Högsta Domstolen referat NJA 1993 s. 406 (NJA 1993:78)

Instans
Högsta Domstolen
Referat
NJA 1993 s. 406 (NJA 1993:78)
Målnummer
Ö254-92
Domsnummer
SÖ384-93
Avgörandedatum
1993-07-01
Rubrik
Gåvoskattemål. Fråga om värderingen av aktier på den s k C listan (I-III).
Lagrum
23 §  B andra och femte st. lag (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Rättsfall
NJA 1986 s. 238

(Jfr 1986 s 238)I

Den 17 nov 1987 överlät vardera av makarna U. och B.I.E. till vartdera av sina barn C. och C.E. som gåva, förutom 2 250 kr kontant, fyra aktier i Graningeverkens Aktiebolag. I gåvodeklarationer, avgivna till länsskattemyndigheten i Stockholms län, upptogs varje aktie – värderad enligt den s k schablonmässiga avkastningsvärdemetoden – till 1 600 kr.

Länsskattemyndigheten (förste byråsekreteraren N.) beräknade med tillämpning av 23 § B 5 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt varje akties värde till 5 600 kr. Varje gåvas sammanlagda värde blev då 24 650 kr. Genom beslut d 20 juni 1990 fastställdes skatten på respektive gåva till 2 260 kr jämte ränta 452 kr, tillhopa 2 712 kr.

C. och C.E. anförde besvär i Svea HovR och yrkade att skatten skulle bestämmas efter aktiernas noterade värde vid tiden för gåvan, som var 5 600 kr, reducerat till 30 procent eller (30 % x 5 600 =) 1 680 kr.

Kammarkollegiet bestred bifall till besvären.

HovR:n (hovrättslagmannen Rune, hovrättsrådet Beling, referent, t f hovrättsassessorn Lars-Johan Eklund och adj led professorn Torgny Håstad) anförde i beslut d 31 okt 1991:

Skäl. Aktier i Graningeverken noteras på den s k C-listan som är en inofficiell lista sammanställd av Stockholms Börs & Företagsinformation (SBI). Länsskattemyndigheten har beträffande denna lista verkställt viss utredning som hit ingivits av kollegiet. Utredningen upptar C-listans betalkurser åren 1986-1989 och även viss försäljningsstatistik, innefattande bl a antalet avslut under ett tiotal utvalda dagar år 1987. Det framgår där att aktierna i Graningeverken varit föremål för regelbundna noteringar en gång i veckan åren 1986-1989.

Värdering av aktier i Graningeverken har tidigare varit föremål för prövning i rättsfallet NJA 1986 s 238. HD fann då C-listans noteringar inte kunna läggas till grund för aktievärderingen enär det saknades utredning om underlaget för desamma. I förevarande mål föreligger emellertid länsskattemyndighetens ovannämnda utredning. Det däri framtagna värdet 5 600 kr per aktie vid gåvotillfället framstår som väl underbyggt och bör enligt HovR:ns mening kunna godtagas så mycket mer som av handlingarna framgår att aktierna redan åtta dagar därefter sålts för 5 700 kr per aktie.

C. och C.E. har inte heller haft något att invända mot det åsatta värdet som sådant. De gör emellertid gällande att aktierna i Graningeverken är föremål för så frekvent handel och så regelbundna noteringar att de bör åtnjuta en skattemässig reducering till 30 procent enligt 23 § B 2 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt.

Enligt detta lagrum skall "aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut tas upp till 30 procent av det noterade värdet". Kollegiet har, med hänvisning till ett uttalande av departementschefen i specialmotiveringen till bestämmelsen (prop 1986/87:54 s 24), invänt att det citerade stadgandet endast avser aktier som är föremål för "regelbundna dagliga noteringar".

Beträffande Graningeaktierna och C-listan har länsskattemyndigheten från SBI inhämtat följande. Det finns i regel ett gott material för noterade kurser. Bolaget är stort, avsevärt större än vissa bolag på O-listan, och det avgörande skälet till att aktien inte noteras på denna lista bör vara skattemässiga överväganden. SBI ställer samman och lämnar ut C-listan för publicering en gång i veckan, torsdagar. Uppgifterna kommer från olika fondkommissionärer och liknande. De relativt täta förändringar av avslutskurser som listan innehåller, talar enligt SBI för att handel sker även i mindre poster, det vill säga mindre aktieägare köper och säljer Graningeaktier. Det grundläggande omdömet om listans uppgifter avseende kurser för aktier i Graningeverken, till skillnad från vissa andra bolags aktier, är att dessa är tillförlitliga men att viss försiktighet bör iakttas i samband med årsskiften, ett förhållande som dock även gäller vanliga börsaktier.

Enligt HovR:ns mening framgår av SBIs uppgifter och länsskattemyndighetens övriga utredning att aktier i Graningeverken är föremål för marknadsmässig omsättning. Det är vidare tydligt att noteringar av Graningeaktien sker en gång i veckan, och därigenom får det i lagen uttryckta kravet på regelbunden notering anses vara infriat. Det åberopade motivuttalandet – för övrigt mindre kategoriskt än kollegiet vill göra gällande – ändrar inte lagens lydelse och är följaktligen ej heller ägnat att rubba HovR:ns angivna tolkning av densamma.

På grund av vad sålunda anförts lägger HovR:n till grund för prövningen att de bortgivna aktierna var föremål för sådan marknadsmässig omsättning och regelbundna noteringar som avses i 23 § B 2 st lagen om arvsskatt och gåvoskatt. De skall följaktligen tas upp till 30 procent av ovannämnda marknadsvärde eller (30 % x 5 600 =) 1 680 kr per aktie. Varje gåvas värde blir då (4 x 1680 2 250 =) 8 970 kr och drar 690 kr i skatt.

Besvären skall bifallas.

HovR:ns avgörande. HovR:n ändrar så länsskattemyndighetens beslut att gåvoskatt fastställs att utgå på varje gåvas värde, 8 970 kr, med 690 kr. På respektive skattebelopp skall utgå ränta enligt 52 a § 2 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt, vilken påförs av länsskattemyndigheten.

Kammarkollegiet anförde besvär och yrkade att HD, med upphävande av HovR:ns beslut, skulle fastställa länsskattemyndighetens beslut.

C. och C.E. bestred ändring.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Frostell, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Samtidigt med detta mål har HD prövat sex andra mål avseende beskattning av gåvor av aktier i Graningeverken under åren 1987-1989.

HD har i ett avgörande d 2 april 1986, refererat i NJA 1986 s 238, behandlat frågan om värdering av aktier i Graningeverken. Aktierna i bolaget var vid denna tid liksom i nu förevarande mål noterade på den s k C-listan.

Beskattning av förvärv av aktier vid arv och gåva behandlas i 23 § B arvs-och gåvoskattelagen. I målet är till en början fråga om vilket stycke i denna paragraf som omfattar aktier som noterades på C-listan.

Nuvarande värderingsregler för aktier infördes 1987. Uppdelningen på fåmansföretag och övriga företag upphävdes då. I stället infördes en uppdelning på olika kategorier av aktier med utgångspunkt från den handel som bedrevs med dessa.

Börsregistrerade aktier tas enligt 1 st numera upp till 75 % av noterade värdet. Av förarbetena till lagändringarna 1987 framgår att till denna kategori av aktier räknas i princip endast sådana aktier som är noterade på fondbörsens AI- och AII-listor (numera A-listan). Av 2 st följer att aktier som utan att vara börsnoterade är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut endast tas upp till 30 % av noterade värdet. Hit hör aktier noterade på OTC-marknaden. Även aktier som noteras på den s k 0-listan (listan för oregistrerade värdepapper, tidigare väntelistan), såsom sker beträffande aktier i Graningeverken fr o m 1992, räknas till denna kategori.

C-listan upphörde i början av 1993. Denna lista skilde sig från de ovan redovisade listorna främst däri att handeln med aktierna skedde helt utanför börssystemet och inte stod under någon annan offentlig kontroll än den som numera Finansinspektionen utövade över bankerna och fondkommissionärerna. Uppgiftsinsamlingen från olika fondhandlare skedde helt på frivillig basis och ställdes sedan samman av ett enskilt informationsföretag. Avsluten publicerades endast en gång i veckan.

Trots att C-listan under andra hälften av 1980-talet fått en betydligt vidare omfattning beträffande aktier i Graningeverken än som redovisats i HD:s avgörande från 1986 kan det med hänsyn till vad nu anförts dock inte anses att aktierna i Graningeverken vid tiden för gåvotillfällena var föremål för regelbundna noteringar om avslut. Värderingsregeln i 23 § B 2 st är därför inte tillämplig (jämför numera prop 1992/93:108 s 15).

Aktierna i Graningeverken skall därför värderas enligt 5 st. I princip är de i detta stycke intagna s k lättnadsreglerna numera tillämpliga även på dessa aktier. Skulle dessa regler tillämpas i målet skall enligt 5 st jämfört med 43 § 2 st och 23 § F 3 st aktierna värderas med utgångspunkt från bolagets tillgångar och skulder (substansvärdet) enligt samma regler som gäller för arvs- och förmögenhetsskatt. Undantagsvis kan det bli aktuellt att i stället utgå från bolagets vinstutveckling eller tilldelad utdelning (avkastningsvärdet) om detta värde skulle bli lägre än 30 procent av substansvärdet. I dessa fall blir det således aldrig fråga om att komma fram till ett marknadsvärde. Värderingen sker på särskilt sätt i enlighet med av Riksskatteverket utfärdade anvisningar.

Eftersom förutsättningarna enligt 43 § 2 st inte är uppfyllda i målet omfattar emellertid inte lättnadsregeln de i målet aktuella aktierna. Av 1 st samma paragraf jämfört med 23 § B 5 st framgår att aktierna då i stället skall värderas till sitt marknadsvärde, vilken bestämmelse i princip kvarstår oförändrad i arvs- och gåvoskattelagen i sitt ursprungliga skick.

Vid fastställandet av aktiernas marknadsvärde används därför i praxis fortfarande Riksskatteverkets anvisningar 1972 serie I nr 7 (se t ex NJA 1984 s 742). Av dessa anvisningar framgår att aktier i bolag av Graningeverkens kategori bör i princip värderas på grundval av samma faktorer som är bestämmande för hur värdena på börsnoterade aktier fastställs. Värdesättningen bör således grundas på avkastningsvärdet. Så utfördes också värderingen av aktier i Graningeverken i målet från 1986. Däremot torde en substansvärdering endast bli aktuell under särskilda omständigheter. Riksskatteverkets anvisningar som utfärdats efter 1972 är inte tillämpliga. En annan sak är att de analogivis kan användas för hur avkastningsvärdet närmare skall bestämmas.

Utgångspunkten för värderingen av aktierna i målet skall emellertid vara att aktierna skall tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Om det föreligger kännedom om faktiskt erhållna köpeskillingar bör dessa beaktas vid aktievärderingen under förutsättning att dessa köpeskillingar kan anses representativa. Köpeskillingarna föranleder då en höjning eller sänkning av de värden som framkommer vid en beräkning av avkastnings- eller substansvärdet.

I HD:s avgörande från 1986 konstaterades att det i målet saknades uppgifter om underlaget för de noteringar som Kammarkollegiet åberopade i målet. I förevarande mål har emellertid åberopats veckosammanställningar över betalkurser under perioden januari 1986-mars 1990. Vid tio av dessa tillfällen har en jämförelse gjorts med försäljningar under motsvarande tid av aktier i Graningeverken som erhållits i gåva. Slutligen har för tiden 18 maj 1987-24 april 1989 redovisats 17 enskilda försäljningar av aktier i Graningeverken med angivande av dag för överlåtelse, antalet överlåtna aktier och köpeskillingen för varje aktie.

Liksom var fallet i 1986 års avgörande har C-listan även vid tiden för nu förevarande mål saknat offentlig karaktär. Den i målet åberopade utredningen visar emellertid att åtminstone aktierna i Graningeverken vid den i målet aktuella tidpunkten uppnått en omsättning som kan jämföras med omsättningen för vissa på fondbörsen noterade aktier. Sålunda har betydligt fler köpeskillingar redovisats än i den sammanställning som låg till grund för aktievärderingen i 1986 års beslut. Den förevarande utredningen innehåller också uppgifter om hur dessa köpeskillingar i tiden förhåller sig till de gåvor som är föremål för prövning i detta och de övriga nu aktuella målen. Till skillnad mot vad HD fann 1986 kan därför de redovisade avsluten ligga till grund för en bedömning av aktiernas marknadsvärde vid gåvotillfället i förevarande mål. Länsskattemyndighetens beslut skall därför fastställas såvitt gäller det slut till vilket länsskattemyndigheten kommit.

HD:s avgörande. Med upphävande av HovR:ns beslut fastställer HD det slut till vilket länsskattemyndigheten kommit.

Vid målets avgörande i HD yppades skiljaktiga meningar.

HD:s beslut avfattades, efter företagen omröstning, i enlighet med följande av JustR Lind med instämmande av JustR Bengtsson uttalade mening:

Skäl. Frågan om arvsbeskattning av aktier i Graningeverken prövades av HD i rättsfallet NJA 1986 s 238 (värdetidpunkten var där mars 1981). Domstolen fann då, att aktierna skulle hänföras till den kategori värdepapper, som är omsatta på kapitalmarknaden, enligt den i det målet tillämpliga lydelsen av 23 § B arvsskattelagen. C-listans noteringar av aktierna kunde emellertid enligt HD inte utan vidare läggas till grund för värderingen av aktierna, eftersom utredning saknades om underlaget för de noteringar om betalkurser som Kammarkollegiet hade åberopat i målet. HD bestämde i stället aktiernas värde enligt den s k schablonmässiga avkastningsvärdemetoden.

I det nu aktuella målet har länsskattemyndigheten föranstaltat om ytterligare utredning angående handeln med icke börsnoterade aktier, däribland aktier i Graningeverken. I den utredningen ingår bl a en artikel i tidningen Affärsvärlden (nr 20/1988), enligt vilken det under senare delen av 1980-talet omsattes årligen 300-500 Mkr i onoterade aktier, varav större delen gällde Graningeverken och ett rederibolag. Länsskattemyndigheten har vidare inhämtat uppgifter som tyder på att handeln med aktier i Graningeverken varit stabil med avslut i regel flera gånger i veckan. I anslutning härtill har myndigheten redovisat uppgifter om C-listans noteringar om betalkurser åren 1986-1989 avseende Graningeverken. Enligt dessa uppgifter har avslut skett i huvudsak varje vecka under dessa fyra år. Och vid 17 olika tillfällen under en period av två år har aktier, som erhållits i gåva, sålts för ett pris som nära ansluter till C-listans notering för motsvarande vecka.

Utredningen får anses visa, att aktierna i Graningeverken vid värdetidpunkten varit föremål för marknadsmässig omsättning. Frågan uppkommer då om det också förekommit "regelbundna noteringar om avslut" (23 § B 2 st arvsskattelagen).

Det nyss angivna lagrummet tillkom genom lagstiftning som trädde i kraft d 1 jan 1987. I specialmotiveringen uttalades bl a följande (prop 1986/87:54 s 24). Med uttrycket aktier som utan att vara börsnoterade är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut avses aktier som är föremål för regelbundna dagliga noteringar. I dagsläget omfattas således de aktier som finns angivna på OTC-listan, väntelistan och listan för övriga inofficiella aktienoteringar. Andra aktier för vilka noteringar om avslut förekommer mera sporadiskt omfattas inte av bestämmelserna.

Detta motivuttalande överensstämmer inte med lagtexten. Lagtexten innehåller sålunda inte något krav på att det skall vara fråga om dagliga noteringar; vad som krävs är regelbundna noteringar. Vidare talas i lagtexten om noteringar om avslut, dvs om avtalade affärer, under det att i specialmotiveringen anges att aktierna skall vara föremål för notering, varmed enligt normalt språkbruk inte nödvändigtvis avses avtalade affärer. Under angivna omständigheter kan inte uttalandena i specialmotiveringen – som närmast går till den skattskyldiges nackdel – tillmätas någon egentlig betydelse.

Frågan om 23 § B 2 st skall tillämpas får i stället avgöras med ledning av de allmänna överväganden som låg till grund för tillkomsten av lagrummet. Syftet med lagstiftningen var att få till stånd gemensamma värderingsregler vid kapitalbeskattningen av aktier i s k OTC-bolag och andra marknadsbolag (prop 1986/87:54 s 16 ff). Sådana aktier skulle värderas med utgångspunkt i aktiernas marknadsvärde, varvid värdet skulle bestämmas till 30 procent av det noterade värdet. Föredragande statsrådet angav som en fördel med den nya ordningen att alla värdepapper som omsatts på marknaden också kommer att värderas med utgångspunkt i marknadsvärdet.

Av vad som anförts i det föregående framgår att aktierna i Graningeverken omsattes regelbundet på marknaden med avslut en eller flera gånger i veckan. Den utredning som numera finns tillgänglig ger vid handen att noteringarna på C-listan ger en förhållandevis rättvisande bild av de avslut som faktiskt äger rum. Under sådana omständigheter får det anses stå i god överensstämmelse med grunderna för värderingsreglerna att tillämpa 23 § B 2 st arvsskattelagen vid värderingen. Värdet på de bortgivna aktierna skall alltså bestämmas till 30 procent av aktiens enligt C-listan noterade värde vid gåvotillfället. HovR:ns beslut skall alltså fastställas.

HD:s avgörande. HovR:ns avgörande fastställs.

Räntan enligt 52 § 1 mom 2 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt bestäms till 138 kr.

Referenten, JustR Svensson, med vilken JustR Lambe instämde, anförde: Graningeverkens aktier var vid tiden för gåvorna noterade på den s k C-listan. En första fråga i målet är om aktierna skall beskattas enligt 23 § B 2 eller 5 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGL).

Av förarbetena till 23 § B AGL framgår att avsikten varit att tillskapa gemensamma värderingsbestämmelser i lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt (SFL) och AGL (prop 1986/87:54 s 17). När det gällde aktier i OTC-bolag och andra marknadsbolag ansågs aktiernas marknadsvärde böra läggas till grund för värderingen på så sätt att aktierna skulle tas upp till 30 procent av det noterade värdet. Bestämmelser härom upptogs i 2 st av 23 § B AGL respektive 2 st av punkten 5 av anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL. Med det i lagrummen använda uttrycket "aktier som, utan att vara börsnoterade, är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut" avsågs enligt föredragande statsrådet aktier som är föremål för regelbundna dagliga noteringar. Vid tiden för propositionen omfattade uttrycket enligt föredraganden "de aktier som finns angivna på OTC-listan, väntelistan och listan för övriga inofficiella aktienoteringar. Andra aktier för vilka noteringar om avslut förekommer mera sporadiskt omfattas inte av bestämmelserna" (a prop s 24).

Aktierna på C-listan noterades vid tiden för gåvorna inte dagligen utan som regel endast en gång i veckan. Det talar mycket starkt för att dessa aktier inte omfattas av 23 § B 2 st AGL. Departementschefens nyssnämnda uttalande om att aktier med mera sporadiska noteringar faller utanför tillämpningsområdet för 2 st av 23 § B AGL synes också ha uppfattats såsom närmast avseende aktierna på C-listan (se t ex Englund, Beskattning av arv och gåva, 8 uppl 1989, s 76 f). Vidare bör beaktas att C-listans aktier vid förmögenhetsbeskattningen inte värderats med tillämpning av 2 utan 5 st av punkten 5 i anvisningarna till 3 och 4 §§ SFL.

Graningeverkens aktier skall därför beskattas enligt 5 st av 23 § B AGL.

En gåvobeskattning enligt 23 § B 5 st AGL innebär i förevarande fall att aktierna skall tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Nästa fråga i målet blir då om noteringarna på C-listan om avslut i Graningeverkens aktier kan anses motsvara ett sådant pris.

I rättsfallet NJA 1986 s 238 fann HD att uppgifterna i C-listan inte utan vidare kunde läggas till grund för en värdering i arvsskattehänseende år 1981 av aktier i Graningeverken. I avsaknad av utredning om underlaget för de noteringar om betalkurser som Kammarkollegiet åberopat kunde, anförde HD, dessa inte anses motsvara vad som vid angiven tid kunnat erhållas vid en normal försäljning av aktierna.

I förevarande mål har Kammarkollegiet åberopat en omfattande utredning om handeln med Graningeaktier under tiden vecka 3 1986-vecka 10 1990. C-listan visar att under denna period om drygt fyra år avslut har förekommit i stort sett varje vecka. C-listans noteringar om betalkurser har för 16 veckor jämförts med kända transaktioner under dessa veckor; ingen aktiepost är större än att affären faller in under vad man kan kalla ordinär omsättning. För samtliga veckor i jämförelsen gäller att köpeskillingen vid transaktionerna överensstämmer helt eller nästan helt med C-listans uppgifter om betalkurs. Även i ett par andra fall visar länsskattemyndighetens utredning överensstämmelse mellan marknadens värdering av Graningeaktien och uppgifterna på C-listan. Med hänsyn till det sagda bör noteringarna på C-listan i princip godtas som det pris som kunnat erhållas vid en normal försäljning av Graningeaktier vid tiden för gåvorna.

På grund av det anförda skall Kammarkollegiets besvärstalan bifallas.

JustR Gregow yttrade: Fråga uppkommer till en början om de bortgivna aktierna skall värderas enligt 2 st i 23 § B arvsskattelagen i dess lydelse vid gåvotillfället. Enligt den bestämmelsen skall ej börsnoterade aktier, som är föremål för marknadsmässig omsättning med regelbundna noteringar om avslut, tas upp till 30 procent av det noterade värdet.

Med hänsyn till vad som blivit upplyst i målet måste aktier i Graningeverken vid den i målet aktuella tiden anses ha varit föremål för marknadsmässig omsättning. (Jfr rättsfallet NjA 1986 s 238, vari HD fann att sådana aktier år 1981 var att hänföra till värdepapper som omsattes på kapitalmarknaden i den mening som avsågs i den dåvarande lydelsen av 23 § B arvsskattelagen.)

Då det gäller kravet beträffande noteringar om avslut bör följande beaktas. I bestämmelsen uppställs som nämnts det kravet att dessa noteringar skall vara regelbundna. Det får anses ligga i sakens natur att noteringar om aktieförsäljningar, vilka utan prövning skall läggas till grund för bestämmande av aktiernas värde då arvfall eller gåva skett, måste göras utan längre intervaller. Alldeles oavsett vad som i lagförarbetena sagts om den närmare innebörden av kravet på regelbundenhet kan det därför inte godtas att noteringarna sker med så långa mellanrum som en vecka. I målet är upplyst att noteringarna på C-listan inte skett oftare än en gång i veckan. Redan på grund härav är 2 st i 23 § B inte tillämpligt.

Vid nu angivna förhållande skall värderingen av aktierna i Graningeverken i stället ske enligt 5 st i 23 § B. I den bestämmelsen anges att aktier som där avses skall tas upp till det pris som kan påräknas vid en försäljning under normala förhållanden. Därvid skall dock enligt andra meningen iakttas att, i den mån uppskattningen grundas på värdet av tillgångar som ingår i förvärvskälla inom inkomstslagen jordbruksfastighet och rörelse, tillgångarnas värde beräknas med tillämpning av reglerna i punkten F 3 st, vid gåva dock under den ytterligare förutsättningen att de i 43 § 2 st angivna kraven iakttagits.

Det är ostridigt att förutsättningar för tillämpning av bestämmelsen i 43 § 2 st arvsskattelagen (den s k lättnadsregeln) inte föreligger. Den särskilda värderingsregeln i 23 § B 5 st andra meningen är därför inte tillämplig.

Vid bedömande av det pris som kunnat påräknas vid en försäljning av aktierna i Graningeverken under normala förhållanden bör, om det föreligger kännedom om faktiskt erhållna köpeskillingar, dessa läggas till grund för värderingen under förutsättning att de kan anses representativa. Fråga uppkommer då om uppgifterna på C-listan rörande betalkurser för aktier i Graningeverken bör godtas som marknadsvärde på aktierna.

Av handlingarna i målet framgår följande i fråga om C-listan. Den handel med aktier som redovisades på C-listan skedde utanför börssystemet och var inte föremål för annan offentlig kontroll än den som utövades av Bankinspektionen (senare Finansinspektionen) över banker och andra fondkommissionärer. Uppgifter om gjorda affärer inhämtades på enskilt initiativ från olika fondhandlare och sammanställdes. Som tidigare nämnts publicerades C-listan som regel en gång i veckan, dock ibland med längre mellanrum. C-listan har numera avskaffats.

I målet har företetts sammanställningar av betalkurser avseende aktier i Graningeverken för tiden januari 1986-mars 1990. Kursen har därvid gått upp till slutet av år 1989 utan att förete större variationer mellan närliggande veckor. I samband därmed har redovisats 17 försäljningar av aktier, som hade erhållits i gåva. Köpeskillingen för dessa ansluter nära till det pris som antecknats på C-listan för motsvarande tid. Uppgifter saknas emellertid i övrigt bl a om antal överlåtna aktier och i vad mån det annars förelegat särskilda omständigheter som påverkat priset.

I det föregående har uppgifterna på C-listan om betalkurser för aktier i Graningeverken ansetts inte kunna godtas då det gäller bestämmelsen i 2 st av 23 § B arvsskattelagen. Det framstår som principiellt egendomligt och något motsägelsefullt om C-listan förkastas vid tillämpning av den för den skattskyldige förmånliga bestämmelsen i 2 st men samtidigt godtas vid tillämpning av bestämmelsen i 5 st med ett för den skattskyldige mycket oförmånligt resultat, låt vara att förutsättningarna för de båda bestämmelserna är olika.

I rättsfallet NJA 1986 s 238 ansågs åberopade uppgifter på C-listan om betalkurser för aktier i Graningeverken inte motsvara vad som kunnat påräknas vid en försäljning av aktierna under normala förhållanden. Detta motiverades med att utredning saknades om underlaget för uppgifterna. I detta hänseende skiljer sig nu förevarande mål från 1986 års mål främst på så sätt att det nu föreliggande materialet är betydligt fylligare. Det innehåller fler uppgifter – däribland upplysningar om ett antal försäljningar av aktier som varit föremål för gåva – och sträcker sig över en längre tidsperiod; det kompletteras också av viss utredning som införskaffats av länsskattemyndigheten. Det bör emellertid beaktas att uppgifterna, som utgörs av en betalkurs per vecka, grundas på upplysningar som lämnats av olika fondhandlare. Uppgifterna om betalkurser synes alltså utgöras av en uppskattning, ofta grundad på flera köpeskillingar av olika storlek. Härtill kommer att, frånsett de aktier som varit föremål för gåva, upplysning saknas om antalet aktier som varit föremål för försäljning och om andra omständigheter som kan ha inverkat på köpeskillingarna.

Med beaktande bl a av det stora antal försäljningar av aktier i Graningeverken som föranlett uppgifterna på C-listan kan visserligen sägas, att mycket talar för att det pris som vid den aktuella tidpunkten kunnat påräknas för aktierna vid en försäljning under normala förhållanden i realiteten legat i närheten av uppgiften på C-listan för motsvarande tidpunkt. Med hänsyn till den försiktighet och återhållsamhet som präglar arvsskattelagens värderingsregler och tillämpningen därav, inte minst då det gäller värdepapper, och till att ståndpunkten i 1986 års rättsfall att inte godta uppgifterna på C-listan av hänsyn till de skattskyldiga inte bör frångås utan att förhållandena är helt annorlunda än de som detta avgörande grundades på bör emellertid, mot bakgrund av det tidigare sagda, uppgifterna på C-listan inte heller nu godtas som underlag för bestämmande av det pris som kunnat påräknas vid en försäljning under normala förhållanden.

Värderingen av de bortgivna aktierna bör i stället, i enlighet med vad som skedde i 1986 års rättsfall, göras enligt den schablonmässiga avkastningsvärdemetoden, såvida inte förhållandena är sådana att vinstutdelning inte har skett i skälig omfattning eller att vinstdispositioner i form av för stora löneuttag eller liknande har ägt rum. I målet har inte framkommit något som tyder på sådana förhållanden.

För trä- och cellulosaindustri, som är Graningeverkens huvudsakliga verksamhet, har Riksskatteverket i sina anvisningar om värdering av aktier angett kapitaliseringsprocenten till 4 %. Den år 1987 beslutade utdelningen i Graningeverken uppgick till 60 kr per aktie. Aktievärdet blir därmed 60/0,04 = 1 500 kr. På grund härav skall, med beaktande även av gåvorna avseende kontantbelopp, värdet av vad varje gåvotagare erhållit bestämmas till 8 250 kr. Skatten därå utgör 610 kr.

Det förhållandet att endast Kammarkollegiet har överklagat HovR:ns beslut hindrar inte att skatten fastställs till lägre belopp än vad HovR:n gjort.II

Enligt gåvobrev d 13 sept 1988 erhöll envar av M.V., J.V. och H.V. 90 aktier i Graningeverkens AB av sin far X.X.. Gåvorna fullbordades i och med att Skandinaviska Enskilda Bankens notariatavdelning d 12 dec 1988 mottog aktierna i öppet förvar för gåvotagarnas räkning. Graningeverkens AB hade d 31 dec 1987 ett aktiekapital om 440 280 000 kr och en aktiestock om 880 560 aktier å nominellt 500 kr. Bolagets aktier noteras på den s k C-listan. Gåvorna upptogs i deklarationer, avgivna till länsskattemyndigheten i Stockholms län, till ett värde av 1 625 kr per aktie eller för varje gåvotagare till sammanlagt 146 250 kr, varvid värdena bestämts enligt den s k schablonmässiga avkastningsvärdemetoden.

Länsskattemyndigheten (förste byråsekreteraren N.) åsatte i beslut d 31 aug 1990 varje aktie ett värde om 7 500 kr, eller för varje gåvotagare sammanlagt 675 000 kr. Gåvoskatten bestämdes till 199 200 kr för varje gåva. Värdet 7 500 kr beräknades med ledning av den genomsnittliga kursen enligt C-listan för aktierna under tiden oktober-december år 1988.

M.V., J.V. och H.V. anförde besvär i Svea HovR och yrkade att aktierna skulle värderas och skatt bestämmas i enlighet med gåvodeklarationerna.

Kammarkollegiet bestred ändring.

HovR:n (t f hovrättslagmannen Andersson, hovrättsrådet Röst Andréasson och t f hovrättsassessorn Ronney Hagelberg, referent) anförde i beslut d 17 dec 1991:

Skäl. Vid fastställandet av gåvoskatten skall aktierna enligt 23 § B 5 st lagen om arvsskatt och gåvoskatt uppskattas till det pris som skulle ha kunnat påräknas vid en försäljning av aktierna under normala förhållanden.

HD har i rättsfallet NJA 1986 s 238 uttalat att uppgifterna i C-listan inte utan vidare kan läggas till grund för värdering i arvsskattehänseende av aktier i Graningeverkens AB. HD uttalade vidare att, i avsaknad av utredning om underlaget för betalkurserna enligt C-listan, dessa inte kunde anses motsvara vad som vid angiven tid kunnat erhållas vid en försäljning av aktierna.

Kammarkollegiet har i HovR:n gjort gällande att den av länsskattemyndigheten i gåvoskatteärendena gjorda utredningen styrker att betalkursen enligt C-listan avseende aktierna motsvarar det påräkneliga försäljningspriset för dem. Klagandena har bestritt att så är fallet.

HovR:n konstaterar att länsskattemyndighetens utredning består av uppgifter om C-listans noteringar om betalkurser avseende Graningeverkens AB under tiden januari 1986-mars 1990, uppgifter om köpeskillingarna vid 17 försäljningar tiden maj 1987-april 1989 av aktier i bolaget som erhållits i gåva jämte korta kommentarer till dessa försäljningar. Vidare innehåller utredningen ett "värdeintyg" utfärdat av Skandinaviska Enskilda Banken avseende bolagets aktier per d 2 febr 1988, ett antal tjänsteanteckningar om uppgifter från olika personer om bolaget och om bolagets aktier samt ett antal publicerade artiklar om bolaget och dess aktier, företrädesvis hämtade ur tidskriften Veckans Affärer.

Länsskattemyndighetens utredning visar att de sammanlagt 17 försäljningarna under en tvåårsperiod skett till priser som ligger mellan 4 800 kr och 8 700 kr per aktie. Under andra halvåret 1988, då de nu aktuella gåvorna gavs, redovisas endast två försäljningar, den ena av en post om fem aktier till ett pris av 8 000 kr per styck och den andra av en post om tio aktier till ett pris av 8 700 kr per aktie. I båda fallen skedde avsluten till priser som nära överensstämde med C-listans noteringar vid den aktuella tiden.

Ifrågavarande uppgifter bör ses mot bakgrund av påståendet i länsskattemyndighetens utredning att omsättningen av aktierna i Graningeverkens AB är stabil med avslut varje vecka. Med hänsyn till det stora antalet aktier i bolaget, ca 880 000, måste antas att försäljning av aktier har skett vid långt fler tillfällen under andra halvåret 1988 än de två som redovisats i målet. Det saknas emellertid utredning om såväl antal aktier som priserna vid dessa avslut, med undantag av förut återgivna två fall. Den överensstämmelse som sålunda föreligger mellan pris vid dessa båda avslut och C-listans noteringar vid samma tid kan inte anses utgöra tillräckligt underlag för slutsatsen i skatteärendet att priset 7 500 kr per aktie är vad som skulle ha varit påräkneligt vid en normal försäljning; om de priser som uppnåtts vid övriga försäljningar saknas ju helt utredning. Inte heller vad i övrigt anförs i länsskattemyndighetens utredning ger enligt HovR:ns mening tillräckligt säkert underlag för antagande om prissättningen av bolagets aktier vid försäljning under normala fall. HovR:n finner därför att Kammarkollegiet inte har förmått förebringa utredning om vilket pris som vid angiven tid kunnat erhållas vid normal försäljning av aktier i bolaget.

Värdet av aktierna skall därför, i enlighet med avgörandet i rättsfallet NJA 1986 s 238, bestämmas med ledning av Riksskatteverkets anvisningar om värdering av aktier m m, i föreliggande fall RSV Dt 1987:8. Av nämnda anvisningar följer (3.1 och 5) att i bolag där aktiernas marknadsvärde av skäl som ovan angivits inte kan läggas till grund för värderingen, aktierna i stället skall värderas med ledning av substansvärde- eller likvidationsvärdeberäkningsmetoden eller den schablonmässiga avkastningsvärdemetoden. Förutsättningar för att tillämpa likvidationsvärdeberäkningsmetoden föreligger inte. För att den schablonmässiga avkastningsvärdemetoden skall kunna användas förutsätts att substansvärdemetoden leder till ett högre värde på aktierna än marknadsvärdet.

Från länsskattemyndigheten i Västernorrlands län har HovR:n inhämtat att substansvärdet på aktie i Graningeverkens AB beräknats till 3 000 kr för inkomståren 1988 och 1989.

Eftersom det inte är visat att substansvärdet på aktierna är högre än motsvarande marknadsvärde, skall aktierna värderas enligt substansvärdemetoden.

Den s k lättnadsregeln är inte tillämplig. Värderingen av aktierna skall därför ske genom en ren substansvärdeberäkning. Skattskyldigheten för ifrågavarande gåvor inträdde när dessa fullbordades, d 12 dec 1988. Värdet av gåvorna skall enligt 42 § lagen om arvsskatt och gåvoskatt uppskattas med hänsyn till förhållandena då skattskyldigheten inträdde. Någon utredning om substansvärdet vid denna tidpunkt föreligger inte. Det förut nämnda substansvärdet får därför läggas till grund för värderingen av aktierna, varvid den värdering som är hänförlig till det bokslut som i tiden ligger närmast gåvorna bör komma till användning.

Någon särskild värdering hänförlig till förhållandena i bokslutet per d 31 dec 1988 och avseende beräkningen av förmögenhetsskatt för inkomståret 1989 har, enligt vad HovR:n inhämtat, inte utförts. Däremot föreligger länsskattemyndighetens värdering av aktierna för inkomståret 1988. Denna värdering bygger enligt vad HovR:n vidare inhämtat på bokslutet per d 31 dec 1987. Vid värderingen har värdena vid den under år 1988 genomförda allmänna fastighetstaxeringen beaktats. Som nyss sagts bör denna värdering läggas till grund vid bestämmandet av aktiernas substansvärde. För inkomståret 1988 uppgick det till 3 000 kr för varje aktie i bolaget.

Med hänsyn till det förut anförda skall varje gåvas värde bestämmas till (90 x 3 000 kr) = 270 000 kr och gåvoskatten till 50 400 kr.

Länsskattemyndighetens beslut skall ändras i enlighet härmed.

HovR:ns avgörande. HovR:n fastställer – med ändring av länsskattemyndighetens beslut – gåvoskatten för var och en av gåvorna till 50 400 kr.

Länsskattemyndigheten i Stockholms län betalar tillbaka för mycket erlagd skatt jämte ränta på beloppet.

Kammarkollegiet anförde besvär och yrkade att HD, med upphävande av HovR:ns beslut, skulle fastställa länsskattemyndighetens beslut.

M.V., J.V. och H.V. (ombud för samtliga advokaten H-E.M.) bestred ändring.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Frostell, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Samtidigt med detta mål – – – se föredragandens betänkande i det under I refererade målet – – – fastställer HD det slut till vilket länsskattemyndigheten kommit.

Liksom i det under I refererade målet yppades vid målets avgörande i HD skiljaktiga meningar.

HD fattade beslut i enlighet med följande av JustR:n Bengtsson och Lind uttalade mening:

Skäl. Frågan om arvsbeskattning – – – se HD:s beslut i målet under I – – – med utgångspunkt i marknadsvärdet.

Av vad som anförts i det föregående framgår att aktierna i Graningeverken omsattes regelbundet på marknaden med avslut en eller flera gånger i veckan. Den utredning som numera finns tillgänglig ger vid handen att noteringarna på C-listan ger en förhållandevis rättvisande bild av de avslut som faktiskt äger rum. Under sådana omständigheter får det anses stå i god överensstämmelse med grunderna för värderingsreglerna att tillämpa 23 § B 2 st arvsskattelagen vid värderingen. Värdet på de bortgivna aktierna skall alltså bestämmas till 30 procent av aktiens enligt C-listan noterade värde vid gåvotillfället. En aktie i Graningeverken noterades då till 8 700 kr. Skatten för en gåva på 90 aktier blir 39 870 kr. Det förhållandet att endast Kammarkollegiet har överklagat HovR:ns beslut hindrar inte att skatten fastställs till lägre belopp än vad HovR:n gjort.

HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut fastställer HD gåvoskatten för var och en av de tre gåvorna till 39 870 kr.

Räntan enligt 52 § 1 mom 2 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt bestäms för varje gåva till 4 352 kr.

Referenten, JustR Svensson, med vilken JustR Lambe instämde, anförde: Graningeverkens aktier var – – – se deras anförande i målet under I – – – Kammarkollegiets besvärstalan bifallas.

JustR Gregow yttrade: Fråga uppkommer till – – – se yttrandet i målet under I – – – på sådana förhållanden.

För trä- och cellulosaindustri, som är Graningeverkens huvudsakliga verksamhet, har Riksskatteverket i sina anvisningar om värdering av aktier angett kapitaliseringsprocenten till 4 %. Den år 1988 beslutade utdelningen i Graningeverken uppgick till 65 kr per aktie. Aktievärdet blir därmed 65/0,04 = 1 625 kr. På grund härav skall värdet av varje gåva bestämmas till 146 250 kr. Skatten därå utgör 18 840 kr.

Det förhållandet att endast Kammarkollegiet har överklagat HovR:ns beslut hindrar inte att skatten fastställs till lägre belopp än vad HovR:n gjort.III

Enligt gåvobrev d 24 juli 1987 erhöll envar av J.R., Y.Y., K.R. och A.R. 200 aktier i Graningeverkens AB av sin mormor A-B.R. Gåvorna upptogs i deklarationer, avgivna till länsskattemyndigheten i Stockholms län, till ett värde av 1 000 kr per aktie eller för varje gåvotagare till sammanlagt 200 000 kr, varvid värdena bestämts enligt den s k schablonmässiga avkastningsvärdemetoden.

Länsskattemyndigheten åsatte i beslut d 31 aug 1990 varje aktie ett värde om 4 700 kr, eller för varje gåvotagare sammanlagt 940 000 kr. Gåvoskatten bestämdes till 319 000 kr för varje gåva. Värdet 4 700 kr beräknades med ledning av den genomsnittliga kursen enligt C-listan för aktierna under tiden juni-augusti 1987.

J.R., Y.Y., K.R. och A.R. anförde besvär i Svea HovR och yrkade att aktierna skulle värderas och skatt bestämmas i enlighet med gåvodeklarationerna.

Kammarkollegiet bestred ändring.

HovR:n (t f hovrättslagmannen Andersson, hovrättsrådet Röst Andréasson och t f hovrättsassessorn Ronney Hagelberg, referent) anförde i beslut d 17 dec 1991:

Skäl. Vid fastställandet av gåvoskatten – – – se HovR:ns beslut i det under II refererade målet – – – tidskriften Veckans Affärer.

Länsskattemyndighetens utredning visar att de sammanlagt 17 försäljningarna under en tvåårsperiod skett till priser som ligger mellan 4 800 och 8 700 kr per aktie. Under andra halvåret 1987, då de nu aktuella gåvorna gavs, redovisas endast fem försäljningar, poster om 37, 10, 16, 10 och 190 aktier till pris av 5 700 kr, 5 600 kr, 5 700 kr, 6 000 kr respektive 5 800 kr per styck. I samtliga fall skedde avsluten till priser som nära överensstämde med C-listans noteringar vid den aktuella tiden.

Ifrågavarande uppgifter bör ses mot bakgrund av påståendet i länsskattemyndighetens utredning att omsättningen av aktierna i Graningeverkens AB är stabil med avslut varje vecka. Med hänsyn till det stora antalet aktier i bolaget, ca 880 000, är det sannolikt att försäljning av aktier har skett vid långt fler tillfällen under andra halvåret 1987 än de fem som redovisats i målet. Det saknas emellertid utredning om såväl antal aktier som om priset vid dessa avslut, med undantag av förut återgivna fem fall. Den överensstämmelse som sålunda föreligger mellan pris vid dessa fem avslut och C-listans noteringar vid samma tid kan inte anses utgöra tillräckligt underlag för slutsatsen i skatteärendet att priset 4 700 kr per aktie är vad som skulle ha varit påräkneligt vid en normal försäljning; om de priser som uppnåtts vid övriga försäljningar saknas helt utredning. Inte heller vad i övrigt anförs i utredningen ger enligt HovR:ns mening tillräckligt säkert underlag för antagande om prissättningen av bolagets aktier vid försäljning under normala fall. HovR:n finner därför att Kammarkollegiet inte har förmått förebringa en utredning om vilket pris som vid angiven tid kunnat erhållas vid normal försäljning av aktier i bolaget.

Värdet av aktierna skall därför i enlighet med avgörandet i rättsfallet NJA 1986 s 238, bestämmas med ledning av Riksskatteverkets anvisningar om värdering av aktier m m.

Under år 1987, då skattskyldigheten för ifrågavarande gåvor inträdde, ändrades åsyftade anvisningar. De nya anvisningarna (RSV Dt 1987:8) meddelades d 16 sept 1987, utkom från trycket d 16 okt samma år och angavs vara tillämpliga fr o m 1988 års förmögenhetstaxering. Eftersom skattskyldigheten för ifrågavarande gåvor har inträtt innan 1987 års anvisningar meddelades, skall enligt HovR:ns mening gåvorna värderas med ledning av de närmast förut gällande anvisningarna (RSFS 1979:46). Med hänsyn härtill och till att annat inte har framkommit än att vinstutdelning skett i skälig omfattning och att vinstdisposition i form av för stora löneuttag o d inte har förekommit i Graningeverkens AB, skall, i överensstämmelse med vad HD yttrat i rättsfallet NJA 1986 s 238, värdering ske enligt den s k schablonmässiga avkastningsvärdemetoden. För trä- och cellulosaindustri, som är Graningeverkens AB:s huvudsakliga verksamhet, har Riksskatteverket i anvisningarna angett kapitaliseringsprocenten till sex procent.

HovR:n har inhämtat att den av bolagsstämman d 10 april 1987 beslutade utdelningen uppgick till 60 kr per aktie. Aktievärdet blir därmed 60/0,06 = 1 000 kr.

Med hänsyn till det ovan anförda skall, såsom klagandena yrkat, varje gåvas värde bestämmas till 200 000 kr och gåvoskatten till 29 600 kr.

Länsskattemyndighetens beslut skall ändras i enlighet härmed.

HovR:ns avgörande. HovR:n fastställer – med ändring av länsskattemyndighetens beslut – gåvoskatten för var och en av gåvorna till 29 600 kr.

Länsskattemyndigheten i Stockholms län betalar tillbaka för mycket erlagd skatt jämte ränta på beloppet.

Kammarkollegiet anförde besvär och yrkade att HD, med upphävande av HovR:ns beslut, skulle fastställa länsskattemyndighetens beslut.

J.R., Y.Y., K.R. och A.R. (ombud för samtliga advokaten H-E.M.) bestred ändring och yrkade i andra hand att gåvoskatten skulle bestämmas till 54 000 kr för var och en av dem.

HD avgjorde målet efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Frostell, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. Samtidigt med detta mål – – – se föredragandens betänkande i det under I refererade målet – – – fastställer HD det slut till vilket länsskattemyndigheten kommit.

Liksom i det under I refererade målet yppades vid målets avgörande i HD skiljaktiga meningar.

HD fattade beslut i enlighet med följande av JustR:n Bengtsson och Lind uttalade mening:

Skäl. Frågan om arvsbeskattning – – – se HD:s beslut i målet under I – – – med utgångspunkt i marknadsvärdet.

Av vad som anförts i det föregående framgår att aktierna i Graningeverken omsattes regelbundet på marknaden med avslut en eller flera gånger i veckan. Den utredning som numera finns tillgänglig ger vid handen att noteringarna på C-listan ger en förhållandevis rättvisande bild av de avslut som faktiskt äger rum. Under sådana omständigheter får det anses stå i god överensstämmelse med grunderna för värderingsreglerna att tillämpa 23 § B 2 st arvsskattelagen vid värderingen. Värdet på de bortgivna aktierna skall alltså bestämmas till 30 procent av aktiens enligt C-listan noterade värde vid gåvotillfället. En aktie i Graningeverken noterades då till 5 100 kr. Skatten för en gåva av 200 aktier blir 61 200 kr.

HD:s avgörande. Med ändring av HovR:ns beslut fastställer HD gåvoskatten för var och en av de fyra gåvorna till 61 200 kr.

Räntan enligt 52 § 1 mom 2 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt bestäms för varje gåva till 13 617 kr.

Referenten, JustR Svensson, med vilken JustR Lambe instämde, anförde: Graningeverkens aktier var – – – se deras yttrande i målet under I – – – Kammarkollegiets besvärstalan bifallas.

JustR Gregow yttrade: Fråga uppkommer till – – – se yttrandet i målet under I – – – på sådana förhållanden.

På grund härav uppgår skatten till de av HovR:n fastställda beloppen.