Högsta Domstolen referat NJA 1997 s. 288 (NJA 1997:59)

Instans
Högsta Domstolen
Referat
NJA 1997 s. 288 (NJA 1997:59)
Målnummer
Ö5356-94
Avgörandedatum
1997-05-16
Rubrik
TR har avvisat ett käromål under hänvisning till att TR:n var obehörig att upptaga tvisten, varjämte TR:n förpliktat käranden att ersätta svaranden dennes kostnader i målet. HovR:n har efter överklagande undanröjt avvisningsbeslutet och visat målet åter till TR:n för erforderlig behandling. HovR:n har ansetts, ehuru ändringsyrkandet inte avsett även rättegångskostnaderna, äga upphäva TR:ns beslut i rättegångskostnadsdelen.
Lagrum
52 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
Rättsfall
•  NJA 1960 s. 503
•  NJA 1962 s. 660
•  NJA 1964 s. 279
•  NJA 1970 s. 233
•  NJA 1983 s. 875

Optimum Kredit AB:s i likvidation konkursbo (konkursboet) yrkade i en till Malmö TR ingiven stämningsansökan att TR:n skulle förplikta Backseat Ltd (Backseat), Jersey, att till konkursboet utge 6 784 374 kr jämte ränta. Konkursboet yrkade vidare att TR:n skulle förplikta Å.F. att till konkursboet utge samma belopp i enlighet med villkoren för av honom för Backseat utfärdad borgen. Vidare yrkades ersättning för rättegångskostnader.

Backseat och Å.F. bestred käromålet och yrkade att käromålet skulle avvisas eftersom TR:n inte var behörig att upptaga målet.

Backseat och Å.F. yrkade, för den händelse TR:n avvisade käromålet, ersättning för rättegångskostnader.

TR:n avvisade i slutligt beslut d 7 juni 1994 konkursboets talan mot såväl Backseat som Å.F. samt förpliktade konkursboet att för rättegångskostnader ersätta Backseat med 48 740 kr jämte ränta och Å.F. med 49 000 kr jämte ränta.

Konkursboet överklagade i HovR:n över Skåne och Blekinge och yrkade att HovR:n skulle fastställa att Malmö TR var behörig att upptaga ansökan om stämning i målet.

Backseat och Å.F. bestred konkursboets ändringsyrkande. Konkursboet ingav i HovR:n en kostnadsräkning innehållande krav på ersättning för rättegångskostnader både vid TR:n och i HovR:n. Backseat gjorde gällande att konkursboet inte kunde anses ha fullföljt talan beträffande rättegångskostnaderna vid TR:n. Backseat och Å.F. yrkade ersättning för rättegångskostnader i HovR:n.

HovR:n (hovrättsråden Lindell, referent, och Lejman samt tf hovrättsassessorn Bengtsson) meddelade d 11 nov 1994 slutligt beslut, vari HovR:n såvitt angick Backseat undanröjde TR:ns avvisningsbeslut och visade målet i den delen åter till TR:n för erforderlig behandling. HovR:n upphävde vidare TR:ns beslut såvitt avsåg skyldigheten för konkursboet att ersätta Backseat för rättegångskostnader vid TR:n.

HovR:n uttalade slutligen att kostnaderna i HovR:n skulle prövas i samband med målet efter dess återupptagande.

HovR:n fastställde TR:ns avvisningsbeslut såvitt avsåg Å.F..

Backseat (ombud M.H.) överklagade och yrkade att HD med ändring av HovR:ns beslut skulle fastställa TR:ns beslut att konkursboet skulle ersätta Backseat för rättegångskostnader vid TR:n. Konkursboet (ombud advokaten G.B.) bestred ändring. Parterna yrkade ersättning för rättegångskostnader i HD.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, RevSekr Thornefors, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut: Skäl: Enligt 52 kap 3 § RB skall ett överklagande av ett tingsrättsbeslut innehålla uppgifter om den ändring i beslutet som yrkas.

Malmö TR har i det överklagade beslutet dels avvisat konkursboets talan dels förordnat angående rättgångskostnader. Konkursboets yrkande i HovR:n, att HovR:n skall fastställa att Malmö TR är behörig att uppta ansökan om stämning, innefattar enligt sin ordalydelse endast ett yrkande om ändring i avvisningsdelen och inte ett yrkande om ändring jämväl beträffande rättegångskostnaderna. HovR:n har därför inte haft rätt att ta upp frågan om rättegångskostnaderna i TR:n till prövning.

HD:s avgörande. Med undanröjande av HovR:ns beslut såvitt avser skyldigheten för Optimum Kredit AB:s i likvidation konkursbo att ersätta Backseat Ltd för rättegångskostnader vid TR:n fastställer HD TR:ns beslut i den delen. —.

HD (JustR:n Vängby, Lars Å Beckman, Lambe, referent, Lennander och Regner) fattade följande slutliga beslut: Skäl. Den som vill överklaga ett tingsrättsavgörande i tvistemål har att i överklagandet ange den ändring i avgörandet som yrkas (se 50 kap 4 § och 52 kap 3 § RB). När det gäller avgörandet i rättegångskostnadsdelen innebär den angivna ordningen att en överprövning av TR:ns beslut i kostnadsdelen förutsätter att denna del omfattas av ändringsyrkandet; här bortses från vad som gäller för rättshjälpskostnader. Det räcker sålunda inte med att parten enbart överklagar med avseende på själva saken. Till stöd för denna ordning har åberopats bl a att det inte sällan kan förekomma fall då klagandens motpart inte har anledning att av klagandens ståndpunkt i huvudsaken dra den slutsatsen att denne vill få ändring även i frågan om rättegångskostnaderna vid den lägre rätten. Det understryks att det inte alltid finns ett naturligt samband mellan rättegångskostnadsfrågan och själva saken (se JustR Linds votum i NJA 1960 s 503).

HD har vid flera tillfällen prövat i vad mån ändringsyrkanden kunde anses innefatta även den lägre rättens avgörande i rättegångskostnadsdelen. Ett ospecificerat överklagande har ansetts avse även kostnadsfrågan, medan denna inte upptas till prövning om överklagandet uttryckligen hänför sig enbart till ändring av avgörandet i saken (se Ekelöf m fl, Rättegång III, 6:e uppl s 211).

Frågan i målet gäller om HovR:n ägt att vid sin prövning ta upp även frågan om rättegångskostnaderna i TR:n, ehuru dessa, såsom överklagandet är avfattat, faller utanför vad som är föremål för ändringssökandet.

Ett överrättsavgörande som innebär att rättegången i den lägre rätten får en fortsättning – det kan vara fråga om exempelvis ett HD:s beslut om tillstånd till måls prövning i HovR eller, som i detta fall, en överrätts undanröjande av en lägre rätts avvisningsbeslut – har i sig en sådan koppling till kostnadsfrågan i målet att det saknas utrymme för att undanta vad som må ha upptagits i den lägre rättens avgörande i kostnadshänseende från den fortsatta prövningen i den lägre rätten. Överrättens avgörande skall därför, oavsett yrkandet, även omfatta den lägre rättens avgörande i kostnadsdelen.

HovR:n har alltså ägt att upphäva TR:ns beslut såvitt avser skyldigheten för konkursboet att ersätta Backseat Ltd för rättegångskostnader vid TR:n. Överklagandet skall därför lämnas utan bifall.

HD:s avgörande. HD lämnar överklagandet utan bifall.

Kostnaderna i HD skall prövas i samband med tvistemålet efter dess återupptagande.

HD:s beslut meddelades d 16 maj 1997 (mål nr Ö 5356/94).