Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge referat RH 2002:53

Limhamnshus Vessinge AB k�pte den 5 oktober 2000 fastigheten Perstorp Perstorp 21:8 f�r 2 600 000 kr.

Inskrivningsmyndigheten i Klippans domsaga (2001-01-05, tingsnotarien Paula Eninge) beviljade Limhamnshus Vessinge AB lagfart p� fastigheten. Inskrivningsmyndigheten antecknade i beslutet att taxeringsv�rdet uppgick till 8 072 000 kr och fastst�llde st�mpelskatten till 242 160 kr.

Limhamnshus Vessinge AB �verklagade inskrivningsmyndighetens beslut och yrkade att st�mpelskatten skulle best�mmas till 78 000 kr.

Hovr�tten �ver Sk�ne och Blekinge (2002-11-05, hovr�ttslagmannen Per Eriksson och hovr�ttsr�det Cecilia Gilljam) fastst�llde, med �ndring av inskrivningsmyndighetens beslut, st�mpelskatten till 78 000 kr.

I sk�len anf�rde hovr�tten bl.a. f�ljande.

Limhamnshus Vessinge AB har anf�rt f�ljande. Bolaget f�rv�rvade den 5 oktober 2000 fastigheten Perstorp Perstorp 21:8 f�r en k�peskilling om 2 600 000 kr. Vid fastighetstaxering 1998 hade fastigheten �satts ett taxeringsv�rde om 7 720 000 kr. Innan fastigheten s�ldes l�t Kronofogdemyndigheten i Malm� v�rdera den. I v�rdeutl�tandet angavs att fastigheten hade ett marknadsv�rde om 1 700 000 kr. Fastighetens v�rde hade g�tt ned avsev�rt under tiden mellan fastighetstaxeringen och f�rv�rvet. Anledningen h�rtill f�r anses vara en v�sentlig �kning av antalet vakanta l�genheter, med d�rmed f�ljande negativt driftsnetto eller liknande anledningar. Eftersom fastigheten tappat st�rre delen av sitt v�rde efter den 1 januari 2000 �r 11 � st�mpelskattelagen till�mplig, och st�mpelskatten skall best�mmas genom en j�mf�relse mellan k�peskillingen om 2 600 000 kr och v�rdet fastst�llt enligt 11 � och 9 � andra stycket st�mpelskattelagen, vilket enligt v�rdeutl�tande uppg�r till 1 700 000 kr. H�rav f�ljer att st�mpelskatten f�r bolagets f�rv�rv av fastigheten Perstorp Perstorp 21:8 skall fastst�llas till 78 000 kr.

Kammarkollegiet har i yttrande, som kom in till hovr�tten den 26 mars 2001, upplyst att fastigheten vid allm�n fastighetstaxering f�r 2000 �sattes ett taxeringsv�rde om 3 372 000 kr och tillstyrkt att st�mpelskatten ber�knas p� detta v�rde.

I ett senare yttrande, inkommet till hovr�tten den 25 april 2001, har Kammarkollegiet vidh�llit sin inst�llning.

D�refter har Kammarkollegiet den 25 maj 2001 till hovr�tten inkommit med ett yttrande av f�ljande inneh�ll: "Med h�nsyn till att bolagets f�rv�rv har sin grund i en exekutiv f�rs�ljning och den samlade utredning om fastighetens v�rde som numera f�religger i m�let har kollegiet ingen erinran mot att st�mpelskatten fastst�lls till 78 000 kr ber�knad p� k�peskillingen om 2,6 milj. kr."

Fr�gan i m�let �r huruvida st�mpelskatten skall ber�knas p� det sedermera fastst�llda taxeringsv�rdet f�r 2000, dvs. 3 372 000 kr, eller p� k�peskillingen om 2 600 000 kr. I det senare fallet blir det aktuellt att till�mpa 11 � st�mpelskattelagen, varvid m�ste f�ruts�ttas att fastighetens v�rde g�tt ner av sk�l som n�rmare beskrivs i den best�mmelsen, dvs. eldsv�da, borttagande av byggnad, skogsavverkning, v�sentlig f�r�ndring av r�relse i vilken egendomen har anv�nts eller annan liknande anledning.

Det finns sk�l som talar f�r att en materiell pr�vning skulle kunna leda till att st�mpelskatten fastst�lldes utifr�n taxeringsv�rdet om 3 372 000 kr (se NJA 2000 s. 223 och NJA 2001 C 33). Emellertid har Kammarkollegiet tillstyrkt bifall till �verklagandet. Fr�gan �r vilken betydelse detta har f�r hovr�ttens pr�vning.

Kammarkollegiet �r enligt 12 � f�rordningen (1984:406) om st�mpelskatt vid inskrivningsmyndigheter den myndighet som med st�d av 42 � lagen (1984:404) om st�mpelskatt vid inskrivningsmyndigheter har att granska inskrivningsmyndigheternas beslut i �renden om fastst�llande av st�mpelskatt och f�ra det allm�nnas talan vid domstol i m�l d�r denna lag �r till�mplig.

I den juridiska litteraturen (se Peter Fitger, R�tteg�ngsbalken, Del 4, s. 52:36) har uttalats att, i fall d� en central f�rvaltningsmyndighet med tillsynsuppgifter upptr�der som motpart till klaganden, ett medgivande som myndigheten g�r inte b�r fr�ng�s annat �n om det finns speciella sk�l f�r detta, �tminstone n�r m�let g�ller endast pengar. St�d f�r denna uppfattning finns att h�mta i r�ttsfallen NJA 1984 s. 330 (Riksskatteverket), 1985 s. 592, 1987 s. 136 och 1994 s. 696 (Domstolsverket) samt i justitier�den V�ngbys och Linds motivering i NJA 1986 s. 582 (Kammarkollegiet). I sistn�mnda r�ttsfall motiverade visserligen majoriteten m�lets utg�ng p� ett s�tt som kan tolkas som att man gjorde en materiell pr�vning. Emellertid utf�ll pr�vningen i att H�gsta domstolen ansl�t sig till Kammarkollegiets uppfattning, inte att man fr�ngick denna.

Enligt hovr�ttens uppfattning saknas b�rande sk�l att g�ra �tskillnad mellan vilken vikt som skall f�stas vid en central f�rvaltningsmyndighets tillstyrkande av ett �verklagande, beroende p� vilken myndighet det r�r sig om. �ven om skattefr�gor inte anses r�ra den enskildes civila r�ttigheter eller skyldigheter i den mening som avses i artikel 6 i Europakonventionen, framst�r det inte heller som rimligt att en allm�n domstol – som f�ruts�tts upptr�da opartiskt – skall ta till vara statens fiskala intressen, i vart fall inte i en omfattning som g�r ut�ver vad den centrala tillsynsmyndigheten anser sig b�ra g�ra.

Som framg�tt g�ller f�revarande m�l enbart ekonomiska intressen. Kammarkollegiets tillstyrkande av �verklagandet b�r med beaktande h�rav och i enlighet med vad hovr�tten i �vrigt anf�rt fr�ng�s endast om det f�religger speciella sk�l. Med h�nsyn till att kollegiets st�ndpunkt bygger p� en r�ttstill�mpning, som inte framst�r som orimlig, kan s�dana sk�l inte anses f�religga. �verklagandet b�r f�ljaktligen bifallas och st�mpelskatten best�mmas till 78 000 kr.

Fr�n beslutet var tf. hovr�ttsassessorn Niklas Ljunggren, referent, skiljaktig och anf�rde:

Fr�gor om st�mpelskatt f�r f�rv�rv av fast egendom avg�rs av inskrivningsmyndighet och, efter �verklagande, allm�n domstol. En domstol �r vid sin pr�vning av ett s�dant m�l inte bunden av medgivanden, varken fr�n den enskilde (se NJA 1981 s. 1047) eller fr�n det allm�nnas f�retr�dare (se NJA 1986 s. 579, 2001 s. 56 och NJA 2001 C 33). Domstolen har i st�llet att sj�lvst�ndigt pr�va skattens storlek utifr�n de omst�ndigheter som framkommit i m�let (j�mf�r betr�ffande medgivanden fr�n det allm�nnas f�retr�dare i f�rvaltningsprocessen, R� 84 2:97 och R� 2001 ref 75).

Best�mmelsen i 11 � st�mpelskattelagen g�ller det fallet att en fastighet p� grund av eldsv�da, borttagande av byggnad, skogsavverkning, v�sentlig f�r�ndring av r�relse i vilken egendomen har anv�nts eller annan liknande anledning g�tt ned i v�rde efter den tidpunkt som det annars till�mpliga taxeringsv�rdet avser. Enligt lagrummets f�rarbeten har avsikten varit att undvika obilliga konsekvenser n�r en fastighets v�rde kraftigt p�verkats av yttre h�ndelser, men att en v�rdenedg�ng till f�ljd av exempelvis l�gkonjunktur inte skall p�verka st�mpelskatten (jfr prop. 1964:75 s. 127 och 132). Av H�gsta Domstolens avg�rande NJA 1995 s. 486 framg�r att best�mmelsen inte skall ges en vidare till�mpning �n vad som f�ljer av dess ordalydelse.

Vad Limhamnshus Vessinge AB anf�rt innefattar inte ens n�got p�st�ende om att fastigheten underg�tt en s�dan f�r�ndring som anges i 11 � st�mpelskattelagen. St�mpelskatt skall d�rf�r enligt huvudregeln i 9 � samma lag utg� med 3 372 000 x 0,03 = 101 160 kr.

M�lnummer � 244-01