s årsinkomst kan uppskattas till 200 kr, varav knappt 50 000 kr kommer från en amerikansk pension och resterande belopp utgör inkomst av kapital. T.L:s årliga inkomst är ca 370 000 kr, varav 27 000 kr i svensk pension, 90 000 kr i amerikansk pension och 253 000 kr i inkomst av kapital. K.L:s ekonomiska situation kommer inte att försämras vid en bodelning. – Det är visserligen riktigt att grund för äktenskapsskillnad ej föreligger enligt lagen i staten New York. Beaktas skall emellertid även att en amerikansk domstol inte är behörig att uppta ett mål om äktenskapsskillnad, då makarna L. inte haft hemvist i New York de senaste två åren.

K.L. har tillagt: Det är riktigt att en domstol i New York inte är behörig att uppta en talan om äktenskapsskillnad. Detta saknar dock betydelse då en sådan talan inte skulle kunna bifallas. Makarna L. har fortfarande en stark anknytning till USA på det ekonomiska planet. De har således en fritidsfastighet där. K.L:s förmögenhet avser främst egendom i USA. Av T.L:s förmögenhet är ca 90 procent placerade utanför Sverige.

T.L. har tillagt: De äger två bostadsrättslägenheter i Stockholm. Dessa är inte värda under en miljon kr. Man bör beakta att förmögenhetstillgångar är mycket lättrörliga.

Domskäl. Enligt 3 kap 4 § 3 st lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap följer att, är båda makarna utländska medborgare och åberopar ena maken att grund till äktenskapets upplösning saknas enligt lagen i det land där han är medborgare, får ej dömas till äktenskapsskillnad, om det med hänsyn till samma makes eller gemensamma barns intresse föreligger  särskilda skäl däremot.

Av förarbetena till bestämmelsen (prop 1973:158 s 107) framgår bl a följande. Domstolarna får göra en allmän bedömning med hänsyn till båda makarnas och barnens intressen. Ju svagare anknytning makarna har till Sverige, desto större anledning finns det att vägra en äktenskapsskillnad som ena maken motsätter sig under åberopande av sin nationella lag. Särskilt gäller detta när den make som motsätter sig äktenskapsskillnad själv inte har någon anknytning till Sverige. Frågan om grund till äktenskapets upplösning saknas enligt kärandens nationella lag har vid tillämpning av tredje stycket inte någon betydelse annat än som ytterligare ett moment att beakta vid skälighetsprövningen. I övrigt torde det knappast vara möjligt att dra upp några närmare riktlinjer för denna prövning, utan frågan får överlämnas till rättstillämpningen.

Makarna L. är medborgare i USA. Grund till äktenskapets upplösning saknas enligt lagen i staten New York.

Vid en bedömning av om särskilda skäl mot en äktenskapsskillnad föreligger är enligt TR:ns mening bl a följande omständigheter att beakta. Makarna L. har varit bosatta i Sverige sedan 1981. Det är en i detta sammanhang jämförelsevis lång tid. Redan till följd härav får makarna L. anses ha en ganska stark anknytning till Sverige. Även K.L. har således en inte obetydlig sådan anknytning. Det har ej påståtts i målet att en svensk dom på äktenskapsskillnad inte skulle bli gällande i USA. Det är ostridigt att makarna L:s anknytning till staten New York är så svag att en domstol där inte skulle vara behörig att ta upp ett mål om äktenskapsskillnad mellan dem.

Vid en samlad bedömning av vad som sålunda och i övrigt framkommit finner TR:n att särskilda skäl mot en äktenskapsskillnad inte föreligger. På grund härav och då makarna haft betänketid skall T.L:s yrkande om äktenskapsskillnad bifallas. – – –

Domslut. 1. TR:n dömer enligt 11 kap 2 § GB till äktenskapsskillnad mellan parterna. – – –

K.L. fullföljde talan i Svea HovR och yrkade att T.L:s talan måtte ogillas.

T.L. bestred ändring.

HovR:n (hovrättsrådet  Björnberg, referent, och adj led Wrange Johnsson) anförde i dom d 3 april 1987:

Domskäl. T.L. och K.L. har varit bosatta i Sverige sedan 1981 under förhållanden som gör att de måste anses ha haft sitt hemvist här. Såvitt framkommit har de inte heller haft någon aktuell avsikt att lämna landet.

Mot bakgrund av det sagda kan av K.L. åberopade omständigheter inte anses ha sådan styrka att särskilda skäl föreligger mot att döma till äktenskapsskillnad. K.L:s yrkande skall därför lämnas utan bifall.

Domslut. HovR:n fastställer TR:ns domslut.

Hovrättsrådet  Åström var av skiljaktig mening och anförde: Vardera  parten har till stöd för sin talan i frågan om äktenskapsskillnad härstädes anfört i allt väsentligt samma omständigheter som vid TR:n. K.L. har tillagt att en hustru, som följer sin man utomlands, bör kunna utgå från att hennes civilstånd icke skall kunna ändras i följd av en lagstiftning som är för henne obekant och som strider mot hennes hemlands lag.

Jag finner, på grund av vad i målet förekommit och då K.L:s anknytning till Sverige är obetydlig, att det med hänsyn till hennes intressen föreligger särskilda skäl mot dom å äktenskapsskillnad.

Jag lämnar alltså, med upphävande av TR:ns dom såvitt nu är i fråga, T.L:s talan utan bifall.

K.L. (ombud advokaten B.L.) sökte revision och yrkade att HD måtte, med upphävande av TR:ns och HovR:ns domar, ogilla T.L:s yrkande om äktenskapsskillnad.

T.L. (ombud advokaten L.E.) bestred ändring.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Nilsson, hemställde i betänkande att HD måtte meddela följande dom:

Domskäl. Makarna L. är medborgare i USA och har hemvist i Sverige sedan 1981. De är ense om att grund till äktenskapets upplösning saknas enligt lagen i staten New York där de före vistelsen i Sverige senast varit bosatta. I målet har vidare upplysts att domstol i staten New York inte är behörig att uppta ett mål om äktenskapsskillnad mellan makarna till prövning, eftersom de under de senaste två åren inte haft hemvist där.

K.L. har till stöd för sin invändning att särskilda skäl mot att döma till äktenskapsskillnad föreligger anfört i huvudsak följande. Det har varit i vart fall hennes avsikt att makarna skulle återvända till USA efter några års vistelse i Sverige. De överenskom även 1985 att senast 1987 flytta tillbaka till USA. Ingen av makarna har stark anknytning till Sverige. K.L:s anknytning till Sverige är obetydlig. Hon har varken släkt eller bekanta här. Hon har för avsikt att återvända till USA så snart hennes rättsliga och ekonomiska ställning är klarlagd. Makarna har fortfarande stark ekonomisk anknytning till USA. De äger bl a en fritidsfastighet där. Under makarnas 45-åriga äktenskap har det varit naturligt att K.L. flyttat med T.L. till olika länder. Hon måste därvid ha ägt utgå från att hennes civilstånd inte skulle kunna ändras genom obekanta lagar som strider mot hennes hemlands lag.

T.L. har gjort gällande att båda makarna och i synnerhet han själv har så stark anknytning till Sverige att det inte kan föreligga särskilda skäl mot att döma till äktenskapsskillnad mellan makarna. Han har därvid åberopat den långa tid som de varit bosatta i Sverige. I övrigt har han anfört i huvudsak följande. Han kommer under överskådlig tid framöver att stanna kvar i Sverige. Båda makarna torde vara berättigade att erhålla svenskt medborgarskap. De har sådan anknytning till Sverige att de kommer i åtnjutande av svenska sociala förmåner. De har även vistats så länge här att de inte kan få en ansökan om äktenskapets upplösning prövad i staten New York.

Vid bedömningen av om särskilda skäl mot att döma till äktenskapsskillnad föreligger, enligt 3 kap 4 § 3 st lagen (1904:26 s 1) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap och förmynderskap, får domstolarna enligt förarbetena till lagstiftningen göra en allmän bedömning med hänsyn till båda makarnas intressen. Ju svagare anknytning makarna har till Sverige, desto större anledning finns det, enligt vad som sägs i förarbetena, att vägra en äktenskapsskillnad som ena maken motsätter sig under åberopande av sin nationella lag. Detta anses särskilt gälla när den make som motsätter sig äktenskapsskillnad inte har någon anknytning till Sverige. (NJA II 1973 s 591.)

Makarna L. har under lång tid vistats i Sverige och T.L. avser att bo kvar här. Med hänsyn till makarnas varaktiga anknytning till Sverige kan vad K.L. anfört i målet inte anses utgöra särskilda skäl mot att döma till äktenskapsskillnad mellan makarna.

Domslut. HD fastställer HovR:ns domslut.

HD (JustR:n Brundin, Nyman, Rydin, Lars K Beckman, referent, och Lars Å Beckman) beslöt dom i enlighet med betänkandet.