Mark- och miljööverdomstolen referat MÖD 2015:16

Instans
Mark- och miljööverdomstolen
Referat
MÖD 2015:16
Målnummer
P9113-14
Avdelning
6
Avgörandedatum
2015-04-24
Rubrik
Fråga om en byggnadsdel är att anses som ett skärmtak ----- Ett skärmtak får enligt Mark- och miljööverdomstolens mening anses omfatta en byggnadsdel som kragar ut från en byggnad och som uppåt utgör ett skydd mot yttre klimat. Skärmtaket bör enligt domstolen som ett framträdande drag ha ett tydligt samband, såväl konstruktivt som funktionellt, med den byggnad som det är en del av och är i sin påtagligaste form en enkel konstruktion som har sin bäring från den byggnad den kragar ut från.- Mark- och miljööverdomstolen fann i målet att anslutningen mellan den ansökta åtgärden och den befintliga komplementbyggnaden inte hade någon bärande funktion och att den anslutande delen inte gjorde att något tydligt konstruktivt eller funktionellt samband uppstod. Vid en sammanvägd bedömning ansåg Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden inte kunde anses vara ett skärmtak.
Lagrum
9 kap. 4 §, 31 § 1 och 31 b § plan. och bygglagen (2010:900)

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2014-09-16 i mål nr P 1279-14, se bilaga

KLAGANDE E O

MOTPARTER 1. S H

2. A H

3. Myndighetsnämnden i Ystads kommun Tobaksgatan 11 271 80 Ystad

SAKEN Bygglov på arrendetomten A inom fastigheten S i Ystads kommun

____________________

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT

1. Med ändring av mark- och miljödomstolens dom upphäver Mark- och miljööverdomstolen Myndighetsnämndens i Ystads kommun beslut den 23 april 2013, dnr 2013.0137-234, Mn § 81/2013 och avslår S Hs och A Hs ansökan om bygglov.

2. Mark- och miljööverdomstolen avslår E Os yrkanden i övrigt.

_____________________

YRKANDEN I MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLEN M.M.

E O har yrkat att Mark- och miljööverdomstolen med ändring av mark- och miljödomstolens dom och länsstyrelsens beslut, ska upphäva kommunens beslut om bygglov och att den uppförda komplementbyggnaden ska demonteras.

Han har även yrkat att Mark- och miljööverdomstolen ska hålla syn på platsen.

Till stöd för sin talan har han, utöver vad han anförde vid mark- och miljödomstolen, tillagt bl.a. följande. Åtgärden strider mot gällande områdesbestämmelser såvitt avser placering, maximal tillåten öppenarea för skärmtak, maximal tillåten totalhöjd och utseende. Ritningsunderlag för beviljat bygglov består av en enkel redovisad plan med fasader åt öster och väster. Det saknas såväl en situationsplan som ritning med fasader åt söder och norr. En situationsplan är nödvändig för att avgöra om åtgärden strider mot syftet med områdesbestämmelserna, nämligen att bevara den öppna sandskogen. Minst tre sidor måste vara öppna för att bygglov ska kunna beviljas för ett skärmtak, men i ritningarna redovisas endast två fasader. Öppenarean är enligt ritningarna 22,4 m² och därmed större än de 20 m² som tillåts enligt områdesbestämmelserna. Eftersom befintlig mark inte har angetts på ritningsunderlaget går det inte att utläsa nockhöjd och bedöma om åtgärden överensstämmer med maximal tillåten höjd, även om ett höjdmått angetts på fasadritningen. Utifrån underlaget kan inte någon slutsats dras att områdesbestämmelserna har följts.

S H och A H har beretts tillfälle att yttra sig men har inte hörts av.

Myndighetsnämnden i Ystads kommun (nämnden) har motsatt sig ändring av mark- och miljödomstolens dom och har bl.a. anfört följande. Skärmtaket i beviljat lov överensstämmer med områdesbestämmelserna. Nämnden har efter överklagandet gjort ett tillsynsbesök på platsen och konstaterat att skärmtaket inte har utförts enligt beviljat lov, varför ett tillsynsärende har inletts. Åtgärden avseende inklädnad av skärmtaket, som visserligen har utförts utan lov, bör inte beaktas i bygglovsfrågan utan i det separata tillsynsärendet.

MARK- OCH MILJÖÖVERDOMSTOLENS DOMSKÄL

Den 13 mars 2013 ansökte S H och A H om bygglov för skärmtak (carport). Den 23 april 2013 beslutade Myndighetsnämnden i Ystads kommun att bevilja bygglov. Som skäl för beslutet angavs att skärmtaket är i enlighet med gällande områdesbestämmelser. En måttsatt ritning där åtgärden benämns “carport” tillhör nämndens beslut. Se figur 1 nedan.

För att bygglov enligt 9 kap. 31 § 1 plan- och bygglagen (2010:900), PBL, ska ges för en åtgärd utanför ett område med detaljplan, krävs att åtgärden inte strider mot områdesbestämmelserna. Enligt 9 kap. 31 b § PBL får bygglov trots det ges för en åtgärd som avviker från områdesbestämmelserna om avvikelsen är förenlig med områdesbestämmelsernas syfte och avvikelsen är liten eller åtgärden är av begränsad omfattning och nödvändig för att området ska kunna användas eller bebyggas på ett ändamålsenligt sätt.

Platsen för ansökt åtgärd ligger inom ett område som omfattas av områdesbestämmelser. Enligt områdesbestämmelserna får tomtplats bebyggas med skärmtak med högst 20 m² öppenarea (OPA) som sammanbyggs med huvudbyggnad eller komplementbyggnad. Om komplementbyggnad sammanbyggs med huvudbyggnad får skärmtaket uppföras fristående.

Mark- och miljööverdomstolens bedömning

Frågan i målet är om den ansökta åtgärden är förenlig med gällande områdesbestämmelser. Om så inte är fallet är frågan om avvikelsen är godtagbar med stöd av 9 kap. 31 b § PBL. En utgångspunkt vid bedömningen av om åtgärden är förenlig med gällande områdesbestämmelser är om den kan anses utgöra ett skärmtak.

Begreppet skärmtak är inte definierat i lag. Det finns inte heller definierat i Terminologicentrum TNC: Plan- och byggtermer, 1994. Enligt 9 kap. 4 § PBL kräver, under vissa förutsättningar, ett skärmtak för en- och tvåbostadshus och till dem hörande komplementbyggnader inte bygglov om de placeras över uteplatser, altaner, balkonger eller entréer. I Svensk standard SS21054:2009 omnämns skärmtak som en utkragande byggnadsdel som i vissa fall ska inräknas i areabegreppet “byggnadsarea”.

Enligt Mark- och miljööverdomstolen får begreppet “skärmtak” anses omfatta en byggnadsdel som kragar ut från en byggnad och som uppåt utgör ett skydd mot yttre klimat. Skärmtaket bör som ett framträdande drag ha ett tydligt samband, såväl konstruktivt som funktionellt, med den byggnad som det är en del av. I sin tydligaste form är ett skärmtak en liten, enkel konstruktion som har sin bärning i den byggnad som det kragar ut från.

RITNINGEN UTESLUTET HÄR:

Ritningen som tillhör bygglovsbeslutet visar ett byggnadsverk med ett sadeltak som har sin ås i östvästlig riktning. Taket bärs upp av stolpar längs de båda långsidorna och den östra kortsidan. Den östra gavelfasaden har vidare en tät vägg med ett mindre fönster och den västra gaveln, som saknar bärande stolpar, är försett med ett tätt gavelfält från åsen ner till takfoten. Taket sträcker sig 0,78 respektive 0,48 m utanför pelarna. Det djupare taksprånget sträcker sig ut över den intilliggande komplementbyggnaden. Den östra gavelväggen är förlängd 0,44 m så att den ansluter till befintlig komplementbyggnad upp till underkant av taksprånget på denna. På ett avstånd av ca 1,5 m finns en motsvarande vertikal del på den södra långsidan som ansluter till befintlig komplementbyggnad. Anslutningen mellan den ansökta åtgärden och den befintliga komplementbyggnaden har ingen bärande funktion. Den anslutande delen gör inte att något tydligt konstruktivt eller funktionellt samband uppstår.

Vid en sammanvägd bedömning anser Mark- och miljööverdomstolen att åtgärden inte kan utgöra ett skärmtak. Åtgärden är därmed inte förenlig med gällande områdesbestämmelser. Åtgärden kan inte heller betraktas som förenlig med områdesbestämmelsernas syfte och godtagbar med stöd av 9 kap. 31 b § PBL. Nämndens beslut ska därför upphävas.

Vid denna utgång och med beaktande av den utredning som finns i målet anser Mark- och miljööverdomstolen att syn inte behöver hållas. E Os yrkande om syn ska därför avslås.

Mark- och miljööverdomstolen kan inte, inom ramen för det överklagade bygglovet, besluta att den uppförda komplementbyggnaden ska demonteras. Yrkandet i denna del ska därför avslås. Mark- och miljööverdomstolen noterar att tillsynsmyndigheten enligt egen uppgift har inlett ett tillsynsärende på fastigheten.

Sammanfattningsvis ska mark- och miljödomstolens dom ändras på det sättet att nämndens beslut att bevilja bygglov upphävs.

Domen får enligt 5 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar inte överklagas.

I avgörandet har deltagit hovrättsråden Lars Borg, Peder Munck och Eywor Helmenius, referent, samt tekniska rådet Maria Lotz.

Föredragande har varit hovrättsfiskalen Sanna Ordenius.

___________________________________

BILAGA

VÄXJÖ TINGSRÄTTS, MARK- OCH MILJÖDOMSTOLEN, DOM

KLAGANDE E O

MOTPART 1. S H

2. A H

3. Ystads kommun Myndighetsnämnden 271 80 Ystad

ÖVERKLAGAT BESLUT Länsstyrelsen i Skåne läns beslut 2014-02-14 i ärende nr 403-14124-13, se bilaga 1.

SAKEN Bygglov för skärmtak på arrendetomten A, inom fastigheten S i Ystads kommun.

______________

DOMSLUT

Mark- och miljödomstolen avslår yrkandet om syn. Mark- och miljödomstolen avslår överklagandet.

______________

BAKGRUND

Myndighetsnämnden i Ystads kommun (nämnden) beslutade den 23 april 2013 att bevilja bygglov för skärmtak på arrendetomten A inom fastigheten S.

E O överklagade beslutet till Länsstyrelsen i Skåne län (länsstyrelsen). Länsstyrelsen avslog överklagandet 14 februari 2014.

E O har nu överklagat länsstyrelsens beslut till mark- och miljödomstolen.

YRKANDEN M.M.

E O yrkar, som det får förstås, att mark- och miljödomstolen med ändring av länsstyrelsens beslut, upphäver kommunens beslut och att den uppförda komplementbyggnaden rivs eller flyttas.

Till grund för sitt yrkande anför han i korthet följande.

Fortfarande gäller att en berörd granne ska höras före beviljat bygglov, särskilt när det är fråga om en mindre avvikelse.

Områdesbestämmelserna anger att det ska vara en öppen bebyggelse och inte en påträngande komplementbyggnad.

Länsstyrelsen har fattat beslut utifrån bristfälliga handlingar men accepterar det faktiska utförandet, trots att det varken följer handlingar eller gällande bestämmelser. Komplementbyggnaden är fortfarande av en otymplig volym och kan inte ses som en ordinär carport. Då utförandet inte överensstämmer med det bristfälliga underlaget borde man ha skaffat sig en verklig bild på plats.

Länsstyrelsen har ingenstans svarat på frågan om områdesbestämmelsernas krav på öppenhet för det rörliga friluftslivet och, som det förstås, hur denna komplementbyggnad undergräver denna öppenhet.

I en kompletterande skrivelse poängterar E O att den s.k. carporten finns kvar och att den klätts in och använts som förråd. Gavelhöjd och takutsprång är fortsatt felaktiga.

Länsrätt och Kammarrätt har fastslagit att komplement är det samma som komplementbyggnad. Inom den aktuella tomträtten får bara finnas en komplementbyggnad, viket det redan finns i form av en friggebod. Andra byggnader ska rivas.

Under våren har en ny komplementbyggnad uppförts i form av uterum enligt figur i bilagan. Det finns alltså nu tre komplementbyggnader på tomten, friggebod, carport och uterum.

S H och A H har beretts tillfälle att yttra sig men har inte hörts av.

Nämnden har inkommit med en skrivelse där i huvudsak följande framkommer. Nämnden har inget ytterligare att anföra utöver det som redan angetts i beslutet. Gällande uterummet meddelar nämnden att rivningslov för befintligt uterum samt bygglov för tillbyggnad av nytt uterum beviljades den 5 mars 2014 och utgör en tillbyggnad av fritidshuset och är i enlighet med gällande områdesbestämmelser.

DOMSKÄL

Enligt 3 kap. 5 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar ska mark- och miljödomstolen hålla syn på stället, om det behövs. Bedömningen av om syn behövs eller inte görs med hänsyn till målets beskaffenhet och den utredning som finns i målet. Med hänsyn till det i målet bifogade materialet bedömer domstolen att målet i enlighet med 12 § lagen (1996:242) om domstolsärenden, är så utrett som dess beskaffenhet kräver. Yrkandet om syn ska därför avslås.

Tillämpliga bestämmelser framgår av det överklagade beslutet.

Mark- och miljödomstolen delar länsstyrelsens bedömningar. Vad klaganden anfört ändrar inte detta. Domstolen finner därför inte skäl att ändra beslutet. Överklagandet ska därför avslås.

HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga 2 (DV427)

Överklagande senast den 7 oktober 2014.

Bengt Johansson                                Mårten Dunér

_________________

I domstolens avgörande har deltagit rådmannen Bengt Johansson, ordförande, och tekniska rådet Mårten Dunér. Målet har handlagts av beredningsjuristen Carolin Runesson.