Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 37

L�nsstyrelsen i S�dermanlands l�n avslog i beslut den 11 maj 1998 S.S:s och O.W-S:s ans�kan om tillst�nd f�r strutsh�gn vid Sketorps g�rd i Eskilstuna kommun. Som sk�l f�r beslutet anf�rdes bl.a. f�ljande. Ans�kan avser sex hektar �kermark vid Sketorps g�rd i Hedlandets naturreservat och innefattar uppf�rande av minst tv� meter h�ga vilth�gn f�rdelade p� flera f�llor. Uppf�dningen omfattar ca 100 strutsar. Enligt 24 a � naturv�rdslagen (1964:822), NVL, skall vid pr�vning av fr�gor om tillst�nd f�r vilth�gn h�nsyn tas till behovet av skydd f�r friluftslivet och naturmilj�n. Med h�nsyn till syftet med Hedlandets naturreservat och det intr�ng som ett strutsh�gn skulle inneb�ra finns inte f�ruts�ttningar f�r att bifalla ans�kan.

S.S och O.W-S �verklagade beslutet och yrkade att de skulle ges tillst�nd att s�tta upp viltst�ngsel.

L�nsr�tten i S�dermanlands l�n (1998-09-25, ordf�rande Carle) gjorde f�ljande bed�mning: Enligt f�reskrifterna f�r Hedlandets naturreservat skall bl.a. allm�nhetens m�jlighet till ett r�rligt friluftsliv v�rnas samt de specifika natur- och kulturv�rdena bevaras. Av f�rarbetena till best�mmelsen framg�r att allemansr�ttsliga intressen skall beaktas vid en tillst�ndspr�vning. Liksom l�nsstyrelsen finner l�nsr�tten att ett st�ngsel har begr�nsande inverkan p� allm�nhetens m�jlighet till ett r�rligt friluftsliv samt att st�ngslen f�r�ndrar naturbilden. Vad klaganden anf�rt utg�r mot bakgrund av vad som nu anf�rts inte tillr�ckliga sk�l f�r att ge s�kt tillst�nd. – L�nsr�tten avsl�r �verklagandet.

S.S och O.W-S �verklagade domen och yrkade att de skulle medges s�kt tillst�nd. De �beropade bl.a. att Jordbruksverket betraktade struts som ett husdjur. D�rmed skulle h�gn f�r strutsar inte betraktas som h�gn f�r vilt.

Pr�vningstillst�nd meddelades.

L�nsstyrelsen bestred bifall till �verklagandet och anf�rde bl. a. f�ljande. Naturv�rdsverket har i en skrivelse till l�nsstyrelsen meddelat uppfattningen att struts tillh�r gruppen vilt och att h�llande av struts i vilth�gn d�rmed utg�r en tillst�ndspliktig verksamhet. L�nsstyrelsen k�nner till att Jordbruksverket anser att strutsen skall betraktas som ett lantbruksdjur. I ett yttrande till Inrikesdepartementet framf�r Jordbruksverket att strutsens domesticeringsgrad �r l�g och att strutsen i princip fortfarande kan liknas vid vilda djur. Enligt av l�nsstyrelsen inh�mtade uppgifter anser Jordbruksverket att 41 a � jaktf�rordningen och 12 kap. 11 � milj�balken kan vara till�mpliga �ven om strutsen betraktas som ett lantbruksdjur. L�nsstyrelsen delar den uppfattningen.

Kammarr�tten i Stockholm (2000-03-31, Hallberg, Rosenberg, referent, Olsson) yttrade: Enligt 24 a � f�rsta stycket NVL f�r vilth�gn inte utan tillst�nd uppf�ras p� omr�den d�r allm�nheten f�r f�rdas fritt. Fr�gor om s�dant tillst�nd pr�vas enligt andra stycket av paragrafen av l�nsstyrelsen. I kammarr�tten har fr�ga v�ckts om strutsen �r att anse som vilt eller inte och om s�ledes n�got tillst�nd f�r att uppf�ra h�gn f�r strutsar �verhuvudtaget erfordras. – Kammarr�tten g�r f�ljande bed�mning. – Begreppet vilt �r inte definierat i NVL. Begreppet f�rekommer emellertid p� annat st�lle i NVL �n i den ovan �tergivna best�mmelsen. S�lunda inneh�ller 14 a � regler med �ndam�l att inom landet freda vilt levande djurarter. I paragrafen anges att s�rskilda best�mmelser g�ller om att d�da eller f�nga djur, n�r �tg�rden �r att h�nf�ra till jakt eller fiske. I 14 b � NVL anges bl.a. att om det, ut�ver f�rbud enligt 14 a � eller fredning enligt jaktlagstiftningen, beh�vs s�rskilt skydd f�r en djurart inom ett visst omr�de, best�mmelser kan meddelas som inskr�nker r�tten till jakt eller allm�nhetens eller mark�garens r�tt att uppeh�lla sig inom omr�det. – Enligt 2 � jaktlagen (1987:259) avses med vilt i lagen vilda d�ggdjur och f�glar. I 4 � samma lag anges att viltet skall v�rdas i syfte att bl.a. bevara de viltarter som tillh�r landets viltbest�nd. Enligt 36 � n�mnda lag f�r regeringen meddela f�reskrifter bl.a. om att vissa slag av vilt inte f�r h�llas i h�gn utan s�rskilt tillst�nd eller att andra s�rskilda f�reskrifter eller villkor skall g�lla f�r s�dan verksamhet. I 41 a � jaktf�rordningen (1987:905) anges att vilt f�r h�llas i ett vilth�gn endast efter tillst�nd av l�nsstyrelsen. I samma paragraf och i 42 � ges n�rmare f�reskrifter f�r vilth�gn. – Av det som ovan upptagits f�r anses framg� att begreppet vilt i NVL m�ste ges samma inneb�rd som i jaktlagen och att begreppet i dessa lagar endast omfattar s�dana djur som f�rekommer fritt i den svenska naturen. Ett h�gn f�r strutsar utg�r d�rf�r inget vilth�gn i NVL:s mening varf�r n�got tillst�nd enligt 24 a � NVL inte erfordras. – Kammarr�tten f�rklarar med �ndring av l�nsr�ttens dom och undanr�jande av l�nsstyrelsens beslut att n�got tillst�nd enligt 24 a � NVL inte erfordras f�r det med ans�kningen avsedda strutsh�gnet.

Naturv�rdsverket �verklagade och yrkade att Regeringsr�tten skulle �ndra kammarr�ttens dom s� att det klart framgick att begreppet vilt innefattade s�v�l inhemska som fr�mmande arter av vilda d�ggdjur och f�glar samt att den svenska lagstiftningen om vilt �ven omfattade struts som varande en fr�mmande viltart. Till st�d f�r sin talan anf�rde verket i huvudsak f�ljande. Verket bed�mer att om kammarr�ttens definition av begreppet vilt skulle vinna geh�r skulle konsekvenserna bli f�r�dande fr�n faunav�rdssynpunkt. Det skulle bl.a. inneb�ra att f�rbudet i 41 � jaktf�rordningen mot att s�tta ut vilt i frihet inte skulle g�lla i fr�ga om utl�ndska arter. Paragrafen skulle d�rvid vara verkningsl�s mot ett av sina huvudsyften n�mligen att f�rhindra att fr�mmande arter etablerar sig i svensk natur med d�rav f�ljande negativa konsekvenser f�r den biologiska m�ngfalden eller f�r jord- och skogsbruk. Denna inskr�nkning i definitionen av vilt i jaktlagstiftningen torde vara n�got helt nytt och fr�mmande som aldrig har varit lagstiftarens avsikt. Av f�rarbetena till jaktlagen torde klart framg� att med uttrycket vilt avses s�v�l inhemska som fr�mmande arter (prop. 1986/87:58 s. 29 och 36). – Av de i kammarr�ttens dom redovisade best�mmelserna �r det bara i 4 � jaktlagen som det uteslutande talas om inhemskt vilt. Att begreppet vilt d�r endast avser inhemskt vilt beror p� att lagrummet tar sikte just p� ett bevarande av inhemskt vilt. Detta utesluter inte att uttrycket i andra sammanhang innefattar s�v�l inhemska som fr�mmande arter. – F�r verkets arbete inneb�r en inskr�nkning av inneb�rden av begreppet bl.a. att verket inte l�ngre skulle ha m�jlighet att med st�d av 42 � 1 jaktf�rordningen f�rbjuda h�llandet av fr�mmande viltarter i h�gn. Verket kan d� inte heller pr�va ans�kningar om undantag fr�n f�rbudet och avsl� s�dana ans�kningar om verket p� goda grunder kunnat se en risk f�r faunaf�rvanskning eller skada p� skog och gr�dor genom att djuren i h�gnet skulle rymma och bilda frilevande best�nd av den fr�mmande arten eller kunna korsa sig med inhemskt vilt. Verket skulle inte heller l�ngre med st�d av 42 � 2 jaktf�rordningen kunna f�reskriva hur h�gn f�r fr�mmande viltarter skall vara beskaffat f�r att f�rhindra rymningar. – Vad g�ller den i fallet aktuella fr�gan om strutsen �r att anse som vilt eller husdjur h�vdar verket att arten m�ste betraktas som vilt d�rf�r att vilda stammar av struts f�rekommer i v�rlden. Strutsen kan aldrig helt domesticeras. Strutsen skulle mycket v�l kunna fortplanta sig i ett klimat d�r temperaturen �verstiger -10( C, vilket som regel g�ller f�r �tminstone s�dra Sverige.

Pr�vningstillst�nd meddelades.

S.S och O.W-S bestred yrkandet.

Regeringsr�tten (2002-06-26, Eliason, Almgren, St�vberg, Kindlund) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. Enligt 24 a � f�rsta stycket NVL f�r vilth�gn inte utan tillst�nd uppf�ras p� omr�den d�r allm�nheten f�r f�rdas fritt.

Naturv�rdslagen har upph�vts i samband med milj�balkens inf�rande den 1 januari 1999. Av 6 � lagen (1998:811) om inf�rande av milj�balken f�ljer emellertid att m�l och �renden som har inletts f�re milj�balkens ikrafttr�dande skall handl�ggas och bed�mas enligt �ldre best�mmelser, om inte n�got annat f�ljer av den lagen.

Fr�gan i m�let �r om struts �r att betrakta som vilt enligt NVL och s�ledes tillst�nd fordras f�r uppf�rande av ett h�gn f�r strutsar.

Begreppet vilt finns inte definierat i NVL. I specialmotiveringen till best�mmelsen i 24 a � NVL s�gs att med vilth�gn avses h�gn f�r djur som anses som vilda. Hjortdjur, vildsvin och andra vilda djur som h�lls inh�gnade �r att anse som vilda �ven om de f�tts i f�ngenskap (prop. 1981/82:220 s. 28).

Regeringsr�tten anser i likhet med kammarr�tten att det vid en tolkning av begreppet vilt i 24 a � NVL �r naturligt att s�ka ledning i jaktlagens best�mmelser.

I 2 � jaktlagen s�gs att med vilt avses i lagen vilda d�ggdjur och f�glar. Enligt 4 � samma lag skall viltet v�rdas i syfte bl.a. att bevara de viltarter som tillh�r landets viltbest�nd och de f�gelarter som tillf�lligt f�rekommer naturligt i landet. Enligt 36 � samma lag f�r regeringen meddela f�reskrifter om att vissa slag av vilt inte f�r s�ttas ut i frihet eller h�llas i h�gn utan s�rskilt tillst�nd eller att andra s�rskilda f�reskrifter eller villkor skall g�lla f�r s�dan verksamhet. Enligt vad som uttalades i f�rarbetena till den best�mmelsen var avsikten med bemyndigandet att f�reskriva f�rbud mot att h�lla fr�mmande viltarter i h�gn (prop. 1986/87:58 s. 29).

I 41 a � jaktf�rordningen anges att vilt f�r h�llas i ett vilth�gn eller liknande anl�ggning endast efter tillst�nd av l�nsstyrelsen. Enligt 42 � 1 f�rordningen f�r Naturv�rdsverket efter samr�d med Jordbruksverket meddela f�reskrifter om vilka viltarter som f�r h�llas i vilth�gn. S�dana f�reskrifter har Naturv�rdsverket meddelat i kung�relsen (SNFS 1994:3) med f�reskrifter om jakt.

Statens jordbruksverk har den 27 juni 2000 med st�d av bemyndiganden i djurskyddsf�rordningen (1988:539) meddelat f�reskrifter om h�llande av strutsf�glar (SJVFS 2000:115). Enligt 1 � g�ller f�reskrifterna h�llande av strutsf�glar avsedda f�r avel eller produktion av livsmedel, skinn, fj�drar eller andra produkter. Enligt 5 � f�r vildf�ngade strutsf�glar eller strutsf�glar som kommer fr�n �gg som har lagts av frilevande s�dana f�glar inte h�llas i f�ngenskap.

�Regeringsr�tten g�r f�ljande bed�mning.

Vad f�rst g�ller fr�gan om struts �r att betrakta som husdjur eller som vilt framg�r av det redovisade motivuttalandet till best�mmelsen i 24 a � NVL att lagstiftarens avsikt varit att vilda djur som h�lls inh�gnade skall betraktas som vilda �ven om de f�tts i f�ngenskap. Regeringsr�tten finner i likhet med Naturv�rdsverket att struts vid till�mpningen av NVL �r att betrakta som en viltart.

Vad d�refter g�ller fr�gan om jaktlagen omfattar s�v�l inhemska som fr�mmande viltarter visar de redovisade motivuttalandena till jaktlagen att avsikten varit att den skall omfatta s�v�l inhemskt som fr�mmande vilt. Syftet med bemyndigandet i 36 � jaktlagen �r bl.a. att �ppna f�r en reglering av inf�randet av fr�mmande viltarter. Den enda rimliga tolkningen av best�mmelserna i jaktlagen �r d�rf�r att s�v�l inhemskt som fr�mmande vilt omfattas av regleringen.

Enligt Regeringsr�ttens mening talar �verv�gande sk�l f�r att ge begreppet vilt samma inneb�rd i NVL som i jaktlagen.

Slutsatsen av det anf�rda �r att tillst�ndskravet f�r vilth�gn i 24 a � NVL omfattar h�gn avsedda f�r strutsar. Eftersom kammarr�tten i sin dom ansett att tillst�nd inte kr�vs, b�r fr�gan om tillst�nd kan medges f�r vilth�gnet i f�rsta hand pr�vas av kammarr�tten. M�let skall d�rf�r �terf�rvisas dit.

Regeringsr�ttens avg�rande. Med upph�vande av Kammarr�ttens i Stockholm dom den 31 mars 2000 i m�l 8299-1998 visar Regeringsr�tten m�let �ter till kammarr�tten f�r ny handl�ggning. Handlingarna �verl�mnas till kammarr�tten.

F�redraget 2002-06-13, f�redragande Perttu, m�lnummer 2887-2000