Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 23

Transportarbetarnas Arbetsl�shetskassa beslutade den 2 oktober 1996 att H.L. var �terbetalningsskyldig enligt 36 � lagen (1973:370) om arbetsl�shetsf�rs�kring, ALF, med 68 003 kr f�r felaktigt utbetald ers�ttning i 163 dagar under perioden fr.o.m. vecka 14/1994 t.o.m. vecka 25/1996. Kassan fann att H.L. enligt anst�llningsbevis utf�rdat den 30 juni 1996 av Elons �keri AB i Gr�nna hade en tillsvidareanst�llning p� heltid sedan 1994 och d�rf�r inte var att betrakta som arbetsl�s. H.L. beg�rde ompr�vning av beslutet och �beropade ett nytt anst�llningsbevis daterat den 7 oktober 1996 vilket angav att H.L. var anst�lld "vid behov av extra arbetskraft" med till�gget "N�r jobb finns (s�songsbetonat)". Vid ompr�vning den 11 juli 1997 fann kassan inte sk�l att �ndra sitt tidigare beslut. Kassan ans�g att H.L. var att betrakta som fast anst�lld p� heltid eftersom n�got anst�llningsbevis inte utf�rdats vid anst�llningens b�rjan.

H.L. �verklagade arbetsl�shetskassans beslut och yrkade muntlig f�rhandling f�r att f� m�jlighet att styrka att han inte varit tillsvidareanst�lld och i vart fall inte bort inse att s� var fallet. Han �beropade vittnesf�rh�r per telefon med arbetsgivaren Alf Johannesson, Elons �keri AB.

L�nsr�tten i Stockholms l�n (1998-06-17, ordf�rande H�gerstr�m) yttrade, efter att i beslut den 19 maj 1998 ha avslagit yrkandet om muntlig f�rhandling, f�ljande. Av 4 � ALF framg�r att arbetsl�shetsers�ttning endast tillkommer den som �r arbetsl�s. – Enligt 36 � ALF skall den som genom oriktig uppgift eller genom underl�tenhet att fullg�ra honom �vilande uppgifts- eller anm�lningsskyldighet eller p� annat s�tt orsakat att ers�ttning utg�tt obeh�rigen eller med f�r h�gt belopp �terbetala det som utbetalats f�r mycket, om det inte i s�rskilt fall f�religger anledning att helt eller delvis efterge �terbetalningsskyldigheten. – Av utredningen i m�let framg�r bl.a. f�ljande. I m�let f�religger tv� motstridiga anst�llningsbevis avseende H.L:s anst�llning vid Elons �keri AB. Det f�rsta �r uppr�ttat den 30 juni 1996 och anger att H.L. varit tillsvidareanst�lld p� heltid sedan april 1994. Det andra �r uppr�ttat den 7 oktober 1996 och anger att han varit anst�lld vid behov av extra arbetskraft. H.L. tog del av kassans �terkravsbeslut den 3 oktober 1996. Redan genom beslut den 17 juli 1996 hade kassan emellertid stoppat utbetalningen av arbetsl�shetsers�ttning till H.L. fr.o.m. vecka 26/1996. Motiveringen till detta var att han, enligt inkommet anst�llningsbevis fr�n Elons �keri AB, var tillsvidareanst�lld p� heltid. H.L., som tog del av nyssn�mnda beslut den 22 juli 1996, har inte beg�rt ompr�vning av detsamma. – L�nsr�tten g�r f�ljande bed�mning. – Den f�rsta fr�gan att ta st�llning till i m�let �r vilket anst�llningsavtal H.L. haft hos Elons �keri AB. De tv� anst�llningsbevis som inkommit till kassan inneh�ller d�rvidlag motstridiga uppgifter. Det andra av de tv� anst�llningsbevisen har uppr�ttats f�rst efter det att H.L. tagit del av kassans �terkravsbeslut i b�rjan av oktober 1996. Med h�nsyn h�rtill och till vad i �vrigt framkommit finner l�nsr�tten att de uppgifter som l�mnats i det anst�llningsbevis som uppr�ttats den 7 oktober 1996 inte f�rtj�nar tilltro. Vid s�dan bed�mning anser l�nsr�tten s�lunda att H.L. under den i m�let aktuella perioden varit tillsvidareanst�lld p� heltid hos Elons �keri AB. Han har allts� inte varit arbetsl�s och d�rf�r inte haft r�tt att uppb�ra arbetsl�shetsers�ttning. – H.L. har, oaktat han varit tillsvidareanst�lld p� heltid, felaktigt deklarerat att han varit helt eller partiellt arbetsl�s. Han har s�ledes, genom att l�mna oriktiga uppgifter, orsakat att ers�ttning obeh�rigen utg�tt till honom. Vid angivna f�rh�llanden f�religger en strikt �terbetalningsskyldighet. Denna �terbetalningsskyldighet kan dock helt eller delvis efterges i s�rskilt fall. N�gra sk�l som b�r f�ranleda eftergift av �terbetalningsskyldigheten har dock inte visats f�religga. – Mot bakgrund av ovanst�ende finner l�nsr�tten att kassan har haft fog f�r sitt beslut om �terkrav, varf�r �verklagandet skall avsl�s. – L�nsr�tten avsl�r �verklagandet.

H.L. �verklagade l�nsr�ttens dom hos kammarr�tten och vidh�ll sitt yrkande om att l�nsr�tten borde ha h�llit muntlig f�rhandling. Han menade att r�ttens v�gran att h�lla muntlig f�rhandling stred mot artikel 6 i Europakonventionen.

Kammarr�tten i Stockholm (1999-10-07, Jansson, Engquist, referent) meddelade inte pr�vningstillst�nd.

I �verklagande hos Regeringsr�tten yrkade H.L. att han skulle beviljas pr�vningstillst�nd i kammarr�tten. Han anf�rde bl.a. f�ljande. Det torde vara ostridigt i m�let att han inte arbetat de dagar f�r vilka han uppburit arbetsl�shetsers�ttning varf�r fr�gan �r vilken anst�llningsform han haft och, f�r det fall att han skulle anses ha varit tillsvidareanst�lld, huruvida han sk�ligen bort inse detta. Han har fr�n arbetsgivaren f�tt den f�rklaringen att det f�rsta arbetsgivarintyget blivit felaktigt eftersom st�llf�retr�daren inte f�rst�tt att tillsvidareanst�llning var detsamma som fast anst�llning. L�nsr�ttens v�gran att h�lla muntlig f�rhandling har inneburit att han f�rv�grats f�rebringa den muntliga bevisning som varit n�dv�ndig f�r en riktig utg�ng i m�let. Det �terkr�vda beloppet �r en betydande summa f�r honom.

Pr�vningstillst�nd meddelades.

I yttrande medgav Arbetsmarknadsstyrelsen H.L:s yrkande om att f� pr�vningstillst�nd i kammarr�tten.

Regeringsr�tten (2002-05-06, Lavin, Hulgaard, Sch�der, Melin, St�vberg) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. M�let r�r i sak fr�gan om H.L. orsakat att arbetsl�shetsers�ttning obeh�rigen utg�tt till honom vilket i s�dant fall medf�r strikt �terbetalningsskyldighet enligt 36 � ALF. Om �terbetalningsskyldighet konstateras f�religga, skall dessutom pr�vas om det finns sk�l att bevilja eftergift.

Under handl�ggningen i l�nsr�tten yrkade H.L. att muntlig f�rhandling skulle h�llas i m�let. L�nsr�tten avslog dock yrkandet med motiveringen att s�dan f�rhandling var obeh�vlig mot bakgrund av befintlig utredning i m�let. Hos kammarr�tten och Regeringsr�tten har H.L. h�vdat att yrkandet borde ha bifallits. Enligt 9 � tredje stycket f�rvaltningsprocesslagen (1971:291), FPL, skall muntlig f�rhandling h�llas i l�nsr�tt och kammarr�tt om enskild som f�r talan beg�r det samt f�rhandlingen inte �r obeh�vlig och inte heller s�rskilda sk�l talar mot det. Av f�rarbetena till lagen (prop. 1971:30 Del 2 s. 537) framg�r att r�tten skall ta stor h�nsyn till parts �nskem�l om muntlig f�rhandling. �nskem�let b�r fr�ng�s endast om r�tten �r �vertygad om att den f�religgande utredningen g�r f�rhandlingen obeh�vlig eller att s�rskilda omst�ndigheter talar mot f�rhandling. Fr�gan huruvida en muntlig f�rhandling �r obeh�vlig eller inte b�r i f�rsta hand bed�mas mot bakgrund av den f�religgande utredningen i m�let men �ven andra faktorer kan tillm�tas betydelse, t.ex. att m�let �r mycket viktigt f�r den enskilde och att han genom f�rhandlingen kan f� en b�ttre f�rst�else f�r inneb�rden av det blivande avg�randet i m�let. I f�revarande fall m�ste ocks� beaktas den r�tt till domstolspr�vning och d�rmed sammanh�ngande krav p� muntlig f�rhandling som f�ljer av artikel 6 i Europakonventionen vilken g�ller som svensk lag. R�tt till en r�ttvis och offentlig f�rhandling inf�r domstol f�religger enligt artikeln n�r det g�ller att pr�va en persons civila r�ttigheter och skyldigheter. Enbart i undantagsfall f�r domstolarna avsl� ett yrkande om muntlig f�rhandling i ett m�l r�rande s�dana r�ttigheter och skyldigheter som avses i artikeln.

Enligt 34 a � andra stycket FPL skall kammarr�tten meddela pr�vningstillst�nd – f�rutom i vissa s�rskilt angivna fall – om det annars finns synnerliga sk�l att pr�va �verklagandet (punkt 3).

Regeringsr�tten g�r f�ljande bed�mning av fr�gan om muntlig f�rhandling borde ha h�llits i m�let och om kammarr�tten borde ha meddelat pr�vningstillst�nd.

En muntlig f�rhandling hade kunnat n�rmare belysa H.L:s anst�llningsf�rh�llande och omst�ndigheterna vid arbetsgivarens utf�rdande av anst�llningsbeviset samt �ven kassans del i ansvaret f�r utbetalning av ers�ttning f�r spridda dagar fr�n 1994 och fram�t utan kontroll av anst�llningsf�rh�llandet. Vidare hade en muntlig f�rhandling kunnat klarl�gga H.L:s sociala situation och andra f�rh�llanden av betydelse f�r en eventuell bed�mning av eftergiftsfr�gan. Muntlig f�rhandling kan d�rmed inte anses ha varit obeh�vlig. Inte heller har s�rskilda sk�l mot en s�dan f�rhandling framkommit. Mot denna bakgrund borde det f�r kammarr�tten ha framst�tt som ovisst om l�nsr�tten kommit till ett riktigt slut i och med att yrkandet om muntlig f�rhandling avslagits. Regeringsr�tten finner att kammarr�tten enligt 34 a � andra stycket 3 FPL borde ha meddelat tillst�nd f�r pr�vning av H.L:s talan. Det finns d�rf�r grund f�r att upph�va kammarr�ttens beslut och meddela s�dant tillst�nd.

Regeringsr�ttens avg�rande. Regeringsr�tten upph�ver det �verklagade beslutet och meddelar H.L. pr�vningstillst�nd f�r pr�vning i Kammarr�tten i Stockholm av hans �verklagande av L�nsr�ttens i Stockholms l�n dom den 17 juni 1998 i m�l nr � 17196-97. Handlingarna �verl�mnas till kammarr�tten f�r fortsatt handl�ggning.

F�redraget 2002-04-17, f�redragande Olsson, m�lnummer 7625-1999