Högsta Domstolen referat NJA 1996 s. 338 (NJA 1996:52)

Instans
Högsta Domstolen
Referat
NJA 1996 s. 338 (NJA 1996:52)
Målnummer
B3402-94
Domsnummer
SB101-96
Avgörandedatum
1996-05-24
Rubrik
Ett fartyg har använts vid brott mot utlänningslagen (1989:529). Talan om förverkande av fartyget kan enligt 10 kap 6 a § denna lag föras endast mot ägaren eller, i andra hand, befälhavaren. Ett yrkande om förverkande riktat mot den gärningsman som chartrat fartyget har avvisats.
Lagrum
•  10 kap. 6 § utlänningslagen (1989:529)
•  10 kap. 6 a § utlänningslagen (1989:529)

Allmän åklagare yrkade vid Gotlands TR ansvar å A.B. och I.D. samt ytterligare nio personer för brott mot utlänningslagen enligt följande gärningsbeskrivning: A.B. I.D. — har nattetid d 2 febr 1994 tillsammans och i samråd hjälpt 54 utlänningar att komma in i Sverige i strid med föreskrifter i utlänningslagen genom att frakta dem med lettiska fartyget Baltiets från Lettland till Gotland trots att de saknat pass eller de tillstånd som krävs för inresa i Sverige. – Brottet är grovt enär gärningen utförts mot ersättning, avsett ett stort antal personer och utförts under hänsynslösa former.

Åklagaren yrkade vidare att fartyget Baltiets som tagits i beslag och i beslag tagna gummibåtar skulle förklaras förverkade hos A.B. och I.D. jämlikt 10 kap 6 § 2 st och 6 a § utlänningslagen (1989:529).

Ansvar yrkades å A.B. och I.D. även för framkallande av fara för annan.

I.D. och A.B. erkände brott mot utlänningslagen. De vitsordade att brottet borde bedömas som grovt men endast på den grunden att det rört sig om ett stort antal personer som de hjälpt att komma in i Sverige. De bestred förekomsten av de omständigheter i övrigt på vilka åklagaren grundat grovt brott.

TR:n (ordf lagmannen S.) meddelade dom d 11 mars 1994. Av domskälen framgår bl a att A.B. uppgivit att han arrenderat fartyget av en firma benämnd Pardauguava för 50 US-dollar per dygn och att han tagit kontakt med I.D. och erbjudit honom arbete. I.D. vitsordade att han var befälhavare.

TR:n fann, på anförda skäl, att I.D. och A.B. gjort sig skyldiga till grovt brott mot utlänningslagen.

I fråga om förverkande anförde TR:n i domskälen: Åklagaren har förklarat att förverkandeyrkandet avseende gummiflottarna riktar sig enbart mot A.B. och att 10 kap 6 § 2 st utlänningslagen åberopas härför. Åklagaren har vidare påstått att yrkandet om förverkande av fartyget grundas på 6 a § samma kapitel avseende såväl I.D. som A.B.

I.D. har bestritt förverkandeyrkandet avseende fartyget på den grunden att ett bifall till yrkandet vore oskäligt. Han har förklarat sig inte kunna vitsorda det i värderingsintyget angivna värdet men att han inte heller kan ange något sådant. Han har uppgett att han inte är ägare till fartyget och är inte insatt i ägarförhållandena. Han har vitsordat att han är befälhavare.

A.B. har intagit ovan angivna inställning avseende både fartyget och gummiflottarna och tillagt att det är riktigt att han företräder ägarintressena eftersom han har arrenderat fartyget. Han har hävdat att ägarna inte har haft någon som helst aning om att fartyget använts till flyktingtransport och gjort gällande att detta är ett krav för att förverkande skall kunna äga rum.

Enligt 10 kap 6 § 2 st utlänningslagen får transportmedel som använts vid bl a brott som avses i 10 kap 2 a § förverkas om ägaren eller befälhavaren eller någon annan som var i ägarens ställe förövat gärningen eller medverkat i denna och förverkandet behövs för att förebygga brott eller det annars finns särskilda skäl till detta. Förverkande får dock inte ske om det är uppenbart oskäligt. Enligt förarbetena till bestämmelsen krävs i princip att talan om förverkande förs mot ägaren för att förverkande skall kunna komma i fråga. Men, anges det vidare, vid brott mot utlänningslagen är det i regel fråga om utlandsägda transportmedel och ofta är det inte möjligt att utreda vem som är ägare. Därför har det med stöd av 10 kap 6 a § i utlänningslagen blivit möjligt att rikta yrkandet mot befälhavaren på ett fartyg i de fall ägaren är okänd eller saknar känt hemvist i Sverige.

I målet har det inte klargjorts vem som är rätt ägare till fartyget. I vart fall saknar ägaren känt hemvist här i riket. Därför är det möjligt att föra talan mot I.D. i dennes egenskap av befälhavare.

I ovan angivna förarbeten nämns att organisatören av verksamheten ofta befinner sig utomlands och att, om transportmedel kan förverkas, det torde såväl försvåra fortsatt brottslig verksamhet som ha en allmänpreventiv effekt.

TR:n finner med betoning på den allmänpreventiva effekten att fartyget bör förverkas. Med hänsyn till dess ålder, skick och, som det framkommit, ringa utnyttjande under de senaste åren, kan förverkandet inte anses uppenbart oskäligt. Med stöd av vad som ovan upptagits skall förverkande ske hos I.D. i egenskap av befälhavare och A.B. som företrädare för ägaren.

Vad gäller gummiflottarna har det framkommit att de inte ingått i fartygsutrustningen utan införskaffats för flyktingsmugglingen och på i vart fall A.B:s anmaning. Vid sådant förhållande och då det inte ens invänts att de tillhör fartygets ägare, finner TR:n att A.B. har att svara å yrkandet. På grund av det sätt varpå flottarna kommit till användning finner TR:n särskilda skäl att förverka dem. Det kan inte anses uppenbart oskäligt.

Domslut. TR:n dömde envar av A.B. och I.D. jämlikt 10 kap 2 a § 2 st utlänningslagen (1989:529) och 3 kap 9 § BrB för brott mot utlänningslagen och framkallande av fara för annan till fängelse 1 år 6 mån.

A.B. och I.D. utvisades ur riket och förbjöds att återvända före d 11 mars 1999.

Det i beslag tagna fartyget Baltiets med tillhörande utrustning förklarades förverkat hos A.B. och I.D. Tre gummiflottar förklarades förverkade hos A.B.

A.B. överklagade i Svea HovR Han återkallade sedermera sin talan i alla delar utom i vad den avsåg förverkande av fartyget Baltiets. Åklagaren återkallade anslutningsvis förd vadetalan.

HovR:n (hovrättslagmannen Sjögren, hovrättsrådet Dahlgren och tf hovrättsassessorn jenryd, referent) anförde i dom d 14 juni 1994: Domskäl. Såsom TR:n angett saknar fartygets ägare känt hemvist här i riket. Talan om förverkande mot fartygets rätte ägare kan därför inte föras. Talan om förverkande har i stället, i enlighet med 10 kap 6 a § utlänningslagen, förts mot fartygets befälhavare I.D. och genom TR:ns dom har också förverkande hos denne skett. A.B. har enligt egen uppgift företrätt ägarintressena. HovR:n delar TR:ns bedömning att skäl för förverkande föreligger samt att ett förverkande inte kan anses uppenbart oskäligt. TR:ns dom skall därför stå fast även i denna del.

Domslut. HovR:n avskriver i målet i vad avser fråga om skuld, påföljd och utvisning såvitt avser A.B. TR:ns dom i dessa delar står därför fast.

HovR:n fastställer TR:ns beslut – i vad det avser A.B. – om förverkande av det i beslag tagna fartyget Baltiets med tillhörande utrustning; beslaget skall bestå.

A.B. (offentlig försvarare advokaten B.H.) överklagade och yrkade att den mot honom riktade förverkandeförklaringen avseende fartyget Baltiets med tillhörande utrustning skulle upphävas. Riksåklagaren medgav yrkandet.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden RevSekr Carlehäll, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl. I 10 kap 6 § 2 st utlänningslagen (1989:529) anges under vilka förutsättningar förverkande av transportmedel kan ske. Enligt bestämmelsen får transportmedel som använts vid brott som avses i 10 kap 2 a och 5 §§ förverkas om ägaren eller befälhavaren eller någon annan som var i ägarens ställe förövat gärningen eller medverkat till denna och förverkandet behövs för att förebygga brott eller det annars finns särskilda skäl till detta. Förverkande får dock inte ske om det är uppenbart oskäligt. För att förverkande av transportmedel med stöd av nämnda bestämmelse skall kunna komma i fråga krävs i princip att talan förs mot ägaren (jfr prop 1993/94:52 s 17). Om ägaren till ett fartyg som kan förverkas enligt 10 kap 6 § 2 st inte är känd eller saknar känt hemvist i Sverige får dock, enligt 10 kap 6 a §, talan om förverkande föras mot befälhavaren på fartyget.

Fartyget Baltiets med tillhörande utrustning har av domstolarna förklarats förverkat hos A.B. såsom företrädare för ägaren. Bestämmelserna i utlänningslagen ger emellertid inte stöd för att en förverkandetalan skall kunna riktas mot någon annan än fartygets ägare eller dess befälhavare.

Av det anförda följer att talan om förverkande av fartyget Baltiets inte kan föras mot A.B.

HD:s avgörande. Med undanröjande av domstolarnas domar såvitt därigenom fartyget Baltiets med tillhörande utrustning förklarats förverkat hos A.B. avvisar HD åklagarens talan om förverkande i denna del.

HD (JustR:n Ungby, Gregom, Lars K Beckman, Lars Å Beckman och Thorsson, referent) fattade slutligt beslut i enlighet med betänkandet.

HD:s beslut meddelades d 24 maj 1996 (nr SB 101).