Hovr�tten f�r Nedre Norrland referat RH 2002:65

�klagaren �talade A.N. vid �ngermanlands tingsr�tt f�r bl.a. grov kvinnofridskr�nkning med p�st�ende att han under tiden den 31 december 2001 – 5 juni 2002 vid ett flertal tillf�llen misshandlat N.SG. i hennes bostad i �rnsk�ldsvik s� att sm�rta och kroppsskada uppkommit samt hotat att misshandla eller d�da henne och deras gemensamma dotter. – N.SG. yrkade att A.N. skulle f�rpliktas att betala skadest�nd till henne med 30 000 kr med r�nta.

A.N. bestred ansvar f�r grov kvinnofridskr�nkning men erk�nde att han vid tre tillf�llen ut�vat v�ld mot N.SG. A.N. bestred vidare det enskilda anspr�ket och vitsordade inte n�got belopp som sk�ligt.

Vid tingsr�ttens huvudf�rhandling h�lls m�ls�gandef�rh�r med N.SG., som i viss utstr�ckning v�grade att svara p� �klagarens fr�gor. Denne till�ts d� att �beropa vad N.SG. tidigare uppgett vid polisf�rh�r. N�r den tilltalades f�rsvarare skulle h�ra N.SG. l�mnade hon tingsr�ttsf�rhandlingen utan att f�rsvararen gavs m�jlighet att st�lla fr�gor till henne.

�ngermanlands tingsr�tt (2002-07-10, r�dmannen Arne Skog samt n�mndem�nnen Ingrid Bodin, Sven Sj�str�m och Gunilla Ekvall) d�mde A.N. f�r bl.a. grov kvinnofridskr�nkning till f�ngelse i ett �r och tv� m�nader. Vidare f�rpliktade tingsr�tten A.N. att utge skadest�nd till N.SG. med 10 000 kr j�mte r�nta.

A.N. �verklagade tingsr�ttens dom och yrkade att hovr�tten skulle ogilla �talet f�r grov kvinnofridskr�nkning och att han i den delen endast skulle d�mas f�r misshandel i enlighet med sitt erk�nnande. Vidare yrkade A.N. att N.SG:s skadest�ndstalan skulle ogillas.

�ven N.SG. �verklagade tingsr�ttens dom, varvid hon yrkade fullt bifall till sin skadest�ndstalan.

Part bestred motparts �ndringsyrkande.

I hovr�tten �beropade �klagaren bl.a. omf�rh�r med N.SG. Hon v�grade dock liksom vid tingsr�tten att svara p� fr�gor ang�ende �talet och �klagaren till�ts i st�llet att spela upp bandupptagningen av f�rh�ret med henne vid tingsr�tten.

Hovr�tten f�r Nedre Norrland (2002-09-18, hovr�ttslagmannen H�kan Lav�n, hovr�ttsr�den Marie Norberg och Rolf Forsberg, referent, samt n�mndem�nnen Lars-�ke Andersson och Arne Skoglund) ogillade �talet f�r grov kvinnofridskr�nkning och d�mde A.N. i st�llet f�r misshandel i tre fall. Hovr�tten ogillade N.SG:s skadest�ndstalan. I domsk�len anf�rde hovr�tten bl.a. f�ljande.

N.SG. har inte sj�lv kunnat ge n�gon egentlig f�rklaring till varf�r hon inte velat medverka i r�tteg�ngen. Hennes m�ls�gandebitr�de har emellertid f�rklarat att hon uppfattat att N.SG. �r r�dd f�r A.N. och att N.SG. anser sig ha sv�rt att uttrycka sig och f�rklara vad som skett. Inte heller vid f�rhandlingen i tingsr�tten svarade N.SG. fullt ut p� de fr�gor som st�lldes till henne ang�ende h�ndelserna. Av tingsr�ttens dom framg�r att �klagaren betr�ffande de tre f�rsta g�rningstillf�llena (�talspunkterna 1.1-1.3) p� grund av N.SG:s v�gran eller of�rm�ga att �terge h�ndelsef�rloppen till�ts �beropa vad hon uppgett under polisf�rh�ren. A.N:s f�rsvarare fick vid tingsr�tten �ver huvud taget inte m�jlighet att st�lla fr�gor till N.SG. p� grund av hennes v�gran att medverka. Enligt vad parterna har ber�ttat i hovr�tten l�mnade N.SG. tingsr�ttsf�rhandlingen, n�r f�rsvararen skulle st�lla fr�gor.

Hovr�tten konstaterar att �talet mot A.N. r�r ett s� pass allvarligt brott som grov kvinnofridskr�nkning och att �talet i huvudsak bygger p� de uppgifter som N.SG. har l�mnat. A.N. har erk�nt vissa av g�rningarna men har i �vrigt f�rnekat vad som lagts honom till last. Han har ocks� inv�nt att det inte endast varit han som gjort sig skyldig till misshandel utan att �ven N.SG. utdelat slag och upptr�tt provokativt vid de aktuella tillf�llena.

En grundl�ggande princip i det svenska r�tteg�ngsf�rfarandet �r att den som anklagas f�r brott skall ha m�jlighet att angripa den bevisning som �beropas mot honom. Principen kommer till uttryck i artikel 6 i Europakonventionen ang�ende skydd f�r de m�nskliga r�ttigheterna och de grundl�ggande friheterna. Europadomstolen har i flera fall, d�r uppgifter av m�ls�gande eller vittnen varit den avg�rande bevisningen mot den tilltalade, funnit att det strider mot artikel 6 att l�gga dem till grund f�r en f�llande dom n�r den som l�mnat uppgifterna inte h�rts i r�tteg�ngen och den tilltalade eller f�retr�dare f�r honom inte heller i annat sammanhang f�tt tillf�lle att fr�ga ut uppgiftsl�mnaren (se H. Danelius, M�nskliga r�ttigheter i europeisk praxis, 1997, s. 181 ff. med de d�r refererade fallen Unterpertinger, Kostovski och Delta; se �ven NJA 1991 s. 512 och 1992 s. 532). Saken kan komma i ett annat l�ge om det finns st�dbevisning av viss styrka (se Danelius a.a. s. 182 fallet Asch).

A.N. och hans f�rsvarare har varken vid tingsr�tten eller i hovr�tten haft m�jlighet att st�lla fr�gor till N.SG. De har inte heller varit n�rvarande vid polisf�rh�ren med henne. Det har allts� inte varit m�jligt f�r A.N. och inte heller f�r r�tten att genom fr�gor kontrollera riktigheten av de l�mnade uppgifterna eller att konfrontera N.SG. med de uppgifter om h�ndelsef�rloppet som A.N. l�mnat i r�tteg�ngen. N.SG:s uppgifter kan under s�dana f�rh�llanden inte l�ggas till grund f�r en f�llande dom mot A.N. Den av �klagaren �beropade bevisningen i �vrigt �r inte av s�dan styrka att den kan leda till att �talet bifalls.

P� grund av det anf�rda finner hovr�tten att �talet kan anses styrkt endast i den utstr�ckning som A.N. sj�lv har erk�nt g�rningarna. A.N. skall allts� d�mas i enlighet med sitt erk�nnande f�r tre fall av misshandel. – – – Mot A.N:s inv�ndning att det varit fr�ga om �msesidiga br�k d�r ocks� N.SG. g�tt till handgripligheter mot honom, finner hovr�tten inte visat att var och en av g�rningarna utgjort led i en upprepad kr�nkning av N SG: s integritet och varit �gnad att allvarligt skada hennes sj�lvk�nsla. Brotten b�r d�rf�r inte rubriceras som grov kvinnofridskr�nkning utan som tre fall av misshandel av normalgraden. �talet i �vrigt skall ogillas.

N.SG. har i hovr�tten yrkat bifall till sitt vid tingsr�tten framf�rda yrkande om skadest�nd f�r kr�nkning med 30 000 kr. A.N. har bestritt skadest�ndsskyldighet med h�nvisning till att N.SG. varit medv�llande till de skador som uppst�tt och att hon sj�lv ut�vat v�ld mot honom.

Den misshandel som A.N. har erk�nt �r i och f�r sig av s�dant slag att den kan ber�ttiga till ers�ttning om N.SG. blivit kr�nkt. N.SG. har emellertid genom sin v�gran att medverka i r�tteg�ngen i hovr�tten inte l�mnat n�gra uppgifter om den p�st�dda kr�nkningen och det har inte heller varit m�jligt att st�lla fr�gor kring den. Inte heller har N.SG. l�mnat n�gra uppgifter till bestridande av A.N:s inv�ndning att skadest�nd inte b�r utg� d�rf�r att hon varit medv�llande och sj�lv ut�vat v�ld. Vid nu angivna f�rh�llanden kan N.SG. inte anses ha styrkt att hon �r ber�ttigad till ers�ttning f�r lidande. Hovr�tten l�mnar d�rf�r yrkandet om kr�nkningsers�ttning utan bifall.

M�lnummer B 864-02