Milj��verdomstolen referat M�D 2002:84

�VERKLAGAT AVG�RANDE

V�xj� tingsr�tts, milj�domstolen, dom 2000-02-10 i m�l nr M 531-99, se bilaga A

KLAGANDE

Milj�n�mnden i Helsingborgs stad, 251 89 HELSINGBORG

MOTPART

Brucit AB, 556513-4540, Drottninggatan 15, 252 21 HELSINGBORG

SAKEN

Ans�kan om utd�mande av vite

_________________________

MILJ��VERDOMSTOLENS DOMSLUT

Milj��verdomstolen upph�ver milj�domstolens dom och f�rpliktar med �ndring av Milj�n�mndens i Helsingborgs stad beslut den 26 februari 1998 Brucit AB att till staten betala vite med tiotusen (10 000) kr.

_________________________

YRKANDEN M.M. I MILJ��VERDOMSTOLEN

Milj�n�mnden i Helsingborgs stad har yrkat bifall till sin vid milj�domstolen f�rda talan.

Brucit AB (bolaget) har bestritt �ndring p� den grunden att �ndam�let med vitet under alla f�rh�llanden har f�rfallit. I andra hand har bolaget yrkat att vitet skall j�mkas kraftigt.

Bolaget har beg�rt att det skall h�llas f�rhandling i m�let samt yrkat ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnader.

Milj��verdomstolen har den 20 november 2000 meddelat pr�vningstillst�nd.

UTVECKLING AV TALAN I MILJ��VERDOMSTOLEN

Milj�n�mnden har anf�rt bl.a. f�ljande. Av milj�domstolens dom framg�r att domstolen funnit att det ej i tillr�cklig grad har utretts att bolaget skulle ha �sidosatt f�reskriften i vitesf�rel�ggandet om h�gsta ljudniv� vid musik fr�n restaurangen. Domstolens p�st�ende att det inte �r tillr�ckligt utrett inneb�r, s�vida det inte �r fr�ga om en ren missuppfattning av den redovisning som milj�n�mnden har l�mnat, att domstolen har underk�nt gjorda m�tningar. Milj�n�mndens m�tningar visar att ljudet fr�n musiken i betydande grad har �verskridit h�gsta f�reskrivna ljudniv� f�r musik fr�n restaurangen. Skillnaden �r 6-9 dBA (korrigerat v�rde varvid v�rdet fastst�llts till 31-34 dBA). Det m�nskliga �rat uppfattar denna skillnad som n�ra nog en f�rdubbling av ljudniv�n. Bakgrundsniv�n saknar betydelse i annat h�nseende �n f�r korrigering. En bullerm�tning har ofta syftet att best�mma den ljudniv� som en given k�lla ger upphov till i omgivningen. F�r att kunna best�mma den ljudniv�n m�ste m�tresultatet korrigeras f�r inflytande av bakgrundsljudet. F�rst om skillnaden �r mindre �n 3 dBA blir m�tresultaten os�kra, vilket inte varit fallet i den aktuella m�tningen. Olika ljudk�llor har olika karakt�rer. Icke �nskv�rd musik upplevs emellertid normalt mer st�rande �n andra typer av ljud, vilket motiverat Socialstyrelsen (Allm�nna r�d SOSFS 1996:7) att ange en f�rh�llandevis l�g niv� f�r musikljud.

Bolaget har, ut�ver vad som angavs vid milj�domstolen, anf�rt bl.a. f�ljande. Efter bullerm�tningen, som utf�rts den 26 september 1998, har bolaget vidtagit s�dana justeringar och �ndringar i h�gtalarutrustningen och bullerd�mpande skydds�tg�rder av lokalen att bolaget vid senare m�tningar uppfyllt de av Helsingborgs milj�kontor uppst�llda bullerniv�erna. �ndam�let med vitesf�rel�ggandet m�ste d�rf�r anses vara f�rfallet. Det framg�r vidare av den av motparten �beropade inspektionsrapporten att det redan uppm�tta bakgrundsljudet uppg�r till en niv� som v�sentligt �verstiger f�rel�ggandets maximiniv� 25 dBA. F�r det fall yrkat vite skulle utd�mas, finns risken att bolaget kommer p� obest�nd.

Milj�n�mnden har genm�lt. Om �verskridande av f�rel�ggandet inte skulle ha skett efter det nu �beropade m�ttillf�llet, den 26 september 1998, s� �r det en f�rsenad prestation och inte en omst�ndighet som g�r att �ndam�let med vitet �r f�rfallet. Milj�n�mnden har dessutom konstaterat �vertr�delser vid senare tillf�llen. Det vitsordas att bolaget har vidtagit �tg�rder som b�r ha minskat st�rningarna. En viss j�mkning av vitesbeloppet kan d�rf�r godtas. �tg�rderna har emellertid inte varit tillr�ckliga. – Det saknas laglig grund f�r yrkandet om ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnader.

MILJ��VERDOMSTOLENS SK�L

Milj��verdomstolen har med st�d av 23 kap. 6 � f�rsta stycket f�rsta meningen� milj�balken avgjort m�let utan huvudf�rhandling.

Milj�n�mnden har till st�d f�r sitt yrkande �beropat inspektionsrapport avseende ljudm�tning som gjorts i ett sovrum i en bostadsl�genhet p� Drottninggatan 15, andra v�ningen, mellan klockan 22.00 och 22.30 den 26 september 1998. Av rapporten framg�r att m�tningar av ljudet fr�n musik p� restaurangen, utvisat en ekvivalent ljudniv� p� 32 till 34 dBA, vilket milj�n�mnden i sitt �verklagande justerat till korrigerat v�rde 31-34 dBA. Genom rapporten �r det visat att den ekvivalenta ljudniv�n signifikant �verstigit 25 dBA och att bolaget d�rmed har �vertr�tt det f�rel�ggande som milj�n�mnden grundar sitt yrkande p�. Den omst�ndigheten att �ven s.k. bakgrundsljud �verstiger niv�n 25 dBA f�ranleder inte Milj��verdomstolen att g�ra n�gon annan bed�mning.

Bolaget har inv�nt att �ndam�let med vitet �r f�rfallet eftersom bolaget efter m�tningen den 26 september 1998 har vidtagit s�dana justeringar av h�gtalarutrustningen och bullerd�mpande �tg�rder i lokalen att bolaget vid senare m�tningar uppfyllt de uppst�llda bullerniv�erna. Dessa omst�ndigheter �r enligt Milj��verdomstolens mening inte av s�dant slag att �ndam�let med vitet har f�rlorat sin betydelse. Det finns d�rf�r f�ruts�ttningar att d�ma ut ett vitesbelopp. Med h�nsyn till de ovan n�mnda omst�ndigheterna samt till den f�rh�llandevis l�nga tid som f�rflutit sedan den nu aktuella �vertr�delsen �gde rum f�religger s�rskilda sk�l att s�tta ned vitesbeloppet.

Vid denna utg�ng kan yrkandet om ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnader inte vinna bifall.

HUR MAN �VERKLAGAR, se bilaga B

�verklagande senast den 3 januari 2003

I avg�randet har deltagit hovr�ttslagmannen Ulf Bj�ll�s, hovr�ttsr�det Arne Kardell, referent, milj�r�det Rolf Svedberg samt hovr�ttsassessorn Charlotte H�kansson. Enh�lligt.