Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 55

Atraco AB (bolaget) var under beskattnings�ret 1994 komplement�r i kommanditbolaget Murklan (Murklan). Skattemyndigheten i V�stra G�talands l�n v�grade genom ompr�vningsbeslut den 29 januari 1998 eftertaxeringsvis bolaget som del�gare i Murklan avdrag f�r underskott i Murklan h�nf�rligt till f�rlust vid avyttring av regressfordringar som Murklan haft gentemot tidigare del�gare. Bolagets inkomst av n�ringsverksamhet vid 1995 �rs taxering h�jdes i anledning h�rav med 18 261 090 kr. Bolaget p�f�rdes ocks� skattetill�gg. Sammantaget p�f�rdes bolaget tillkommande skatt och respitr�nta med 5 889 729 kr. Av detta belopp utgjorde skattetill�gget 1 960 384 kr. Ompr�vningsbeslutet hade �verklagats hos L�nsr�tten i G�teborg som �nnu inte avgjort m�let (m�l nr 7228-98).

I ans�kan hos skattemyndigheten yrkade bolaget – med h�nvisning till att ompr�vningsbeslutet �verklagats – anst�nd med betalningen av den tillkommande skatt om 5 889 729 kr som p�f�rts bolaget.

Skattemyndigheten i V�stra G�talands l�n (1998-08-05) avslog bolagets beg�ran om anst�nd med f�ljande motivering. Myndigheten har fr�n Patent- och registreringsverket tagit del av bolagets �rsredovisning f�r r�kenskaps�ret den 1 juli 1996 – den 31 augusti 1997. Av �rsredovisningen framg�r att bolagets tillg�ngar uppg�tt till totalt 207 739 kr och skulderna till 97 739 kr, varav skatteskuld 53 605 kr. Av den balans- och resultatrapport som bolaget har inkommit med f�r perioden september 1997 – april 1998 framg�r att bolagets tillg�ngar uppg�r till totalt 205 080 kr och att skulderna uppg�r till 100 190 kr, varav skatteskuld 73 861 kr. F�rutom den i balansrapporten upptagna skatteskulden har bolaget en skatteskuld om 5 889 729 kr som f�rf�ll till betalning den 11 maj 1998. Mot bakgrund av bolagets ekonomiska st�llning har skattemyndigheten meddelat bolaget att anst�nd kan medges bara under f�ruts�ttning att bolaget st�ller n�jaktig s�kerhet i form av bankgaranti. Bolaget har emellertid inte inkommit med beg�rd bankgaranti.

Bolaget �verklagade skattemyndighetens beslut och yrkade att anst�nd skulle medges. Bolaget anf�rde i huvudsak f�ljande. Skattemyndigheten har i det �verklagade beslutet accepterat att f�ruts�ttningar f�r anst�nd i och f�r sig finns enligt 49 � 1 mom. uppb�rdslagen (1953:272), UBL, men har inte medgivit anst�nd eftersom bolaget inte st�llt n�gon s�kerhet f�r skatten. Anst�nd skall dock medges �ven utan att s�kerhet st�lls om det finns "s�rskilda sk�l". I detta �rende baseras skatteskulden p� ett beslut av skattemyndigheten g�llande en oklar skattefr�ga. Det l�r dr�ja innan l�nsr�tten meddelar dom. Om bolaget inte medges anst�nd med betalningen av skatten kommer bolaget att tvingas g� i konkurs innan skattefr�gan avgjorts. Detta �r givetvis s�v�l oacceptabelt som osk�ligt f�r bolaget. Bolaget kommer emellertid att �samkas en betydande skada. Sammantaget �r omst�ndigheterna s�dana att det framst�r som minst sagt osk�ligt om beg�rt anst�nd inte medges utan att bolaget st�ller s�kerhet f�r skatten genom en bankgaranti. En s�dan garanti �r mycket dyr och kan inte bekostas av bolaget. Omst�ndigheterna kan d�rf�r rimligen inte vara andra �n att kravet p� s�rskilda sk�l �r uppfyllt.

Skattemyndigheten fann vid ompr�vning inte sk�l att �ndra sitt beslut.

L�nsr�tten i G�teborg (1998-12-14, ordf�rande Lind�n) yttrade: Enligt 49 � 1 mom. 2 UBL f�r skattemyndigheten medge en skattskyldig anst�nd med betalningen av skatt, kvarskatteavgift eller r�nta om den skattskyldige �verklagat ett taxeringsbeslut och utg�ngen i m�let �r oviss. I 49 � 2 mom. andra stycket UBL f�reskrivs att om det i fall som avses i 1 mom. 2 med h�nsyn till den skattskyldiges f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt kan antas att det belopp som avses med anst�ndet inte kommer att betalas i r�tt tid, f�r anst�nd medges endast om den skattskyldige st�ller s�kerhet f�r beloppet genom en av bank utf�rdad garantif�rbindelse eller n�gon annan form av borgen. Anst�nd f�r dock medges utan att s�kerhet st�lls om anst�ndsbeloppet �r f�rh�llandevis ringa eller om det annars finns s�rskilda sk�l. – I f�rarbetena (prop. 1989/90:74 s. 433) uttalas bl.a. att s�rskilda sk�l f�r n�r myndigheten kan underl�ta att kr�va s�kerhet kan till exempel vara att den skattskyldiges ekonomi allm�nt sett �r god. Detsamma g�ller om det kan antas att �verklagandet kommer att avg�ras inom en n�ra framtid. – L�nsr�tten g�r f�ljande bed�mning. – Bolaget har inte bestritt att dess ekonomiska situation skulle vara s�som anges i det �verklagade beslutet. Med h�nsyn h�rtill samt till anst�ndsbeloppets storlek och att bolagets �verklagande av skattemyndighetens ompr�vningsbeslut inte kan antas komma att avg�ras inom en n�ra framtid, har skattemyndigheten haft fog f�r att kr�va att bolaget st�ller s�kerhet f�r anst�ndsbeloppet. D� n�gon s�kerhet inte har l�mnats kan bolaget inte medges anst�nd. – L�nsr�tten avsl�r �verklagandet.

Bolaget i likvidation yrkade anst�nd med betalning av tillkommande skatt avseende 1995 �rs inkomsttaxering. Bolaget yrkade vidare ers�ttning f�r nedlagda kostnader i l�nsr�tten och kammarr�tten. Bolaget anf�rde i huvudsak f�ljande. D� skattemyndigheten upptaxerade bolaget, och anst�nd med skatten inte medgavs, besl�t bolagets styrelse – i enlighet med reglerna i aktiebolagslagen – att bolaget skulle tr�da i s.k. frivillig likvidation. Likvidatorn har f�rklarat sig villig att betala in samtliga bolagets likvida medel p� ett sp�rrat konto till dess fr�gan har avgjorts av l�nsr�tten. Ett s�dant f�rfarande medf�r att de likvida medel som skulle ha tillf�rts skattemyndigheten vid en konkurs "s�kras" f�r den h�ndelse bolaget skulle f�rlora skatteprocessen. H�rigenom l�per staten �ver huvud taget inte n�gon risk f�r skada. Om bolaget inte beviljas anst�nd med den tillkommande skatten kommer den omedelbara konsekvensen att bli att bolaget f�rs�tts i konkurs. Om bolaget d�refter vinner skatteprocessen, vilket f�r h�llas f�r h�gst troligt, �r skadan o�terkallelig. Ett konkursbeslut kan n�mligen inte �terkallas, vilket ett likvidationsbeslut kan. Ett beslut att inte medge anst�nd �r s�ledes i allra h�gsta grad obilligt f�r bolagets del med tanke p� de skadeverkningar ett avslag skulle v�lla bolaget. – Till st�d f�r sin talan �beropade bolaget Kammarr�ttens i J�nk�ping dom den 7 december 1998 i m�l nr 2280-1997, vari klaganden medgavs anst�nd med betalning av tillkommande skatt.

Skattemyndigheten ans�g att kammarr�tten skulle avsl� �verklagandet.

Kammarr�tten i G�teborg (1999-06-02, Wileke, Grankvist, referent, Irgens Setterberg), som avvisade yrkandet om ers�ttning f�r kostnader i l�nsr�tten och avslog yrkandet om ers�ttning f�r kostnader i kammarr�tten, yttrade vad g�llde m�let i sak f�ljande: Kammarr�tten finner i likhet med l�nsr�tten att omst�ndigheterna i m�let inte �r s�dana att det f�religger s�rskilda sk�l att medge anst�nd med betalning av tillkommande skatt utan att s�kerhet st�lls f�r anst�ndsbeloppet. Vad bolaget i likvidation anf�rt i kammarr�tten f�ranleder ingen annan bed�mning. Bolaget har inte st�llt s�dan s�kerhet. �verklagandet skall d�rf�r avsl�s. – Kammarr�tten avsl�r �verklagandet.

Bolaget �verklagade och yrkade att anst�nd skulle medges utan att s�kerhet st�lldes. Till st�d h�rf�r anf�rde bolaget bl.a. f�ljande. Det �r inte m�jligt f�r bolaget att st�lla s�kerhet ut�ver den s�kerhet som kan st�llas genom ett ianspr�ktagande av det kapital som finns i bolaget. Eftersom bolaget inte kan fullf�lja kravet p� s�kerhet inneb�r kammarr�ttens dom att bolaget n�dgas g� i konkurs. Ett krav p� inbetalning inneb�r s�ledes betydande skadeverkningar f�r bolaget medan statens m�jlighet att f� betalt inte reduceras till f�ljd av att anst�nd meddelas. Det kapital som finns i bolaget kan ju – i avbidan p� att skatteprocessen slutligen avg�rs – inte disponeras p� annat s�tt. Ej heller kan likvidationen avslutas.

Pr�vningstillst�nd meddelades.

Regeringsr�tten beslutade med st�d av 28 � f�rvaltningsprocesslagen (1971:291) – f�rst i protokoll den 27 juli 1999 med anledning av bolagets �verklagande och sedan i protokoll den 5 september 2001 i samband med att pr�vningstillst�nd meddelades – att medge bolaget anst�nd med betalning av den tillkommande skatten. Anst�ndet skulle g�lla till dess Regeringsr�tten avgjorde m�let eller beslutade annat, dock l�ngst till tre m�nader efter den dag d� l�nsr�tten meddelat sitt avg�rande med anledning av bolagets �verklagande av taxeringsbeslutet.

Riksskatteverket bestred bifall till �verklagandet och anf�rde bl.a. f�ljande. Verket inst�mmer i skattemyndighetens bed�mning att taxeringsfr�gan skall anses som oviss i den mening som avses i 49 � 1 mom. 2 UBL. Bolaget har anf�rt att man saknar medel att betala skatteskulden. Det framst�r d�rf�r som klart att bolaget inte kan antas komma att betala skulden i tid n�r anst�ndet upph�r. Fr�ga uppkommer d� om s�rskilda sk�l att �nd� medge anst�nd utan att s�kerhet st�lls f�religger. I prop. 1989/90:74 s. 433 anges som exempel p� s�rskilda sk�l att den skattskyldiges ekonomi allm�nt sett �r god och att avg�randet i skatte�rendet �r n�ra f�rest�ende. Det kan i och f�r sig antas att �ven andra omst�ndigheter �n de i propositionen n�mnda kan utg�ra s�dana s�rskilda sk�l att s�kerhetskravet kan sl�ppas. Enligt verkets mening st�r dock en hotande obest�ndssituation i direkt motsats till det i propositionen givna exemplet. En obest�ndssituation �r normalt sett ett tecken p� d�lig ekonomi. Om b�de d�lig ekonomi och god ekonomi skulle ber�ttiga till undantag fr�n regeln om s�kerhet kan ifr�gas�ttas om regeln �ver huvud taget skulle kunna till�mpas.

Regeringsr�tten (2002-10-17, Ragnemalm, Hulgaard, Wennerstr�m, Almgren) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. M�let avser till�mpning av UBL, som upph�vdes och ersattes av skattebetalningslagen (1997:483) fr.o.m. den 1 november 1997. Enligt punkt 5 a av �verg�ngsbest�mmelserna till skattebetalningslagen skall dock UBL till�mpas i fr�ga om nu aktuell skatt. Begreppet skatt i UBL innefattar skattetill�gg (1 � UBL).

Ett �verklagande av ett beslut enligt taxeringslagen (1990:324) eller av ett debiteringsbeslut inverkar inte p� skyldigheten att betala skatt (103 � UBL).

Enligt 49 � 1 mom. UBL f�r dock anst�nd med att betala skatt, kvarskatteavgift eller r�nta medges

1. om det kan antas att den skattskyldige kommer att f� neds�ttning av eller befrielse fr�n det belopp som p�f�rts honom,

2. om den skattskyldige beg�rt ompr�vning av ett taxeringsbeslut eller n�got annat beslut om skatt, kvarskatteavgift eller r�nta eller ett s�dant beslut �verklagats och utg�ngen i �rendet eller m�let �r oviss, eller

3. om den skattskyldige beg�rt ompr�vning av ett taxeringsbeslut eller n�got annat beslut om skatt, kvarskatteavgift eller r�nta eller ett s�dant beslut �verklagats och betalningen av det p�f�rda beloppet skulle medf�ra betydande skadeverkningar f�r den skattskyldige eller annars framst� som obillig.

Om det i fall som avses i 49 � 1 mom. 2 och 3 UBL, med h�nsyn till den skattskyldiges f�rh�llanden och omst�ndigheterna i �vrigt, kan antas att det belopp som avses med anst�ndet inte kommer att betalas i r�tt tid, f�r enligt 49 � 2 mom. andra stycket UBL anst�nd medges endast om den skattskyldige st�ller s�kerhet f�r beloppet genom en av bank utf�rdad garantif�rbindelse eller n�gon annan form av borgen. Anst�nd f�r dock medges utan att s�kerhet st�lls, om anst�ndsbeloppet �r f�rh�llandevis ringa eller det annars finns s�rskilda sk�l.

Best�mmelser motsvarande 49 � 1 och 2 mom. samt 103 � UBL finns numera i 17 kap. 2 och 3 �� samt 23 kap. 7 och 8 �� skattebetalningslagen.

I m�let har inte gjorts g�llande annat �n att utg�ngen i det bakomliggande taxeringsm�let hos L�nsr�tten i G�teborg �r att anse som oviss och att sk�l f�r anst�nd med att betala skatten d�rf�r f�religger. Vad m�let g�ller �r uteslutande om anst�nd kan medges utan att s�kerhet f�r beloppet st�lls, trots att vad som framkommit om bolagets ekonomiska situation g�r att det kan befaras att skatten inte kommer att betalas i r�tt tid. Fr�gan �r s�ledes vad som kan anses utg�ra s�dana "s�rskilda sk�l" som enligt lagtexten kan motivera avsteg fr�n huvudregeln om krav p� s�kerhet i s�dana fall som det nu aktuella.

Inledningsvis skall erinras om att det redan i lagtexten som exempel p� "s�rskilda sk�l" anges det f�rh�llandet att anst�ndsbeloppet �r f�rh�llandevis ringa. Ytterligare tv� exempel omn�mns i lagens f�rarbeten, n�mligen att den skattskyldiges ekonomi allm�nt sett �r god och att det bakomliggande taxeringsm�let kan antas komma att avg�ras inom en n�ra framtid (se prop. 1989/90:74 s. 433; jfr R� 1993 ref. 89). N�r det g�ller vad som i �vrigt kan anses utg�ra "s�rskilda sk�l" och vad som d�rvid b�r beaktas d� skattekravet baseras p� beslut om eftertaxering eller avser skattetill�gg g�r Regeringsr�tten f�ljande �verv�ganden.

F�rst kan konstateras att samma element som �r av betydelse f�r den prim�ra fr�gan om anst�nd �ver huvud taget kan beviljas ocks� kan spela en roll i bed�mningen av om det finns s�rskilda sk�l f�r att avst� fr�n ett krav p� s�kerhet, �ven om det kan antas att det aktuella beloppet inte kommer att betalas i r�tt tid.

�ven om det f�rh�llandet att utg�ngen i taxeringsm�let �r oviss utg�r ett av kriterierna f�r att anst�nd skall beviljas (49 � 1 mom. 2 UBL) och s�ledes �r ett moment i ett tidigare bed�mningsled, �r det uppenbart att en prognos om utg�ngen ocks� kan tillm�tas betydelse vid pr�vningen av om s�rskilda sk�l talar f�r att avst� fr�n s�kerhet. Kan det redan vid en prelimin�r bed�mning av taxeringsfr�gan konstateras att det allm�nnas skattekrav �r svagt grundade om �n inte i den grad att utg�ngen �r given, kan det framst� som st�tande att uppr�tth�lla kravet p� att s�kerhet st�lls. D�rvid b�r p�pekas att de str�ngare beviskrav som uppst�lls d� m�let avser eftertaxering eller fr�ga �r om skattetill�gg medf�r att utg�ngen i ett s�dant m�l kan framst� som mera tveksam �n i ett ordin�rt taxeringsm�l �ven om omst�ndigheterna �r desamma.

P� motsvarande s�tt b�r kravet p� st�llande av s�kerhet kunna efterges av "s�rskilda sk�l" om ett uppr�tth�llande av kravet skulle medf�ra betydande skadeverkningar f�r den enskilde eller annars framst� som obilligt – allts� enligt samma grundkriterium som anges i 49 � 1 mom. 3 UBL vad g�ller fr�gan huruvida konsekvenserna av en betalning av det p�f�rda skatte- eller avgiftsbeloppet kan motivera ett anst�nd. En risk f�r skadeverkningar exempelvis till f�ljd av att den skattskyldige tvingas i konkurs eller n�dgas s�lja fastigheter eller annan egendom som har stor betydelse f�r hans ekonomi kan inte generellt utg�ra sk�l f�r att kravet p� s�kerhet fr�nfalles. Vid alltf�r obilliga konsekvenser och n�r skadeverkningarna f�r den skattskyldige inte st�r i rimlig proportion till risken f�r att det allm�nna inte skall kunna ta ut skatten b�r emellertid ett fr�nfallande av kravet p� s�kerhet kunna komma i fr�ga, dock endast under f�ruts�ttning att den enskilde inte f�rs�ker komma undan sin eventuella betalningsskyldighet genom att �verl�ta tillg�ngar e.d. (jfr prop. 1989/90:74 s. 343).

Till det nu anf�rda kan l�ggas att det b�r finnas ett st�rre utrymme f�r att medge anst�nd utan krav p� att s�kerhet st�lls n�r skattekravet endast grundar sig p� ett beslut av skattemyndigheten �n n�r ett domstolsbeslut f�religger. Saknar den skattskyldige m�jlighet att st�lla s�kerhet kan f�ljden annars bli att hans m�jligheter att �ver huvud taget erh�lla en domstolspr�vning av den grundl�ggande skattefr�gan avsev�rt f�rsv�ras, t.ex. om han skulle f�rs�ttas i konkurs.

Eftersom best�mmelserna om s�kerhet har sin grund i att anst�nd kan medf�ra risk f�r att aktuella skattebelopp inte kan tas ut vid anst�ndstidens utg�ng (jfr prop. 1989/90:74 s. 342) b�r kravet p� s�kerhet kunna efterges om m�jligheten f�r staten att i f�rekommande fall f� betalt f�r sin fordran inte f�rs�mras under anst�ndstiden.

Vad nu sagts g�ller i princip anst�nd med betalning av alla typer av skatter och avgifter. Det finns h�rut�ver sk�l till vissa s�rskilda �verv�ganden n�r det g�ller skattetill�gg.

N�r fr�ga �r om en s�dan straffliknande sanktion som skattetill�gg finns s�rskild anledning att iaktta f�rsiktighet betr�ffande krav som grundas enbart p� beslut av skattemyndigheten. Mot bakgrund av skattetill�ggets karakt�r kan finnas s�rskild anledning att s�ka undvika att det uppkommer irreparabla skador genom uppr�tth�llande av kravet p� s�kerhet. F�r det fall en konkurs skulle vara en uppenbar f�ljd av ett krav p� s�kerhet f�r ett betydande belopp, som enbart eller till �verv�gande del avser skattetill�gg, kan det d�rf�r finnas "s�rskilda sk�l" att avst� fr�n kravet (se R� 2000 ref. 66 II och Europadomstolens dom den 23 juli 2002 i m�let Janosevic mot Sverige �� 106-109, �nnu ej publicerad i r�ttsfallssamlingen).

Vad g�ller det nu aktuella m�let kan f�rst konstateras att det i lagtexten n�mnda exemplet p� "s�rskilda sk�l", n�mligen att anst�ndsbeloppet �r f�rh�llandevis ringa inte �r till�mpligt. Detsamma g�ller det i f�rarbetena n�mnda fallet att den skattskyldiges ekonomi allm�nt sett �r god. Det kan p�pekas att det mera s�llan synes komma i fr�ga att avst� fr�n kravet p� s�kerhet av detta sk�l. Om den skattskyldiges ekonomi �r god finns det ju vanligtvis inte anledning att st�lla ett s�dant krav utom d� det f�religger risk f�r att han undanskaffar tillg�ngar och i s�dant fall saknas sk�l att efterge kravet.

Det har inte framkommit n�got som ger anledning till antagande att ett anst�nd utan krav p� s�kerhet i sig skulle medf�ra en f�rs�mring av statens m�jligheter att erh�lla den tillkommande skatt som slutligt kan komma att p�f�ras bolaget vid den aktuella taxeringen.

Regeringsr�tten finner vid en samlad bed�mning av omst�ndigheterna i m�let att s�rskilda sk�l f�religger att medge bolaget anst�nd med betalning av den tillkommande skatten utan krav p� s�kerhet. Anst�ndstiden b�r begr�nsas till tv� m�nader efter l�nsr�ttens dom i taxeringsm�let.

Regeringsr�ttens avg�rande. Med �ndring av kammarr�ttens dom medger Regeringsr�tten bolaget anst�nd med att betala den tillkommande skatt och r�nta, sammanlagt 5 889 729 kr, f�r taxerings�ret 1995 som p�f�rts bolaget till f�ljd av Skattemyndighetens i V�stra G�talands l�n beslut den 29 januari 1998. Anst�ndet g�ller intill dess tv� m�nader f�rflutit fr�n det att L�nsr�tten i G�teborg meddelat dom i anledning av bolagets �verklagande av n�mnda beslut (m�l nr 7228-98).

Regeringsr�det Billum var av skiljaktig mening och anf�rde: Jag ansluter mig till vad majoriteten anf�rt i sina allm�nna �verv�ganden. N�r det g�ller f�rh�llandena i det aktuella m�let anser jag dock att det anf�rda leder till f�ljande bed�mning.

Bolaget har genom eftertaxering p�f�rts s�v�l tillkommande skatt som skattetill�gg. Den slutliga utg�ngen i taxeringsm�let �r oviss och kan vid den �versiktliga bed�mning som �r m�jlig att g�ra i ett m�l om anst�nd med betalning av skatten inte bed�mas med n�gon h�gre grad av s�kerhet. Det kan vidare antas att bolaget, som befinner sig i likvidation, inte kommer att betala skatten i r�tt tid. Anst�nd med betalning av skatten kan i s�dant fall normalt endast medges under f�ruts�ttning att s�kerhet st�lls f�r beloppet. Fr�gan i m�let g�ller endast om det i den f�religgande situationen finns s�rskilda sk�l att avst� fr�n detta krav p� s�kerhet och s�ledes medge anst�nd med betalning av skatten utan n�got s�dant villkor. I denna del har endast �beropats de ekonomiska skadeverkningar som ett krav p� s�kerhet skulle medf�ra f�r bolaget. Det finns inte sk�l att ifr�gas�tta bolagets uppgifter om dessa skadeverkningar. Skadeverkningar av ekonomisk natur �r dock ingen onormal konsekvens av att anst�nd med betalning av skatt, i det fall det kan antas att beloppet inte kommer att betalas i r�tt tid, endast f�r medges om s�kerhet st�lls. Jag finner d�rf�r att vad bolaget anf�rt inte utg�r s�dana s�rskilda sk�l som kan medf�ra att anst�nd medges utan krav p� s�kerhet f�r skatten.

Betr�ffande det p�f�rda skattetill�gget finns emellertid, med beaktande av skattetill�ggets karakt�r av sanktion och till att det belopp som p�f�rts bolaget �r betydande, sk�l att g�ra en annan bed�mning. I avvaktan p� l�nsr�ttens dom b�r d�rf�r bolaget medges anst�nd utan st�llande av s�kerhet f�r det belopp som avser skattetill�gg, dvs. 1 960 384 kr.

Jag medger bolaget anst�nd utan st�llande av s�kerhet f�r 1 960 384 kr utg�rande skattetill�gg och avsl�r �verklagandet i �vrigt.

F�redraget 2002-09-04, f�redragande Halme, m�lnummer 4139-1999