Högsta domstolen referat NJA 2008 s. 984 (NJA 2008:86)

Instans
Högsta domstolen
Referat
NJA 2008 s. 984 (NJA 2008:86)
Målnummer
Ö4319-08
Avdelning
2
Avgörandedatum
2008-10-28
Rubrik
En norsk medborgare har begärts utlämnad till Norge för att avtjäna ett fängelsestraff där. Den omständigheten att det förelegat hinder mot utlämning på grund av en svensk ej laga kraft vunnen dom enligt vilken åtal mot honom ogillats, har ansetts inte hindra att han häktats i utlämningsärendet.
Lagrum
6 § och 12 § lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge
Rättsfall
•  NJA 1985 s. 20
•  NJA 1986 s. 770
•  NJA 1980 s. 28

I en framställning den 14 oktober 2008 till City åklagarkammare i Stockholm begärde den norska polisen att N.G.G. skulle lämnas ut till Norge med stöd av en dom av Borgarting lagmannsrett, enligt vilken N.G.G. hade dömts för grovt narkotikabrott till fängelse två år två månader.

Den 14 oktober 2008 anhölls N.G.G. av svensk åklagare.

När framställningen gjordes stod N.G.G. under åtal för brott i Sverige och var häktad i det målet. I en dom den 15 oktober 2008 ogillade Stockholms tingsrätt åtalet och hävde häktningsbeslutet. N.G.G. hölls därefter frihetsberövad med stöd av lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge.

Stockholms tingsrätt

Den 17 oktober 2008 begärde allmän åklagare att N.G.G. skulle häktas. Som grund åberopades den norska framställningen om utlämning. Det gjordes vidare gällande att det fanns risk att den misstänkte avvek eller på något annat sätt undandrog sig lagföring eller straff.

Häktningsförhandling hölls den 17 oktober 2008, varvid N.G.G. bestred häktningsyrkandet.

Tingsrätten (rådmannen Ann-Britt Jansson) anförde följande i beslut omedelbart efter förhandlingen.

Det finns risk för att N.G.G. avviker eller på något annat sätt undandrar sig lagföring eller straff. På grund härav förklarar tingsrätten N.G.G. häktad i avvaktan på att utlämning till Norge kan verkställas.

Högsta domstolen

N.G.G. överklagade och yrkade att omedelbart bli försatt på fri fot.

Riksåklagaren bestred ändring.

Målet föredrogs.

HD (justitieråden Gertrud Lennander, Leif Thorsson, Severin Blomstrand, referent, Kerstin Calissendorff och Per Virdesten) meddelade den 28 oktober 2008 följande beslut.

Skäl

I det överklagade beslutet har tingsrätten förklarat N.G.G. häktad i avvaktan på att utlämning till Norge kan verkställas. Till grund för åklagarens häktningsyrkande låg en begäran om utlämning till Norge för verkställighet av ett fängelsestraff om två år och två månader enligt en dom den 27 januari 2006 av Borgarting lagmannsrett.

I ärendet är upplyst att Stockholms tingsrätt den 15 oktober 2008 ogillat en talan mot N.G.G. om ansvar för våldtäkt. Tiden för överklagande av domen går ut den 5 november 2008.

Så länge det inte finns någon laga kraft ägande dom i det svenska brottmålet föreligger hinder mot utlämning enligt 6 § första stycket lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge (se rättsfallet NJA 1980 s. 28).

I 12 § andra stycket nordiska utlämningslagen finns bestämmelser om giltighet i tiden av häktningsbeslut i utlämningsärenden. För det fall att det föreligger sådant hinder mot utlämning som avses i 6 § första stycket föreskrivs att ett häktningsbeslut inte gäller under tid då personen med anledning av misstanke om brott som där avses är berövad friheten som anhållen eller häktad eller undergår fängelsestraff eller eljest är omhändertagen i anstalt. Av detta följer motsatsvis att ett häktningsbeslut gäller, om personen inte är frihetsberövad i det svenska målet (se prop. 1982/ 83:91 s. 43 ff. och 47 ff.; jfr rättsfallen NJA 1986 s. 770 och 1985 s. 20).

Med hänsyn till det anförda och då – som tingsrätten funnit – häktningsskäl föreligger, skall N.G.G. alltjämt vara häktad.

Slut

HD avslår överklagandet.

HD:s beslut meddelat: den 28 oktober 2008.

Mål nr: Ö 4319-08.

Lagrum: 6 och 12 §§ lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge.

Rättsfall: NJA 1980 s. 28, NJA 1985 s. 20 och NJA 1986 s. 770.