Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 63

Tele2 AB (bolaget) ans�kte om bygglov f�r uppf�rande av ett 36 m h�gt radiotorn och tv� teknikbodar om 11,52 kvm vardera p� fastigheten Sk�lby 46:1 i J�rf�lla kommun.

Stadsbyggnadsn�mnden i J�rf�lla kommun avslog ans�kan vid sammantr�de den 27 augusti 1998 och som sk�l f�r beslutet anf�rdes f�ljande. Omr�det utg�r naturpark med tallbevuxen vacker h�llmark och nyttjas flitigt som rekreationsomr�de. Mindre avvikelser fr�n detaljplanens best�mmelser om parkmark medges inte. Bygglovsans�kan avsl�s med st�d av 3 kap. 1 och 14 �� plan- och bygglagen (1987:10), PBL. – Bolaget �verklagade kommunens beslut hos L�nsstyrelsen i Stockholms l�n, som den 2 juni 1999 avslog �verklagandet med i huvudsak f�ljande motivering. Den planerade �tg�rden att f�rl�gga ett radiotorn och tv� teknikbodar p� mark som i en detaljplan har avsatts f�r parkmark inneb�r en anv�ndning av marken f�r ett i planen icke avsett �ndam�l. Det �r d�rf�r inte fr�ga om en mindre avvikelse fr�n planen som �r f�renlig med planens syfte.

Bolaget �verklagade l�nsstyrelsens beslut hos l�nsr�tten och anf�rde i huvudsak f�ljande. En radiomast f�r det mobila telefonn�tet �r ett n�dv�ndigt inslag i samh�llet f�r att tillgodose den allm�nna nyttan och samh�llsutvecklingen i lika h�g grad som den kraftledning som finns 50 m fr�n det tillt�nkta mastl�get. Med erfarenhet fr�n andra mast�renden har bolaget erfarit att det �r mycket vanligt att bygglov meddelas som mindre avvikelse p� parkmark.

L�nsr�tten h�ll den 15 september 1999 p� bolagets beg�ran muntlig f�rhandling i m�let med syn p� den fastighet bygglovsans�kan avs�g.

L�nsr�tten i Stockholms l�n (1999-09-21, ordf�rande Annell) yttrade: I 8 kap. 11 � PBL f�reskrivs att ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�de med detaljplan skall bifallas bl.a. om �tg�rden inte strider mot detaljplanen och kan antas uppfylla kraven i 3 kap. PBL. – Enligt sj�tte stycket samma best�mmelse f�r bygglov l�mnas till �tg�rder som inneb�r en mindre avvikelse fr�n detaljplanen eller fastighetsplanen, om avvikelserna �r f�renliga med syftet med planen. – Enligt 3 kap. 1 � PBL skall byggnader placeras och utformas p� ett s�tt som �r l�mpligt med h�nsyn till stads- eller landskapsbilden och till natur- och kulturv�rden p� platsen. Byggnader skall ha en yttre form och f�rg som �r estetiskt tilltalande, som �r l�mplig f�r byggnaderna som s�dana och som ger en god helhetsverkan. – Enligt 3 kap. 2 � PBL skall byggnader placeras s� att de eller deras avsedda anv�ndning inte inverkar menligt p� trafiks�kerheten eller p� annat s�tt medf�r fara eller betydande ol�genhet f�r omgivningen. – Av 3 kap. 14 � och 8 kap. 2 � f�rsta stycket femte punkten PBL framg�r att vad som ovan angetts om byggnader �ven g�ller bl.a. telemaster. – – – Vid den muntliga f�rhandlingen anf�rde Tele2 AB i huvudsak f�ljande. Det aktuella l�get �r mycket l�mpligt f�r placering av mast. Teknikbodar och mastens nedre del kommer inte att vara synliga p� h�ll och mastens �vre del, som kommer att synas p� l�ngre h�ll, blir ett inslag i landskapsbilden. Masten, som blir 36 m h�g, �r konstruerad som ett brottss�kert torn klass A. Den �r f�reberedd f�r samarbete med de �vriga mobiltelefonoperat�rerna. – Vid den muntliga f�rhandlingen anf�rde Stadsbyggnadsn�mnden i J�rf�lla kommun f�ljande. Det medges att de kringboende fr�n sina tomter inte kommer att kunna se teknikbodarna och mastens nedre del. Det �r ca 85 m fr�n de n�rmsta grannfastigheterna till mastl�get. – L�nsr�tten – – – g�r f�ljande bed�mning. – F�r den plats bygglovsans�kan avser r�der detaljplan och marken �r klassad som park. Bygglov kan som huvudregel inte beviljas f�r projekt som avviker fr�n detaljplanen utan att planen f�rst reviderats. F�r vissa mindre avvikelser kan dock bygglov ges utan n�gon f�reg�ende plan�ndring. Vid bed�mningen om s�dana mindre avvikelser �r f�r handen kan ledning s�kas i f�rarbetena till PBL (se prop. 1989/90:37) vari bl.a. framg�r att det �r mot bakgrund av att den befintliga bebyggelsen kontinuerligt beh�ver kompletteras med nya funktioner eller kvaliteter beroende av samh�llsutvecklingen, som best�mmelserna om mindre avvikelser som �r f�renliga med planens syfte skall ses (s. 54). Vidare anges bl.a. att utplacering av byggnader f�r att tillgodose den allm�nna nyttan (t.ex. tranformatorer eller toaletter) i m�nga fall b�r kunna bed�mas som mindre avvikelser s� l�nge l�get inte �r s� k�nsligt att en plan�ndring beh�vs (s. 56). – L�nsr�tten finner att uppf�rande av radiomaster f�r GSM-n�tet �r en p� grund av samh�llsutvecklingen n�dv�ndig f�reteelse som i likhet med bl.a. kraftledningar tj�nar ett allm�nnyttigt intresse. Det f�r bygglov aktuella projektet skall med de f�ruts�ttningar som r�der i m�let och med beaktande av ovan redovisade f�rarbeten, betraktas som en mindre avvikelse som �r f�renlig med detaljplanens syfte. Tele2 AB skall f�ljaktligen inte nekas bygglov f�r uppf�rande av radiotorn med tillh�rande teknikbodar p� fastigheten Sk�lby 46:1 med h�nvisning till att s�dan mindre avvikelse inte �r f�r handen. – Vad g�ller fr�gan om masten kan till�tas mot bakgrund av kraven i 3 kap. PBL med h�nsyn till omgivningen i olika avseenden g�r l�nsr�tten f�ljande bed�mning. P� grund av fastighetens topografi och avst�ndet till de n�rmaste hustomterna kommer masten med st�rsta sannolikhet inte vara synlig f�r dem som bor n�rmast. Mastens placering inne i ett skogsparti vid sidan om befintlig h�gsp�nningsledning medf�r tillsammans med avst�ndet till de hustomter varifr�n masten v�l kommer att synas, att densamma utseendem�ssigt inte kan anses vara till s�dant men f�r de kringboende att den inte skall medges. Den kan inte heller anses inverka menligt p� trafiks�kerheten eller p� annat s�tt medf�ra fara eller betydande ol�genhet f�r omgivningen. Fr�gan om anl�ggningen kan befaras avge skadlig str�lning, f�rtj�nar h�rvid s�rskild kommentar. Enligt l�nsr�tten f�r det mot bakgrund av bl.a. Statens Str�lskyddsinstituts informationsskrift 97:03 och den skrivelse som Socialstyrelsen utf�rdat den 30 mars 1999, anses som klarlagt att de elektromagnetiska v�gor som basstationer f�r GSM-n�tet av i m�let aktuellt slag uts�nder, ur str�lningssynpunkt inte utg�r n�gon fara f�r kringboende eller andra. – Med h�nvisning till det anf�rda och d� n�gon annan omst�ndighet som utg�r hinder f�r bygglov inte visats f�religga, finner l�nsr�tten att �verklagandet skall bifallas. L�nsr�tten g�r h�rvid den bed�mningen att det saknas boende eller �vriga som �r direkt ber�rda av beslutet, s.k. sak�gare. Bygglov kan s�ledes ges i enlighet med inl�mnad bygglovsans�kan utan att tillf�lle f�r yttrande f�rst bereds enligt 8 kap. 22 � PBL. – Med bifall till �verklagandet undanr�jer l�nsr�tten l�nsstyrelsens beslut och �verl�mnar �rendet till stadsbyggnadsn�mnden f�r meddelande av bygglov enligt ans�kan och i enlighet med vad som l�nsr�tten anf�rt i det f�reg�ende.

T.E., boende ca 90 m fr�n byggnationen, �verklagade och yrkade att kammarr�tten skulle upph�va l�nsr�ttens dom om bygglov. Han anf�rde bl.a. f�ljande. Bolaget har ans�kt och f�tt beviljat bygglov f�r att uppf�ra en 36 m h�g radiomast och tv� teknikbodar p� parkmark utan att plan�ndring har skett. Parker skall anv�ndas till det de planlagts f�r och inte fyllas med installationer av olika typer. Det skall inte vara m�jligt f�r lokala politiker att fatta beslut om den nu aktuella typen av installationer utan att plan�ndring g�rs.

Pr�vningstillst�nd meddelades.

Stadsbyggnadsn�mnden uppgav bl. a. f�ljande. Master f�r mobiltelefoni �r inte l�mpliga i villaomr�den. Den ursprungliga bygglovsans�kan avslogs s�ledes med denna motivering d� placeringen stred mot g�llande plan.

Bolaget bestred bifall till �verklagandet och anf�rde bl.a. f�ljande. Det �r i dag endast ett f�tal av landets kommuner som i sina detaljplaner angett omr�de f�r telekommunikationsanl�ggningar. Det �r s�ledes n�stan om�jligt att placera telemaster inom planlagda omr�den utan att medge mindre avvikelse fr�n planen eftersom kommunerna vid planarbete f�r 15-50 �r sedan inte kunde planera f�r den tekniska utvecklingen i samh�llet. F�r att utveckling skall kunna ske och de telepolitiska m�len skall kunna uppr�tth�llas �r det n�dv�ndigt att de akt�rer som finns p� den svenska marknaden ges m�jlighet att bygga den infrastruktur som beh�vs f�r att tj�nsterna skall kunna anv�ndas p� avsett vis. Den oerh�rt stora samh�llsnyttan som de mobila teletj�nsterna bidrar till m�ste s�ledes v�gas in i en bed�mning av ifr�gavarande art.

Kammarr�tten i Stockholm (2000-08-25, Wennerholm, Berglin, Lagebrant Tor�n, referent) yttrade: I 8 kap. 11 � f�rsta stycket PBL anges att ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�den med detaljplan skall bifallas om �tg�rden inte strider mot detaljplanen och �tg�rden uppfyller kraven i 3 kap. 1, 2 och 10-18 ��. Vidare anges i paragrafens sj�tte stycke att bygglov f�r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n detaljplanen, om avvikelserna �r f�renliga med planens syfte. – I f�rarbetena till PBL (prop. 1985/86:1 s. 714) anges att den sist n�mnda best�mmelsen naturligtvis inte �r till�mplig om n�gon vill anv�nda marken f�r ett i planen inte avsett �ndam�l. – I m�let �r fr�ga om bygglov f�r uppf�rande av en 36 m h�g radiomast och tv� teknikbodar. Enligt g�llande stadsplan f�r aktuellt omr�de, vilken enligt 17 kap. 4 � PBL g�ller som detaljplan, utg�r omr�det parkmark. Byggnads�tg�rderna strider s�ledes mot detaljplanen. – Fr�ga uppkommer h�refter om �tg�rderna i fr�ga inneb�r mindre avvikelse fr�n detaljplanen och om avvikelserna �r f�renliga med syftet med planen. Att f�rl�gga ett radiotorn och tv� teknikbodar p� mark som i en detaljplan har avsatts f�r parkmark inneb�r en anv�ndning av marken f�r ett i planen inte avsett �ndam�l. Enligt kammarr�ttens uppfattning kan �tg�rderna d�rmed inte anses inneb�ra mindre avvikelse fr�n detaljplanen som �r f�renliga med planens syfte. – Kammarr�tten finner d�rf�r att bygglov inte skall beviljas. T.E:s �verklagande skall d�rf�r bifallas. – Med bifall till �verklagandet upph�ver kammarr�tten l�nsr�ttens dom.

Bolaget �verklagade och yrkade i f�rsta hand att Regeringsr�tten med �ndring av kammarr�ttens dom skulle meddela bolaget s�kt bygglov och i andra hand att Regeringsr�tten skulle upph�va kammarr�ttens dom och fastst�lla l�nsr�ttens dom. Bolaget anf�rde bl.a. f�ljande. Den aktuella radiomasten med teknikbodar b�r anses vara planenlig. Radiomaster f�r mobiltelefoni och basstationer b�r j�mst�llas med andra samh�llsnyttiga, planenliga funktioner, eftersom de har en samh�llsnyttig och infrastrukturell funktion, som �r av mycket stor betydelse f�r samh�llet i dess helhet. Det b�r d�rf�r f�religga en presumtion f�r att dessa �r f�renliga med en detaljplan, s� l�nge som de i det enskilda fallet inte utg�r ett hinder f�r den huvudsakliga markanv�ndningen enligt planen eller p� annat s�tt kan anses utg�ra en s�dan allm�n ol�genhet att de p� grund d�rav endast kan erh�lla bygglov om planen medger det. Det s�kta bygglovet b�r d�rf�r medges enligt 8 kap. 11 � f�rsta stycket PBL. Radiomasten och teknikbodarna b�r i vart fall anses inneb�ra s�dana mindre avvikelser fr�n detaljplanen, f�renliga med planens syfte, som avses i 8 kap. 11 � sj�tte stycket PBL och bygglovet beviljas p� denna grund. Mobiltelefoni torde ha varit ett i praktiken ok�nt fenomen f�r dem som fastst�llde detaljplanen och behandlas inte i n�gon st�rre utstr�ckning i f�rarbetena till PBL. Mobiltelefonins verkliga utbredning och d�rmed sammanh�ngande samh�llsnyttiga funktion etablerades f�rst under andra h�lften av 1990-talet. Det �r klarlagt att f�rl�ggningen av den aktuella radiomasten och teknikbodarna endast f�r en mycket begr�nsad inverkan p� omgivningen. Det fr�msta sk�let h�rtill �r att de placeras inom det skyddsomr�de som g�ller f�r markomr�det i anslutning till den redan befintliga kraftledningsgatan. Skyddsomr�det medf�r att allm�nheten �nd� �r f�rhindrad att anv�nda just detta markomr�de som park. Radiomasten och teknikbodarna avviker inte heller n�mnv�rt i absolut storlek fr�n kraftledningen och �r placerade p� s�dant s�tt att n�gon ol�genhet av estetisk karakt�r inte uppst�r f�r de omkringboende i omr�det. F�rl�ggningen av radiomasten och teknikbodarna till platsen i fr�ga medf�r inte heller ett �kat bebyggelsetryck eller risk f�r att andra mobilteleoperat�rer av konkurrenssk�l kan komma att vilja placera sina radiomaster i anslutning till bolagets. N�r den situationen uppst�r att fler �n en mobilteleoperat�r vill placera en basstation p� samma markomr�de samarbetar mobilteleoperat�rerna bl.a. p� kommersiella grunder och av besparingssk�l och anv�nder endast en radiomast.

Pr�vningstillst�nd meddelades.

Stadsbyggnadsn�mnden och T.E. bestred bifall till �verklagandet.

Boverket ans�g i ett av Regeringsr�tten inh�mtat yttrande, efter att ha bes�kt den aktuella platsen, att radiomasten och teknikbodarna borde betraktas som mindre avvikelser fr�n detaljplanen, f�renliga med planens syfte. Till st�d h�rf�r anf�rde verket bl.a. f�ljande.

Planen anger f�r aktuell plats parkmark. I planen finns inte n�got angivet om radiomast f�r mobiltelefoni och teknikbodar. Den aktuella �tg�rden – att bygga radiomast f�r mobiltelefoni och teknikbodar – strider mot planen. Mot bakgrund h�rav m�ste det pr�vas om det enligt 8 kap. 11 � sj�tte stycket PBL �r fr�ga om en mindre avvikelse som �r f�renlig med planens syfte. – Kammarr�tten st�der sin bed�mning p� ett f�rarbetsuttalande (prop. 1985/86:1 s. 714), som enligt Boverkets mening kan ifr�gas�ttas med h�nsyn till ordalydelsen i lagtexten. Uttalandet skall ses mot bakgrund av att lagstiftaren ville markera mot den alltf�r gener�sa till�mpningen av reglerna om dispens fr�n best�mmelser i planlagt omr�de i den tidigare byggnadslagstiftningen. Regeringen har, p� f�rslag fr�n Boverket, i senare f�rarbetsuttalande (prop. 1989/90:37) mildrat det uttalandet. Boverket anser att detta senare f�rarbetsuttalande b�r beaktas i till�mpningen, �ven om det inte ledde till justering av lagtextens utformning. – Det i m�let aktuella omr�det �r 8,5 hektar stort och utg�rs av naturmark. Vid tiden f�r detaljplanens uppr�ttande var det praxis att ge denna typ av icke anlagd naturmark beteckningen park. Med det s�tt som rekommenderas f�r formulering av planbest�mmelser i dag skulle omr�det sannolikt ha f�tt beteckningen natur. Detta har betydelse f�r tolkningen av syftet med regleringen. – En bed�mning m�ste g�ras utifr�n de f�rh�llanden som r�der p� plats. Det finns anledning att g�ra skillnad p� parker av olika slag, n�r det g�ller f�ruts�ttningarna f�r att tillf�ra mer eller mindre fr�mmande element. – Den redan uppf�rda radiomasten och teknikbodarna begr�nsar omr�dets anv�ndning som naturpark. Begr�nsningen medf�r dock, enligt Boverkets uppfattning, endast i mindre omfattning inskr�nkning av m�jligheterna att anv�nda parken f�r rekreations�ndam�l – ocks� med tanke p� att det finns en n�rliggande kraftledning. Basstationen som s�dan tillf�r omr�det en funktion f�r gemensamt �ndam�l, n�mligen f�rb�ttrad tillg�ng till mobil telekommunikation. Basstationen f�r anses tj�na ett gemensamt �ndam�l och �r i den meningen f�renlig med planens syfte. – N�r det g�ller avvikelsens omfattning finns det anledning att b�de diskutera omr�dets karakt�r och basstationens, framf�r allt mastens dominans. I f�revarande fall r�r det sig om ett omr�de med f�rh�llandevis t�t och h�g vegetation, som ganska v�l d�ljer masten fr�n den n�rmaste omgivningen. Dess st�rande p�verkan �r d�rmed relativt sett begr�nsad och kan i den meningen anses som en mindre �tg�rd. Boverket noterar att basstationen �r utf�rd p� ett s�dant s�tt att det �r m�jligt f�r flera operat�rer att anv�nda den. Detta �r en f�rdel, eftersom risken f�r ytterligare anspr�k p� mark f�r samma �ndam�l minskar p� det s�ttet. Mot bakgrund h�rav m�ste basstationen anses vara en relativt sett mindre �tg�rd som kan pr�vas direkt i bygglov och utan krav p� l�mplighetspr�vning genom ny eller �ndrad detaljplan.

Regeringsr�tten f�retog den 4 september 2002 i n�rvaro av bolaget och motparterna syn p� platsen.

Regeringsr�tten (2002-09-26, Lindstam, Nordborg, Nilsson, Ersson, Dexe) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. Fastigheten Sk�lby 46:1 i J�rf�lla kommun omfattas av en stadsplan, fastst�lld den 5 november 1981. Planen g�ller enligt 17 kap. 4 � f�rsta stycket PBL som detaljplan. Enligt planbest�mmelserna utg�r omr�det f�r s�kt bygglov parkmark. F�r en kraftledning finns i planen ett 38 m brett skyddsomr�de. Inom det omr�det f�r inga anordningar f�r lek eller dylikt utf�ras. F�r att ytterligare hindra att omr�det anv�ndes f�r lek och bollspel skall efter samr�d med ledningens innehavare planteringar utf�ras under kraftledningen.

Regeringsr�tten har vid synen kunnat konstatera bl.a. f�ljande. Den 36 m h�ga radiomasten och en teknikbod har uppf�rts. Denna basstation ligger p� en h�jd inom ett gr�nomr�de om ca 8,5 hektar, utanf�r skyddsomr�det f�r kraftledningen och ca 55 m fr�n kraftledningsgatan. Omr�det �r kuperat och bevuxet med en f�rh�llandevis t�t undervegetation samt med i huvudsak tall och bj�rk. Det har karakt�ren av icke anlagd naturmark och anv�nds som rekreationsomr�de av de omkringboende och som lekplats f�r traktens barn. Radiomasten �r synlig fr�n l�ngre h�ll liksom fr�n en del av de n�rbel�gna bostadsfastigheterna, av vilka de n�rmaste ligger ca 85 m fr�n basstationen. Basstationen �r anordnad p� s�dant s�tt att det �r m�jligt f�r flera operat�rer att anv�nda den.

Enligt 8 kap. 2 � f�rsta stycket 5 PBL kr�vs bygglov f�r att uppf�ra radio- eller telemaster eller torn. I 8 kap. 11 � f�rsta stycket PBL f�reskrivs att ans�kningar om bygglov f�r �tg�rder inom omr�den med detaljplan skall bifallas bl.a. om �tg�rden inte strider mot detaljplanen och kan antas uppfylla vissa krav i 3 kap. Enligt sj�tte stycket i sistn�mnda paragraf g�ller vidare att bygglov f�r l�mnas till �tg�rder som inneb�r mindre avvikelser fr�n detaljplanen, om avvikelserna �r f�renliga med syftet med planen.

Regeringsr�tten g�r f�ljande bed�mning.

Det s�kta bygglovet avser en basstation f�r mobiltelefoni best�ende av en 36 m h�g mast och tv� teknikbodar. Anl�ggningen skall som tidigare n�mnts placeras inom vad som betecknas som parkmark. Byggnads�tg�rderna kan d�rmed inte anses f�renliga med planbest�mmelserna.

Fr�gan �r d� om avvikelserna �r s�dana att de kan godtas enligt best�mmelserna i 8 kap. 11 � sj�tte stycket PBL som s.k. mindre avvikelser, som �r f�renliga med syftet med planen.

Av den proposition som l�g till grund f�r PBL framg�r (prop. 1985/86:1 s. 713 f.) att en avsikt med best�mmelserna om mindre avvikelser var att begr�nsa m�jligheterna till avsteg fr�n planbest�mmelser i f�rh�llande till vad som medgavs i praxis vid till�mpning av �ldre byggnadslagstiftning. Enligt propositionen borde sm�rre avsteg – t.ex. att placera en byggnad n�gon meter in p� s.k. punktprickad mark – kunna medges med st�d av 8 kap. 11 � femte (numera sj�tte) stycket. Avsteg borde ocks� kunna g�ras i fall d� �verskridande av h�gsta till�tna byggnadsh�jd var p�kallat av byggnadstekniska eller andra sk�l eller d� �verskridande av till�ten byggnadsarea var motiverat f�r att en b�ttre planl�sning skulle kunna uppn�s. D�remot skulle best�mmelserna inte vara till�mpliga, om n�gon ville anv�nda marken f�r ett i planen icke avsett �ndam�l.

I en senare proposition (prop. 1989/90:37 s. 51 ff.) angavs att best�mmelserna om mindre avvikelser tills vidare borde beh�llas of�r�ndrade. I det sammanhanget uttalades bl.a. att det i syftet med PBL:s regler om medborgarinflytande ligger att ingen �tg�rd b�r kunna rymmas inom begreppen "mindre avvikelser" eller "f�renliga med syftet med planen", om �tg�rden har intresse f�r en bredare allm�nhet eller en vidare krets �n de k�nda sak�gare, ber�rda hyresg�ster m.fl. som skulle beredas tillf�lle att yttra sig i ett bygglovs�rende. Vid pr�vningen borde s�rskilt �verv�gas i vilken m�n och p� vad s�tt godtagande av planavvikande �tg�rder kunde f� prejudicerande effekter och om detta p�verkade kretsen av ber�rda. Det framh�lls ocks� att fr�gan huruvida en avvikelse skulle betraktas som mindre inte borde bed�mas i absolut bem�rkelse. Avvikelsens art och storlek m�ste bl.a. relateras till skalan och karakt�ren hos milj�n. Utplacering av byggnader f�r att tillgodose den allm�nna nyttan (t.ex. transformatorer och toaletter) borde i m�nga fall kunna bed�mas som mindre avvikelser, s�vida inte l�get var s� k�nsligt att en plan�ndring beh�vdes.

Radiomasten och teknikbodarna, som bolaget s�kt bygglov f�r, utg�r en del av det nationella mobiltelen�tet och avser att betj�na det omkringliggande samh�llet. Basstationen kan d�rigenom visserligen anses avse ett allm�nnyttigt �ndam�l. Den har emellertid placerats i ett naturparksomr�de som nyttjas som rekreationsomr�de. Vidare �r masten p� grund av sin h�jd v�l synlig s�v�l fr�n m�nga fastigheter inom det n�ra angr�nsande bostadsomr�det som p� l�ngre avst�nd. �ven med beaktande av f�rh�llandena i �vrigt p� den nu aktuella platsen, bl.a. n�rheten till kraftledningen, finner Regeringsr�tten att byggnads�tg�rderna �r av s�dan omfattning och betydelse f�r de boende inom planomr�det att de inte kan godtas p� mark som �r avsatt f�r park�ndam�l. �tg�rderna kan d�rmed inte ses som en s�dan mindre avvikelse fr�n plan som avses i 8 kap. 11 � sj�tte stycket PBL.

P� grund av det anf�rda finner Regeringsr�tten i likhet med kammarr�tten att bolaget inte kan medges s�kt bygglov.

Regeringsr�ttens avg�rande. Regeringsr�tten avsl�r �verklagandet.

F�redraget 2002-09-04, f�redragande B�ckstr�m, m�lnummer 6424-2000