Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 104

Genom beslut den 10 november 1998 avslog Resegarantin�mnden BTAB:s (bolaget) ans�kan om ers�ttning enligt resegarantilagen ur en av Express Resor Tursem AB st�lld s�kerhet. Samtidigt avskrev n�mnden bolagets beg�ran om ompr�vning. Som sk�l f�r avslagsbeslutet angavs bl.a. f�ljande. Resegarantin�mnden har i mellanbeslut den 6 juni 1998 funnit att bolaget �r att anse som arrang�r av de tv� ifr�gavarande paketresorna till Kusadasi, Turkiet. Arrang�rskapet medf�r att bolaget skall ers�tta de drabbade resen�rerna. Bolaget har, genom att inge verifikationer, visat att �terbetalning till de ber�rda resen�rerna har skett. Eftersom bolaget �r att anse som arrang�r av de ifr�gavarande resorna �r bolaget inte ber�ttigat till ers�ttning ur den s�kerhet som Express Resor Tursem AB har st�llt. Samtidigt meddelade n�mnden att beslutet inte kunde �verklagas.

Bolaget �verklagade n�mndens beslut den 10 november 1998 och yrkade • dels att f� �verklagandet pr�vat av l�nsr�tten i Stockholms l�n

– dels bifall till ans�kan om ianspr�ktagande av medel med sammanlagt 281 432 kr ur den av Express Resor Tursem AB st�llda garantin f�r kostnader f�r �terbetalning till resen�rer i samband med resor som inte har blivit av

– dels r�nta enligt 6 � r�ntelagen (1975:635) fr�n den 20 november 1997 till dess betalning sker

– dels ers�ttning f�r kostnader i m�let med ett belopp som kommer att anges senare.

Bolaget anf�rde bl.a. f�ljande. Bolaget erlade slutlikvid f�r de b�da grupperna den 23 september 1997 med sammanlagt 281 432 kr. Resorna kom aldrig att utf�ras p� grund av att de st�lldes in den 3 oktober 1997 med anledning av Express Resor Tursems AB obest�nd.

Resegarantin�mnden bereddes tillf�lle att yttra sig i m�let.

L�nsr�tten i Stockholms l�n (1999-12-07, ordf�rande Bergquist) yttrade: Enligt 6 � resegarantilagen (1972:204) framg�r bl.a. f�ljande. S�kerhet f�r tas i anspr�k f�r att betala tillbaka pengar som betalats f�r en resa som omfattas av garanti enligt denna lag och som blir inst�lld eller av annan anledning inte blir av. – Av 15 � tredje stycket resegarantilagen f�ljer att Resegarantin�mndens beslut inte f�r �verklagas. – Av handlingarna i m�let framg�r bl.a. f�ljande. Bolaget ans�kte den 20 oktober 1997 om ers�ttning enligt resegarantilagen om sammanlagt 281 432 kr avseende tv� resor till Turkiet (den 4 oktober 1997 och den 11 oktober samma �r) som p� grund av Express Resor Tursems AB konkurs inte blev av. Den 1 september 1998 betalade bolaget tillbaka pengarna till resen�rerna f�r kostnaderna f�r de uteblivna resorna. – L�nsr�tten g�r f�ljande bed�mning. – L�nsr�tten i Stockholms l�n fann i beslut den 11 juni 1998 (m�l nr � 7567-98 E) att Resegarantin�mndens beslut kan �verklagas oaktat 15 � tredje stycket resegarantilagen. Vidare konstaterades att L�nsr�tten i Stockholms l�n var beh�rig domstol eftersom Resegarantin�mnden har pr�vat fr�gan som f�rsta instans och n�mnden har sitt s�te Stockholm. L�nsr�tten har i nu aktuellt m�l samma uppfattning som l�nsr�tten gett uttryck f�r i beslutet den 11 juni 1998. Bolaget �r s�lunda saklegitimerat i den utstr�ckning som beh�vs f�r den f�rvaltningsprocessuella pr�vning som l�nsr�tten g�r i det f�ljande. – Bolaget har i l�nsr�tten inte �beropat eller visat ett uppdrag fr�n n�gon enskild resen�r. Den omst�ndigheten att bolaget har �terbetalat kostnaderna f�r resorna till ber�rda resen�rer medf�r inte i sig att bolaget har r�tt att ta i anspr�k s�kerst�llda medel enligt resegarantilagen. Med anledning h�rav kan bolagets �verklagande inte pr�vas i f�rvaltningsr�ttslig ordning. Bolagets yrkande i denna del skall d�rf�r avvisas. – L�nsr�tten kan lagligen inte pr�va det av bolaget framst�llda yrkandet om ers�ttning f�r r�tteg�ngskostnader. Bolagets yrkande i denna del skall d�rf�r avvisas. – L�nsr�tten bifaller bolagets yrkande vad avser fr�gan om r�tt till domstolspr�vning vid L�nsr�tten i Stockholms l�n och tar upp m�let till pr�vning. – L�nsr�tten avvisar �verklagandet i sin helhet.

Bolaget �verklagade och yrkade att kammarr�tten skulle undanr�ja l�nsr�ttens beslut om avvisning och �terf�rvisa m�let till l�nsr�tten f�r pr�vning. F�r det fall kammarr�tten fann att en materiell pr�vning av m�let kunde ske i sin helhet i kammarr�tten yrkades att kammarr�tten med �ndring av l�nsr�ttens dom skulle bifalla de i l�nsr�tten framst�llda yrkandena.

Kammarr�tten i Stockholm (2001-05-04, Lindgren, Sundl�f, referent, Berglund) yttrade: Bolaget har �verklagat ett beslut av Resegarantin�mnden den 10 november 1998 ang�ende ers�ttning enligt resegarantilagen. – Enligt 15 � tredje stycket resegarantilagen f�r Resegarantin�mndens beslut inte �verklagas. – En huvudfr�ga i m�let �r om detta fullf�ljdsf�rbud kan uppr�tth�llas med h�nsyn till de krav p� domstolspr�vning som kan f�lja av EG-r�tten och andra r�ttsk�llor. – Motsvarande fr�ga har varit f�rem�l f�r Regeringsr�ttens bed�mning i r�ttsfallet R� 1997 ref. 65. Fallet g�llde r�tten att �verklaga ett av Jordbruksverket meddelat beslut betr�ffande ett p� EG-r�ttslig grund framst�llt anspr�k om ekonomiskt st�d i samband med jordbruksproduktion. Regeringsr�tten fann att f�reskriften om fullf�ljdsf�rbud var of�renlig med EG-r�ttens allm�nna r�ttsprinciper och att en r�tt till domstolspr�vning d�rf�r f�rel�g. Av r�ttsfallet framg�r att Regeringsr�tten beaktat dels EG-domstolens avg�rande i det s.k. Borellim�let (C-97/91-1992/Rec.I s. 6313) – vari uttalats att kravet p� r�ttslig kontroll av varje beslut av nationell myndighet reflekterade en allm�n princip inom gemenskapsr�tten som h�rr�rde fr�n medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner och som blivit inskrivna i artiklarna 6 och 13 i Europakonventionen – dels artikel F 2 av gemensamma best�mmelser i Maastrichtf�rdraget, enligt vilken unionen skall som allm�nna principer f�r gemenskapsr�tten respektera de grundl�ggande r�ttigheterna, s�som de garanteras i Europakonventionen och s�som de f�ljer av medlemsstaternas gemensamma konstitutionella traditioner. – Av artikel 6 i Europakonventionen framg�r bl.a. att envar skall, n�r det g�ller att pr�va hans civila r�ttigheter och skyldigheter, vara ber�ttigad till opartisk och offentlig r�tteg�ng inom sk�lig tid och inf�r en oavh�ngig och opartisk domstol som uppr�ttats enligt lag. – Mot bakgrund av det anf�rda finner kammarr�tten att omst�ndigheterna i f�revarande m�l �r s�dana att en r�tt till domstolspr�vning m�ste anses f�religga. – N�r det i ett sammanhang som detta st�lls krav p� en domstolspr�vning uppkommer emellertid fr�gan om vilka pr�vningsorgan som �r att anse som domstol. Begreppet "domstol" i artikel 6 i Europakonventionen (engelska: "tribunal") �r inte klart definierat. Det �r ytterst Europadomstolen som fastst�ller inneb�rden av detta begrepp vid tolkningen av n�mnda artikel i Europakonventionen. – Av Europadomstolens praxis framg�r att inte endast traditionella domstolar utan �ven andra pr�vningsorgan anses kunna komma i fr�ga f�rutsatt att de uppfyller vissa krav. S� har t.ex. i r�ttsfallet Rolf Gustafson mot Sverige (dom 1997-07-01, 113/1995/619/709) Europadomstolen godtagit Brottsskaden�mnden som en oavh�ngig och opartisk domstol. – F�r en pr�vning av om Resegarantin�mnden kan anses uppfylla aktuella krav �r kravet p� opartiskhet av s�rskilt intresse med h�nsyn till n�mndens sammans�ttning. Av 10 � resegarantilagen framg�r att n�mnden best�r av ordf�rande och fyra andra ledam�ter, av vilka tv� utses bland personer som kan anses f�retr�da konsumentintressen och tv� bland personer som kan anses f�retr�da f�retagarintressen. Ordf�randen skall vara eller ha varit ordinarie domare. Europadomstolen har i r�ttsfallet Langborger mot Sverige (1989-01-27, Ser. A Vol. 155) funnit att intresseledam�ternas deltagande vid pr�vning av en viss fr�ga i Bostadsdomstolen inte var f�renligt med artikel 6 i Europakonventionen. I r�ttsfallet g�rs emellertid uttalanden som visar att Europadomstolen inte har n�gon inv�ndning mot systemet med intresseledam�ter som s�dant. Med h�nsyn h�rtill och till omst�ndigheterna i f�revarande m�l f�r enligt kammarr�ttens mening det aktuella kravet p� opartiskhet anses uppfyllt. – Enligt kammarr�ttens mening f�r vid en sammantagen bed�mning den svenska lagregleringen av Resegarantin�mndens sammans�ttning och verksamhet anses vara utformad p� s�dant s�tt att det finns tillr�ckligt fog f�r uppfattningen att Resegarantin�mnden skulle kunna anses j�mst�lld med domstol s�vitt nu �r i fr�ga. �ven om det finns omst�ndigheter som i viss m�n talar f�r en motsatt bed�mning kan en s�dan bed�mning i vart fall inte anses s� s�ker att domstol p� grund h�rav �ger r�tt att �sidos�tta det i resegarantilagen intagna fullf�ljdsf�rbudet. Vid s�dant f�rh�llande borde l�nsr�tten ha avvisat �verklagandet redan av denna anledning. P� grund av det anf�rda skall �verklagandet i kammarr�tten avsl�s och l�nsr�ttens dom upph�vas. – Med upph�vande av l�nsr�ttens dom avsl�r kammarr�tten �verklagandet.

Bolaget �verklagade och yrkade att Regeringsr�tten, med �ndring av kammarr�ttens dom, skulle �terf�rvisa m�let till l�nsr�tten f�r pr�vning. Bolaget ans�g att Resegarantin�mnden utgjorde ett s�dant partssammansatt organ som inte uppfyllde kraven p� opartiskhet och att n�mnden d�rf�r inte kunde verka som en domstol i Europakonventionens mening. Det f�rel�g d�rf�r r�tt till fullf�ljd.

Pr�vningstillst�nd meddelades.

Resegarantin�mnden har i yttrande anf�rt att den anser kravet p� domstolspr�vning enligt Europakonventionen vara uppfyllt genom handl�ggningen i n�mnden, att av 15 � tredje stycket resegarantilagen f�ljer att n�mndens beslut inte f�r �verklagas samt att bolaget d�rf�r inte haft r�tt att f� sitt krav pr�vat av l�nsr�tten.

Regeringsr�tten (2002-12-20, Lindstam, Sch�der, Melin, Nord, St�vberg) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. Regeringsr�tten delar kammarr�ttens uppfattning att Resegarantin�mnden �r att anse som en domstol i Europakonventionens mening. �verklagandet skall d�rf�r inte bifallas.

Regeringsr�ttens avg�rande. Regeringsr�tten avsl�r �verklagandet.

F�redraget 2002-12-11, f�redragande K. Fredriksson, m�lnummer 3845-2001