Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 43

I.G:s son O. �r f�dd �r 1981 och har bl.a. en sv�r MBD/DAMP-problematik. Under sina f�rsta �r i en grundskola bel�gen n�ra hemmet hade han betydande problem till f�ljd av sitt handikapp, bl.a. s�vitt g�llde f�rh�llandet till andra barn i skolan. Situationen f�rb�ttrades fr�n �rskurs fyra d� han fick en personlig assistent. V�rterminen 1992 valde den personliga assistenten att tilltr�da en tj�nst vid en frist�ende skola i grannkommunen. O:s f�r�ldrar best�mde sig d� f�r att l�ta O. f�lja med assistenten till den frist�ende skolan. Det innebar att reskostnader uppkom f�r familjen, eftersom skolan �r bel�gen cirka 13 mil fr�n hemmet.

I.G. har uppburit helt v�rdbidrag f�r sonen fr.o.m. juli 1989 till juni 1997, d� O. fyllde 16 �r. Hon ans�kte hos Kristianstads l�ns allm�nna f�rs�kringskassa om merkostnadsers�ttning f�r bl.a. resorna till och fr�n skolan.

F�rs�kringskassan avslog ans�kan med motiveringen att godtagbara merkostnader ej uppgick till minst 6 336 kr/�r varf�r r�tt till skattefri merkostnadsers�ttning ej f�rel�g. Bland kostnader som ej godtogs var resor till och fr�n skolan d� dessa ans�gs ing� i kommunens ansvar.

I.G. �verklagade beslutet och yrkade att hon skulle beviljas merkostnadsers�ttning vid fastst�llande av v�rdbidrag f�r sonen O. Som grund h�rf�r �beropade hon i huvudsak f�ljande. O. hade p� grund av sitt handikapp mycket stora problem med skolg�ngen och fick d�rf�r en handplockad, mycket kompetent personlig assistent vilket var en f�ruts�ttning f�r hans skolg�ng. N�r assistenten v�rterminen 1992 beslutade sig f�r att arbeta p� en friskola i H��r var det familjens, skolans och skolf�rvaltningens uppfattning att det var b�st f�r O. att "f�lja med" sin assistent. Skolg�ngen i H��r har fungerat mycket bra och kan s�gas vara en f�ruts�ttning f�r skolg�ng och ett socialt liv utanf�r hemmet. Det visade sig dock att Kristianstads kommun inte var beredd att betala O:s skolresor. Eftersom ingen annan betalar skolresorna b�r denna kostnad om 20 160 kr per �r ing� i underlaget f�r merkostnadsers�ttningen.

L�nsr�tten i Kristianstads l�n (1996-11-05, ordf�rande Olofsson) yttrade: I 9 kap. 4 � lag (1962:381) om allm�n f�rs�kring (AFL) stadgas bl.a. f�ljande. F�rs�krad f�r�lder har f�r v�rd av barn som inte fyllt sexton �r r�tt till v�rdbidrag om barnet p� grund av sjukdom, psykisk utvecklingsst�rning eller annat handikapp under minst sex m�nader �r i behov av s�rskild tillsyn eller v�rd. Vid bed�mningen av r�tt till v�rdbidrag skall �ven beaktas s�dana merkostnader som uppkommer p� grund av barnets sjukdom eller handikapp. V�rdbidrag utges allt efter tillsyns- och v�rdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek s�som hel, tre fj�rdedels, halv eller en fj�rdedels f�rm�n. Av v�rdbidraget kan en viss angiven del best�mmas som ers�ttning f�r merkostnader. Denna merkostnadsdel av v�rdbidraget, som enligt kommunalskattelagen �r skattefri, best�ms till 18 procent av basbeloppet om merkostnaderna uppg�r till 18 men inte 36 procent av basbeloppet, 36 procent om merkostnaderna uppg�r till 36 men inte 53 procent, 53 procent om merkostnaderna uppg�r till 53 men inte 69 procent samt 69 procent om merkostnaderna uppg�r till 69 procent eller d�rut�ver. – Av Allm�nna r�d fr�n Riksf�rs�kringsverket 1993:2 s. 13 framg�r att merkostnaderna och framf�rallt merkostnadens storlek varierar mellan olika diagnosgrupper av sjuka eller handikappade. Det �r d�rf�r n�dv�ndigt att en individuell pr�vning g�rs i varje enskilt fall f�r att fastst�lla storleken av de merkostnader som familjen kan antas f�. De kostnader som till f�ljd av barnets speciella behov anses rimliga och motiverade b�r d� beaktas. Vid den individuella pr�vningen skall endast de kostnader som ligger inom ramen f�r barnets egen sjukdom beaktas. Ett barns sjukdom eller handikapp medf�r i m�nga fall merkostnader som inte direkt h�nf�r sig till v�rden eller tillsynen. RFV rekommenderar att h�nsyn tas till alla typer av merkostnader som h�nf�r sig till barnets sjukdom eller handikapp, t ex f�r n�dv�ndig speciell kost, onormalt slitage av kl�der eller m�bler, anpassning av bostaden, hj�lpmedel eller teckenspr�kskurs om de inte redan ersatts genom andra samh�lls�tg�rder. – Av utredningen i m�let framg�r bl.a. f�ljande. I.G. uppb�r f�r n�rvarande en fj�rdedels v�rdbidrag f�r sonen O. O. har en MBD-skada samt ett opererat hj�rtfel. F�rs�kringskassan har i sin ber�kning av merkostnaderna godtagit f�rdtj�nst f�r fritidsresor i enlighet med praxis till 5 procent av basbeloppet samt l�ger och tr�ningsmaterial med 50 procent mer �n vad konsumentverket ber�knar. Kostnader som kassan ej godtagit �r resor till och fr�n skolan under motivering att detta ing�r i kommunens ansvar, avlastning och ledsagarservice d� O. beviljats LSS och d�rf�r inte har n�gon kostnad f�r detta. Konferenser godtogs ej eftersom det inte varit fr�ga om s�dan kurs som man blir kallad till som f�r�lder p� grund av barnets handikapp. St�dhj�lp godtogs ej d� denna inte h�rletts till barnets handikapp. Vidare har telefonkostnader ej heller godtagits eftersom det inte varit fr�ga om t�ta l�karkontakter. – L�nsr�tten g�r f�ljande bed�mning. – L�nsr�tten delar f�rs�kringskassans bed�mning om de kostnader som skall beaktas vid ber�kningen av merkostnadsdel i samband med v�rdbidraget. Merkostnaderna uppg�r d�rvid ej till 18 procent av basbeloppet och f�ruts�ttningar f�r r�tt till skattefri merkostnadsers�ttning f�religger d�rf�r inte. �verklagandet skall s�ledes l�mnas utan bifall. – L�nsr�tten avsl�r �verklagandet.

I.G. fullf�ljde sin talan hos kammarr�tten och yrkade att merkostnadsers�ttning skulle utg� med h�nsyn till sonen O:s handikapp. Hon anf�rde i huvudsak f�ljande. L�nsr�tten baserar sin dom p� felaktigt underlag. I domen konstateras exempelvis att hon uppb�r en fj�rdedels v�rdbidrag, vilket inte st�mmer. Hon uppb�r helt v�rdbidrag. F�rs�kringskassan menar att f�r�ldrarna sj�lva valt att l�ta O. g� i skolan i H��r, men de tvingades g�ra det som var b�st i en oerh�rt sv�r situation. O. har haft det mycket sv�rt i skolan och med sociala kontakter. N�r han gick i tredje klass fick de via kommunen kontakt med en kvinna, som var med O. p� fritiden. F�r f�rsta g�ngen fungerade det med en utomst�ende och denna kvinna blev sedan hans personliga assistent. Trots stora sv�righeter f�rb�ttrades hans tillvaro och assistenten var till stor hj�lp. N�r assistenten slutade p� skolan f�r att b�rja arbeta i en kristen skola accepterade kommunen att st� f�r assistentkostnaden. Efter sju �r vet de att detta har inneburit m�nga uppoffringar, eftersom man som f�r�lder f�r st�lla upp betydligt mer �n i den kommunala skolan, men de vet ocks� att O. har haft det s� bra som m�jligt med sin problematik. Deras dotter, som �r tv� �r yngre �n O., har hela tiden g�tt i en skola som ligger ca 500 meter fr�n hemmet. Detta visar tydligt att deras val enbart �r gjort med h�nsyn till O:s handikapp och att merkostnaderna uppkommit till f�ljd av hans handikapp.

I.G. fogade till �verklagandet ett intyg, utf�rdat den 10 november 1998 av Hugo Karlsson vid Barn- och utbildningsf�rvaltningen i Kristianstads kommun. Av intyget framg�r bl.a. f�ljande. O. har varit elev i skolan i H��r fr�n �rskurs 5. F�r hela grundskoleperioden, �rskurs 5-9, d.v.s. h�stterminen 1992 – v�rterminen 1997, har ingen kostnadsers�ttning f�r resa till och fr�n skolan betalats av Kristianstads kommun.

F�rs�kringskassan vidh�ll sitt tidigare beslut samt anf�rde att kommunen ansvarade f�r skolverksamheten och kostnadsfri skolskjuts. Resor som var f�ranledda av O:s skolg�ng godtogs inte som merkostnad eftersom f�r�ldrarna sj�lva hade valt denna skola.

Kammarr�tten i G�teborg (2000-03-16, Nilsson, referent, samt n�mndem�nnen Obenius och Kjellstr�m) yttrade: O. har bl.a. MBD-problematik och Aspergers syndrom. Till f�ljd h�rav har I.G. varit beviljad helt v�rdbidrag fram till och med maj m�nad 1997, d� O. fyllde 16 �r. Fr�gan i m�let �r huruvida I.G. d�rut�ver har r�tt till merkostnadsers�ttning med anledning av ans�kan h�rom i december 1993. Enligt f�rs�kringskassans ber�kning uppg�r merkostnaderna p� grund av O:s handikapp till sammanlagt 3 920 kr. I.G. yrkar att �ven andra �n de av kassan beaktade kostnaderna skall godtas som merkostnader till f�ljd av O:s handikapp samt att n�gra av kostnadsposterna skall beaktas med h�gre belopp �n vad kassan har medgivit. – I m�let har framkommit att O. har haft stora problem under de f�rsta �ren i skolan. Hans skolsituation f�rb�ttrades dock efter det att han via kommunen fick kontakt med en personlig assistent. D� assistenten best�mde sig f�r att byta skola valde O:s f�r�ldrar att l�ta honom f�lja med assistenten till den nya skolan. Detta har inneburit att reskostnader har uppst�tt f�r familjen, eftersom skolan ligger p� ca 13 mils avst�nd fr�n hemmet. I m�let �r ostridigt att n�gon kostnadsers�ttning fr�n kommunen inte har utg�tt med anledning av skolresorna. – F�rs�kringskassan har i en journalanteckning den 2 februari 1998 med anledning av ett telefonsamtal fr�n en handikappkonsulent bl.a. angett att det inte finns n�gon skola f�r barn med sv�r MBD/DAMP-problematik, att kommunen inte har n�gra alternativ f�r O. samt att skolan O. g�r p� �r det b�sta alternativet f�r honom. Med h�nsyn h�rtill och med beaktande av vad som i �vrigt har framkommit i m�let, finner kammarr�tten att kostnaderna f�r resor till och fr�n skolan �r att betrakta som s�dana merkostnader som har uppkommit till f�ljd av O:s handikapp. Reskostnaderna skall d�rf�r beaktas vid bed�mningen av merkostnadernas storlek. Det ankommer p� f�rs�kringskassan att utreda storleken p� merkostnaderna.

– – –

Med delvis bifall till �verklagandet f�rklarar kammarr�tten att kostnader f�r skolresor, l�gervistelse och ledsagares aktiviteter i enlighet med vad som ovan sagts skall beaktas vid ber�kningen av merkostnadernas storlek med anledning av ans�kan h�rom i december 1993. – M�let visas �ter till f�rs�kringskassan f�r erforderlig handl�ggning.

Kammarr�ttsr�den Kihlgren och Ericsson var av skiljaktig mening och anf�rde: F�rs�kringskassan har vid merkostnadsber�kningen sammanlagt beaktat merkostnader om 1 560 kr f�r l�gervistelser och tr�ningsmaterial, vilket motsvarar 50 procent av vad Konsumentverket ber�knat att kostnaderna f�r lek och fritid f�r en pojke i �ldern 11-14 �r uppgick till �r 1994. Enligt v�r uppfattning f�r denna merkostnadsuppskattning anses sk�lig. – I �vrigt �r vi ense med majoriteten.

RFV �verklagade och yrkade att Regeringsr�tten, med upph�vande av kammarr�ttens dom, skulle f�rordna att kostnaderna f�r resor till och fr�n skolan inte skulle godtagas som merkostnader.

Pr�vningstillst�nd meddelades.

Regeringsr�tten inh�mtade yttranden fr�n Svenska Kommunf�rbundet och Skolverket.

Svenska Kommunf�rbundet anf�rde bl.a. f�ljande. Enligt vad som framg�r av handlingarna gick eleven under den aktuella perioden i en frist�ende skola i H��rs kommun. Reglerna i skollagen (1985:1100) om kommunernas skyldighet att anordna skolskjuts g�ller inte f�r elever i frist�ende skolor. Kommunerna har inte skyldighet att vare sig anordna eller bekosta skolskjuts f�r elever i s�dana skolor.

Skolverket anf�rde bl.a. f�ljande. Reglerna om skolskjuts finns i 4 kap. 7 � skollagen. D�r anges att hemkommunen �r skyldig att s�rja f�r att det anordnas kostnadsfri skolskjuts f�r eleverna i grundskolan, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llandena, funktionshinder hos en elev eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet. Fr�n denna skyldighet finns vissa undantag. Skyldigheten omfattar bl.a. inte s�dana elever som v�ljer att g� i en annan grundskola �n den som kommunen annars skulle ha placerat dem i. Bakgrunden till begr�nsningen �r att f�r�ldrars och elevers val av skola inte skall leda till oacceptabelt h�ga kostnader f�r kommunerna. En kommun �r s�ledes inte skyldig att erbjuda skolskjuts f�r elever som g�r i en annan grundskola �n den som kommunen annars skulle ha placerat dem i eller i en frist�ende skola.

Till st�d f�r sin talan anf�rde RFV, sedan verket tagit del av de yttranden som inh�mtats av Regeringsr�tten, att utgifter m�ste vara n�dv�ndiga, rimliga och f�ranledda av funktionshindret f�r att kunna beaktas som merkostnader vid en bed�mning av r�tt till v�rdbidrag. RFV ans�g att det borde ha varit m�jligt f�r O. att med en annan assistent forts�tta sin skolg�ng i den tidigare skolan eller i en annan n�rliggande skola.

I.G. bestred bifall till �verklagandet.

Regeringsr�tten (2002-09-18, Lavin, Almgren, Melin, St�vberg, Kindlund) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. Fr�gan i m�let �r om I.G:s kostnader f�r sonens resor till och fr�n en frist�ende skola i en grannkommun skall betraktas som en ers�ttningsgill merkostnad vid bed�mningen av hennes r�tt till v�rdbidrag.

Det kan d� f�rst konstateras att kommunens skyldighet att enligt 4 kap. 7 � skollagen anordna kostnadsfri skolskjuts inte omfattar s�dana elever som v�ljer att g� i en annan grundskola �n den som kommunen annars skulle ha placerat dem i. N�gon s�dan kostnadsfri skolskjuts har heller inte erbjudits av de inblandade kommunerna. Det inneb�r att en merkostnad uppkommit f�r O:s f�r�ldrar.

Den 1 januari 2001 tr�dde nya regler i kraft r�rande r�tten till bl.a. v�rdbidrag genom inf�randet av lagen (1998:703) om handikappers�ttning och v�rdbidrag. Enligt punkt 2 av �verg�ngsbest�mmelserna till denna lag g�ller dock fortfarande �ldre best�mmelser i fr�ga om v�rdbidrag f�r tid f�re ikrafttr�dandet. Det inneb�r att 9 kap. 4 � lagen (1962:381) om allm�n f�rs�kring �r till�mplig i m�let. Enligt den best�mmelsen skall, vid bed�mningen av r�tt till v�rdbidrag, beaktas �ven s�dana merkostnader som uppkommer p� grund av barnets sjukdom eller handikapp.

Det framg�r av utredningen i m�let att O. p� grund av sitt handikapp m�tt avsev�rda sv�righeter under sina f�rsta skol�r liksom att en betydande f�rb�ttring av hans f�rh�llanden intr�tt n�r han i �rskurs fyra kunde knyta an till och f� daglig hj�lp av en viss personlig assistent. Det saknas anledning att anta att f�r�ldrarnas beslut att placera sonen i den frist�ende skolan i grannkommunen haft annat syfte �n att den gynnsamma inverkan som assistenten haft p� O. och hans situation skulle best�.

Mot denna bakgrund finner Regeringsr�tten, i likhet med kammarr�tten, att de reskostnader som f�ranletts av att O:s f�r�ldrar placerat honom i en frist�ende skola i grannkommunen �r att betrakta som s�dana merkostnader som uppkommit p� grund av sonens handikapp. De skall d�rf�r beaktas vid fastst�llandet av I.G:s r�tt till v�rdbidrag.

P� grund av det anf�rda skall RFV:s �verklagande avsl�s.

Regeringsr�ttens avg�rande. Regeringsr�tten avsl�r �verklagandet.

F�redraget 2002-02-06, f�redragande Johansson, m�lnummer 3330-2000