Högsta domstolen referat NJA 2013 s. 369

Instans
Högsta domstolen
Referat
NJA 2013 s. 369
Målnummer
B238-12
Avdelning
2
Avgörandedatum
2013-05-24
Rubrik
Grov oaktsamhet i bidragsbrottslagens mening?
Lagrum
2 § och 4 § bidragsbrottslagen (2007:612)

Skaraborgs tingsrätt

Allmän åklagare väckte vid Skaraborgs tingsrätt åtal mot I.S. för bidragsbrott, i andra hand vårdslöst bidragsbrott, enligt följande gärningsbeskrivning.

I.S. har 20 augusti 2009 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnat oriktiga uppgifter till Mariestads kommun genom att vid ansökan om försörjningsstöd undanhålla inkomstuppgifter i form av skatteåterbäring. I.S. har därigenom oriktigt fått utbetalt 6 029 kr i försörjningsstöd, vilket hon inte har varit berättigad till.

Lagrum: 2 § alt. 4 § 1 st. bidragsbrottslagen (2007:612).

Mariestads kommun yrkade skadestånd av I.S.

Tingsrätten (ordförande rådmannen Tommy Eriksson) anförde i dom den 18 februari 2010 följande.

Domskäl

Åklagaren har som skriftlig bevisning åberopat anmälan från Mariestads kommun, skrivelse från socialsekreterare och ansökan om ekonomiskt bistånd.

Hörd över åtalet har I.S. uppgivit bland annat följande. Hon och hennes då blivande sambo, R.R., gick till socialkontoret och fyllde i ansökan där. Det var R.R. som fyllde i ansökan. Hon uppgav sina uppgifter till R.R., som sedan fyllde i dem. Hon läste nog inte igenom hela blanketten när den var ifylld. Hon tänkte inte på rutan för “överskjutande skatt” eller vad den kunde betyda. Hon hade vid den tidpunkten erhållit socialbidrag under några månaders tid. Hon kommer inte ihåg om hon fick information om vilka uppgifter som ska fyllas i på blanketten. Hon visste att hon hade fått tillbaka på skatten, men de pengarna hade de redan använt dels till att betala ett skadestånd som R.R. blivit ådömd att betala, dels till att köpa saker på IKEA. Hon fick veta att hon skulle uppge eventuell överskjutande skatt när hon var på socialkontoret i Töreboda. Handläggaren i Töreboda frågade särskilt om hon hade fått skatteåterbäring.

Tingsrättens bedömning

Det är utrett att I.S. i ansökan om socialbidrag vid Mariestads kommun inte uppgav att hon erhållit skatteåterbäring. Överskjutande skatt är en inkomstuppgift som ska uppges vid en sådan ansökan. Om I.S. hade uppgivit denna uppgift skulle hon inte ha fått 6 029 kr utbetalt i försörjningsstöd. Inget i målet tyder på att I.S. uppsåtligen lämnat oriktiga uppgifter till Mariestads kommun. Frågan är om hon av grov oaktsamhet gjort detta. I.S. visste att hon hade fått skatteåterbäring. Hon hade under en tidsperiod om ett flertal månader ansökt om och blivit beviljad socialbidrag och var således van vid ansökningshandlingarna. Med tanke på den tid under vilken hon blivit beviljad socialbidrag torde hon även ha varit införstådd med vilka villkor som gäller för socialbidrag. Med hänsyn härtill och att det på ansökningshandlingarna finns ett fält benämnt “överskjutande skatt” som I.S. inte fyllde i, finner tingsrätten det styrkt att hon förfarit grovt oaktsamt när hon lämnat felaktiga uppgifter till Mariestads kommun.

Påföljden för gärningen ska bestämmas till ett måttligt bötesstraff.

Med hänsyn till utgången i skuldfrågan ska I.S. förpliktas att till Mariestads kommun betala yrkat belopp, vilket avser det felaktigt utbetalda försörjningsstödet, jämte yrkad ränta.

Domslut

Tingsrätten dömde I.S. enligt 4 § bidragsbrottslagen för vårdslöst bidragsbrott till 40 dagsböter å 50 kr.

I.S. förpliktades att betala skadestånd till Mariestads kommun med 6 029 kr jämte ränta.

Göta hovrätt

I.S. överklagade i Göta hovrätt och yrkade att hovrätten skulle ogilla åtalet och det enskilda anspråket. Åklagaren och Mariestads kommun motsatte sig att tingsrättens dom ändrades.

Hovrätten beslutade den 23 juni 2010 att inte meddela prövningstillstånd.

I.S. överklagade och yrkade att HD skulle meddela tillstånd till målets prövning i hovrätten.

Riksåklagaren medgav yrkandet.

HD meddelade den 11 oktober 2011 på anförda skäl följande beslut. (NJA 2011 N 41).

HD:s avgörande

Med ändring av hovrättens beslut meddelar HD tillstånd till målets prövning i hovrätten.

Hovrätten (hovrättslagmannen Jan Carrick, referent, hovrättsrådet Niklas Rundberg och f.d. hovrättsrådet Johan Stenberg) anförde i dom den 14 december 2011 följande.

Hovrättens domskäl

– – -.

Hovrätten gör följande bedömning.

I förarbetena till bidragsbrottslagen har betonats att det för att välfärdssystemet ska fungera förutsätts ett inte obetydligt mått av lojalitet och aktsamhet hos förmånstagare i samband med ansökningar och utbetalningar (se prop. 2006/07: 80 s. 46 m). Det har i samma lagstiftningsärende också betonats vikten av att den enskilda ska ta ansvar för att de uppgifter han eller hon lämnar är korrekta (a. prop. s. 50 ö).

I målet är utrett att I.S. den 21 augusti 2009 beviljades försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) med 6 029 kr och att hon i mitten av samma månad och år fick tillbaka överskjutande skatt med drygt 10 000 kr. Det är vidare utrett att den blankett hon undertecknade vid ansökan om försörjningsstöd innehöll en särskild rad där sökanden skulle uppge om han eller hon fått överskjutande skatt och i så fall med uppgift om belopp och utbetalningsdag. Det är slutligen utrett att hon vid den i målet aktuella ansökan inte uppgav att hon erhållit överskjutande skatt.

Förhållandena är enligt hovrättens mening sådana att I.S. i vart fall måste ha insett att den skatteåterbäring hon fått endast några dagar innan hon ansökte om försörjningsstöd skulle kunna påverka hennes möjlighet att få försörjningsstöd beviljat och att hon var skyldig att anmäla detta förhållande, något som också tydligt framgick av den blankett hon undertecknade. Genom att underlåta detta har hon förfarit grovt oaktsamt i bidragsbrottslagens mening. Hon kan således inte undgå ansvar för bidragsbrott. Påföljden ska bestämmas till böter. Skäl att ändra vad tingsrätten beslutat i denna del finns inte.

Med denna utgång i skuldfrågan ska hon förpliktas ersätta Mariestads kommun med yrkat belopp.

Hovrättens domslut

Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Högsta domstolen

I.S. överklagade och yrkade att åtalet och skadeståndstalan skulle ogillas.

Riksåklagaren och Mariestads kommun motsatte sig att hovrättens dom ändrades.

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Anna Cappelen-Smith, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom.

Domskäl

Bakgrund

1. Mariestads kommun beviljade den 21 augusti 2009 I.S. 6 029 kr i försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453). Beslutet grundades på uppgifter som I.S. hade lämnat föregående dag på en blankett för ansökan om försörjningsstöd. Blanketten innehöll bl.a. en särskild rad där sökanden skulle lämna uppgift om belopp och utbetalningsdag för det fall han eller hon hade fått överskjutande skatt. I.S. redovisade där inte att hon i mitten av augusti 2009 hade fått drygt 10 000 kr i skatteåterbäring.

Frågan i målet

2. Frågan i målet är om I.S. ska dömas för vårdslöst bidragsbrott.

Lagregleringen

3. Bidragsbrottslagen (2007:612) gäller enligt 1 § sådana bidrag, ersättningar, pensioner och lån för personligt ändamål (ekonomiska förmåner) som enligt lag eller förordning beslutas av bl.a. kommunerna. Försörjningsstöd enligt socialtjänstlagen är alltså en sådan förmån som omfattas av lagen.

4. Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp, döms enligt 2 § bidragsbrottslagen för bidragsbrott till fängelse i högst två år eller, om brottet är ringa, till böter eller fängelse i högst sex månader.

5. Den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i 2 § bidragsbrottslagen döms enligt 4 § första stycket samma lag för vårdslöst bidragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. Enligt andra stycket samma paragraf döms inte till ansvar om gärningen med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter är mindre allvarlig.

6. När det gäller aktsamhetskravet framhålls i förarbetena till bidragsbrottslagen att det rent allmänt bör kunna krävas att en förmånstagare i samband med en ansökan eller utbetalning så långt möjligt tar del av information som lämnas och kontaktar en handläggare om det är något som förmånstagaren inte förstår eller som ter sig oklart. Trots det upplysnings- och utredningskrav som myndigheterna har, måste utgångspunkten vara att den enskilde förmånstagaren tar ansvar för att de uppgifter som lämnas är korrekta. (Prop. 2006/07:80 s. 49 f.)

7. De gärningar som i första hand kan anses vara grovt oaktsamma är enligt förarbetena sådana fall där förmånstagaren har lämnat mer påtagligt felaktiga uppgifter som är grundläggande för rätten till en förmån eller för förmånens storlek. Det kan gälla avsevärt felaktiga inkomstuppgifter eller uppenbart felaktiga uppgifter om boende-, familje- och arbetsförhållanden som medför eller kan medföra felaktiga utbetalningar. Straffansvar för grovt oaktsamma gärningar bör i första hand förbehållas sådana beteenden som är ett utslag av medveten oaktsamhet, men det är inte uteslutet att beteckna även en omedveten oaktsamhet som grov. (A. prop. s. 97.)

8. Vid bedömningen av om en gärning är mindre allvarlig ska enligt förarbetena en helhetsbedömning göras med hänsyn till samtliga omständigheter vid gärningen. Grovt oaktsamma gärningar som rör belopp kring ett par tusen kronor eller mindre bör som regel inte leda till straffansvar. Även sådana gärningar där faran för slutlig ekonomisk skada är liten men inte helt försumbar bör kunna anses vara mindre allvarliga. Om det inom ramen för administrationen av en förmån finns ett kontrollsystem som i efterhand fångar upp felaktiga utbetalningar med beslut om återkrav bör gärningarna regelmässigt anses vara mindre allvarliga. (A. prop. s. 97 f.)

Bedömningen i detta fall

9. I.S. har som förklaring till varför hon inte lämnade uppgift om skatteåterbäringen när hon ansökte om försörjningsstöd uppgett att det var hennes sambo – som var medsökande – som fyllde i uppgifterna på ansökningsblanketten och att hon nog inte läste igenom blanketten eller i varje fall inte noterade raden för överskjutande skatt innan hon undertecknade blanketten.

10. Det har framkommit att I.S. hade ansökt om och beviljats försörjningsstöd vid några tillfällen tidigare. Även om hon vid dessa tillfällen, enligt vad hon själv har uppgett, hade fått anvisningar från en handläggare om vilka uppgifter som skulle lämnas på ansökningsblanketten måste hon ändå ha insett att inkomster påverkar rätten till försörjningsstöd. Det är vidare utrett att hon hade fått utbetalningen av överskjutande skatt kort tid före den i målet aktuella ansökan om försörjningsstöd och att hon var medveten om utbetalningen vid ansökningstillfället.

11. På den blankett som I.S. undertecknade vid ansökningstillfället framgår det uttryckligen att uppgift om överskjutande skatt ska lämnas. Om I.S. hade tagit del av och satt sig in i blanketten skulle hon ha insett att skatteåterbäringen var en inkomst som skulle anges på blanketten. Genom att underteckna blanketten utan att förvissa sig om att den innehöll uppgift om alla inkomster som skulle redovisas har hon varit medvetet oaktsam. Denna oaktsamhet är att anse som grov. Gärningen kan inte bedömas som mindre allvarlig med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter. I.S. ska alltså, som hovrätten har funnit, dömas för vårdslöst bidragsbrott.

12. Det saknas anledning att göra någon annan bedömning än hovrätten när det gäller frågan om påföljd.

13. Med hänsyn till utgången i skuldfrågan ska I.S., som hovrätten har funnit, betala skadestånd till Mariestads kommun med yrkat belopp, vilket motsvarar det felaktigt utbetalda försörjningsstödet. Ränta på beloppet ska dock inte utgå förrän från dagen för delgivning av stämningsansökan, eftersom det inte har åberopats någon grund för att ränta ska utgå från en tidigare dag än den nyss nämnda. Hovrättens dom ska alltså ändras på så sätt att ränta på skadeståndsbeloppet ska utgå från den 7 januari 2010, vilket var den dag då I.S. delgavs ansökan om stämning med krav på betalning av skadeståndet.

Domslut

HD ändrar hovrättens domslut endast på så sätt att ränta på skadeståndsbeloppet ska utgå från den 7 januari 2010.

HD (justitieråden Ella Nyström, Göran Lambertz, Johnny Herre, Agneta Bäcklund, referent, och Svante O. Johansson) meddelade den 24 maj 2013 följande dom.

Domskäl

Bakgrund

1. I.S. underlät att i en ansökan om försörjningsstöd redovisa att hon fått skatteåterbäring med drygt 10 000 kr. Hennes underlåtenhet ledde till att Mariestads kommun felaktigt beviljade henne 6 029 kr i försörjningsstöd enligt 4 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453).

2. Frågan i målet är om I.S:s underlåtenhet att redovisa fullständiga uppgifter ska bedömas som grov oaktsamhet i bidragsbrottslagens (2007:612) mening.

Lagregleringen

3. Den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden som han eller hon är skyldig att anmäla enligt lag eller förordning, och på så sätt orsakar fara för att en ekonomisk förmån felaktigt betalas ut eller betalas ut med ett för högt belopp, döms enligt 2 § bidragsbrottslagen för bidragsbrott till fängelse i högst två år. Om brottet är ringa är påföljden böter eller fängelse i högst sex månader.

4. Den som av grov oaktsamhet begår en sådan gärning som avses i 2 § bidragsbrottslagen döms enligt 4 § första stycket samma lag för vårdslöst bidragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. Enligt andra stycket döms inte till ansvar om gärningen med hänsyn till beloppet och övriga omständigheter är mindre allvarlig.

5. När det gäller aktsamhetskravet framhålls i förarbetena till bidragsbrottslagen att det rent allmänt bör kunna krävas att en förmånstagare i samband med en ansökan eller utbetalning så långt möjligt tar del av information som lämnas och kontaktar en handläggare om det är något som förmånstagaren inte förstår eller som ter sig oklart. Trots det upplysnings- och utredningskrav som myndigheterna har, måste utgångspunkten vara att den enskilde förmånstagaren tar ansvar för att de uppgifter som lämnas är korrekta. (Se prop. 2006/07:80 s. 49 f.)

6. De gärningar som i första hand kan anses som grovt oaktsamma är enligt förarbetena sådana där förmånstagaren har lämnat mer påtagligt felaktiga uppgifter som är grundläggande för rätten till en förmån eller för förmånens storlek. Det kan gälla avsevärt felaktiga inkomstuppgifter eller uppenbart felaktiga uppgifter om boende-, familje- och arbetsförhållanden som medför eller kan medföra felaktiga utbetalningar. Straffansvar för grovt oaktsamma gärningar bör i första hand förbehållas sådana beteenden som är ett utslag av medveten oaktsamhet, men det är inte uteslutet att beteckna även en omedveten oaktsamhet som grov. (Se a. prop. s. 97.)

7. I förarbetena anges beträffande fall då förmånstagaren har underlåtit att anmäla ändrade förhållanden, att utrymmet för att bedöma en omedveten oaktsamhet som grov är begränsat. Om en förmånstagare inte har misstänkt att det uppkommit en anmälningsskyldighet bör han eller hon i regel inte anses ha varit grovt oaktsam. (Se a. prop. s. 84.)

Bedömningen i detta fall

8. I.S. hade en kort tid innan hon ansökte om försörjningsstöd fått tillbaka drygt 10 000 kr på skatten och var väl medveten om detta. Hon hade tidigare ansökt om försörjningsstöd hos Mariestads kommun. Blanketten för ansökan om försörjningsstöd innehöll en särskild rad för uppgift om belopp och utbetalningsdag för det fall sökanden hade fått överskjutande skatt.

9. I.S. har berättat följande. Hon och hennes pojkvän ansökte om försörjningsstöd. Det var pojkvännen som fyllde i blanketten. Hon tittade inte så noga på blanketten innan hon skrev under. Hon visste inte att man skulle redovisa överskjutande skatt. Hon kan inte minnas att hon såg en ruta på blanketten för redovisning av överskjutande skatt och kan inte heller minnas att någon sagt till henne att en sådan återbetalning skulle redovisas. Den informationen fick hon först när hon hade flyttat till Töreboda kommun. Hon tog då med sig slutskattsedeln och utbetalningsavin när hon ansökte om försörjningsstöd. – Det finns inte någon anledning att ifrågasätta det som I.S. har berättat.

10. Av utredningen i målet framgår inte att I.S. kände till att hon var skyldig att redovisa den överskjutande skatten. Det är därmed inte heller visat att hon insåg risken för att de uppgifter hon lämnade var oriktiga. Det var alltså inte fråga om någon medveten oaktsamhet.

11. I.S. var emellertid oaktsam när hon undertecknade blanketten utan att läsa igenom den ordentligt och utan att kontrollera om skatteåterbäringen skulle redovisas. Utrymmet för att bedöma den oaktsamheten som grov måste dock anses begränsat (jfr a. prop. s. 84). Mot den bakgrunden och med hänsyn till I.S:s bristande erfarenhet i ekonomiska frågor kan hon inte anses ha gjort sig skyldig till grov oaktsamhet i bidragsbrottslagens mening när hon underlät att lämna uppgift om skatteåterbäringen. Åtalet och skadeståndstalan ska därför ogillas.

Domslut

Med ändring av hovrättens dom ogillar HD åtalet och Mariestads kommuns skadeståndstalan – – -.

HD:s dom meddelad: den 24 maj 2013.

Mål nr: B 238-12.

Lagrum: 2 och 4 §§ bidragsbrottslagen (2007:612).