Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 77

I en ans�kan hos Skatter�ttsn�mnden om f�rhandsbesked anf�rde X AB (bolaget) bl.a. f�ljande. Bolaget �verv�ger att ge ut s�dana konvertibla skuldebrev som avses i 5 kapitlet aktiebolagslagen. Skuldebreven kommer s�ledes att inneh�lla utf�stelse fr�n bolaget om att borgen�rerna – skuldebrevsinnehavarna – har r�tt att byta sin fordran mot aktier i bolaget i enlighet med de n�rmare villkor, som kommer att f�religga. N�mnden �ger utg� fr�n att bolaget kommer att uppfylla alla de krav som anges i aktiebolagslagen samt andra aktuella lagar och f�rfattningar. – Samtliga de villkor f�r konverteringsl�net som diskuteras och som f�r betydelse i detta �rende �r �nnu inte exakt angivna. F�r besvarandet av de nedan st�llda fr�gorna �r detta emellertid inte n�dv�ndigt.

F�r �sk�dligg�rande av bakgrunden till de st�llda fr�gorna anv�nds f�ljande exempel, vilket principiellt sett motsvarar vad som ber�knas komma att g�lla f�r bolagets konverteringsl�n.

 

Skuldebrevens nominella belopp:��� �100 kronor.

Antal skuldebrev:���������������� ��Best�ms senare.

F�retr�desr�tt till teckning:��� ���Ges bolagets aktie�gare.

Emissionsskurs:������������������ ��100 kronor f�r varje skuldebrev.

Nominell r�nta:������������������ ��Tre procent per �r.

Marknadsr�ntan vid emissions�

beslutet f�r motsvarande l�n

utan konverteringsr�tt:������ ������H�gre �n tre procent per �r.

L�nets l�ptid:��������������������� Tre �r.

Konverteringsr�tt:����������������� F�r varje skuldebrev f�r en aktie

����������������������������������� tecknas.

Konverteringskurs:����������������� N�got l�gre �n den nuvarande

����������������������������������� b�rskursen.

Konverteringsperiod:��������������� Konvertering f�r ske under hela det

����������������������������������� sista �ret av l�nets l�ptid.

Aktier som avses:������������������ Aktier av viss serie som bolaget

����������������������������������� redan har utgivit.

Som framg�r av det angivna kommer den nominella r�ntan att understiga marknadsr�ntan f�r motsvarande l�n utan konverteringsr�tt. Att emissionskursen likv�l ber�knas kunna s�ttas till ett belopp motsvarande det nominella beror p� att konverteringsr�tten har ett f�rv�ntningsv�rde, vilket – f�renklat uttryckt och utan krav p� exakthet – ber�knas t�cka skillnaden mellan nuv�rdet av marknadsr�ntan och den nominella r�ntan under l�nets l�ptid. – Skillnaden mellan det nominella beloppet p� skuldebreven och det nuv�rde, som – utan h�nsyn till v�rdet p� konverteringsr�tten – kan ber�knas p� dessa med utg�ngspunkt i den faktiska r�ntan ben�mnes vanligen kapitalrabatt. Denna uppkommer genom att l�ngivarna – de som k�per skuldebreven – f�r att erh�lla en nominell fordran p� bolaget om 100 kr per skuldebrev l�pande med tre procent �rlig r�nta �r beredda att l�mna ifr�n sig ett belopp som h�gst motsvarar det angivna nuv�rdet. – Om nuv�rdet f�r ettvart skuldebrev med bortseende fr�n v�rdet p� konverteringsr�tten antas vara 90 kr, blir kapitalrabatten (100 – 90 =) 10 kr. – Fr�ga �r s�ledes om en emission av skuldebrev som ekonomiskt sett best�r av tv� delar, vilka juridiskt sett inte kan separeras. – Den ena delen av det ekonomiska v�rdet utg�rs av sj�lva l�net (vilket – s�som framg�r av det ovan angivna – ber�knas till sitt nuv�rde). Den andra utg�rs av r�tten att i framtiden f� konvertera till aktier i bolaget. Konverteringsr�tten v�rdes�tts – f�renklat uttryckt – till skillnaden mellan � ena sidan vad som betalas f�r skuldebreven och � andra sidan deras ber�knade nuv�rde, dvs. marknadsv�rdet. I praktiken brukar v�rdet p� konverteringsr�tten beloppsm�ssigt motsvara eller mycket n�ra motsvara kapitalrabatten. – Bolaget avser att f�lja vad som anges i Redovisningsr�dets rekommendation RR 3 punkt 29, dock att beloppet, en�r aktiebolagslagen �ndrats sedan RR 3 antogs, kommer att f�ras till �verkursfonden. – Bolaget hemst�ller att Skatter�ttsn�mnden besvarar f�ljande fr�gor.

Fr�ga 1: Utg�r skillnaden mellan l�nets nominella belopp och dess ber�knade nuv�rde, dvs. kapitalrabatten, principiellt sett en avdragsgill kostnad f�r bolaget?

Fr�ga 2: �r denna kostnad – om fr�ga 1 besvaras jakande – avdragsgill f�r bolaget i den takt den framkommer som en kostnad i bolagets redovisning genom en till�mpning av best�mmelserna i RR 3? Om s� inte �r fallet, �r fr�gan vid vilken tidpunkt avdragsr�tten eljest intr�der.

Skatter�ttsn�mnden (2001-12-21, Andr�, ordf�rande, Brydolf, Tollerz, Virin) yttrade: F�rhandsbesked – Bolaget �r ber�ttigat till avdrag f�r belopp motsvarande skillnaden mellan l�nets nominella belopp och dess vid emissionen ber�knade nuv�rde i den takt som den framkommer som en kostnad i bolagets redovisning i enlighet med punkt 29 i Redovisningsr�dets rekommendation, RR 3, Redovisning av fordringar och skulder med h�nsyn till r�ntevillkor och dold r�ntekompensation. Om konvertering sker f�re l�nets f�rfallodag �r bolaget inte ber�ttigat till avdrag f�r den del av skillnaden, som �r h�nf�rlig till konverterade skuldebrev, i den m�n den bel�per p� tid efter det att de konverterats. – Motivering. – Ett aktiebolags utgifter f�r l�nat kapital utg�r avdragsgilla omkostnader vid taxeringen. H�rigenom blir bl.a. den r�nta som ett bolag betalar till sina l�ngivare avdragsgill. Ger ett bolag ut ett l�n till underkurs f�religger avdragsr�tt f�r skillnaden mellan skuldebrevets nominella belopp och det belopp som det l�ntagande bolaget f�r in vid utgivningen. – Enligt 5 kap. aktiebolagslagen (1975:1385) skall konvertibla skuldebrev inneh�lla en r�tt f�r innehavaren att byta sin fordran enligt skuldebrevet mot aktier i bolaget (konverteringsr�tt). Bolaget avser att till sina aktie�gare emittera konvertibla skuldebrev med en r�ntesats (formell r�nta) understigande en marknadsm�ssig r�ntesats ber�knad p� ett l�nebelopp motsvarande l�nets nominella belopp, dvs. det belopp som bolaget f�rbinder sig att betala vid l�netidens utg�ng om inte konverteringsr�tten utnyttjas. V�rdet p� skuldebreven vid emissionen kommer d�rf�r – om man bortser fr�n konverteringsr�tten – att understiga l�nets nominella belopp. Fr�gan i �rendet �r om bolaget �r ber�ttigat till avdrag f�r skillnaden mellan angivna v�rde och nominellt belopp, den s.k. kapitalrabatten, som f�r en r�ntekostnad. – N�mnden g�r f�ljande bed�mning. – En uttrycklig lagreglering av avdragsm�jligheterna f�r konverteringsl�n saknas. En j�mf�relse kan g�ras med skuldebrev f�renade med optionsr�tt till nyteckning (optionsskuldebrev), som ocks� regleras i 5 kap. aktiebolagslagen, och som f�reter stora likheter med konvertibla skuldebrev. Optionsskuldebrev ges i regel ut med en r�nta som understiger marknadsr�ntan. Optionsr�tten till nyteckning kan dock skiljas fr�n skuldebrevet och oms�ttas separat. – F�r optionsskuldebrev finns ett uttryckligt avdragsf�rbud f�r belopp motsvarande kapitalrabatten (24 kap. 4 � inkomstskattelagen /1999:1229/, IL). Avdragsbegr�nsningen inf�rdes genom lagstiftning �r 1985 (SFS 1985:308). En avdragsbegr�nsning f�r optionsl�n ans�gs i och f�r sig redan f�religga enligt d� r�dande praxis (se bl.a. R� 79 1:97). Lagstiftaren pekade emellertid p� nya omst�ndigheter som skulle kunna leda till en annan utg�ng vid en framtida pr�vning i avsaknad av en uttrycklig avdragsbegr�nsning (prop. 1984/85:193 s. 50 ff.). Dessa var den genom lagstiftningen samtidigt f�reslagna s.k. restv�rdemetoden (om emissionsprisets f�rdelning hos f�rv�rvaren av optionsskuldebrev, se 48 kap. 14 � IL) och en m�jlig f�r�ndring av redovisningspraxis (se vidare nedan). – Ett motsvarande avdragsf�rbud f�r konvertibla skuldebrev inf�rdes inte. I lagstiftnings�rendet utgick man ifr�n att n�gon avdragsr�tt inte kunde aktualiseras f�r konvertibla skuldebrev fr�mst eftersom d� g�llande redovisningspraxis inte till�t ett emitterande bolag att dela upp emissionspriset i en skulddel och en tillskottsdel (a. prop. s. 52). – Ett r�ttsfall som �beropats till st�d f�r denna uppfattning �r R� 1983 Aa 109 d�r ett bolag v�grades avdrag f�r ber�knad kapitalrabatt vid emission av konvertibla skuldebrev. Regeringsr�tten framh�ll bl.a. att skuldebreven inte getts ut f�r att anskaffa kapital till bolagets r�relse utan som betalning f�r aktier i ett annat bolag – marknadsv�rdet p� aktierna i det andra bolaget var vid f�rv�rvet l�gre �n emissionsbeloppet. Med h�nsyn d�rtill och till omst�ndigheterna i �vrigt ans�gs det belopp som �satts skuldebreven i sin helhet utg�ra bolagets anskaffningskostnad f�r de f�rv�rvade aktierna och inte till n�gon del avdragsgill kostnad i den egna r�relsen. – Skulden hos bolaget ans�gs s�ledes inte h�nf�rlig till r�relse utan till de f�rv�rvade aktierna, vilka torde ha varit h�nf�rliga till inkomstslagen kapital eller tillf�llig f�rv�rvsverksamhet motsvarande det genom 1990 �rs skattereform inf�rda inkomstslaget kapital. Sedan skattereformen �r emellertid all verksamhet hos aktiebolag h�nf�rlig till inkomstslaget n�ringsverksamhet. – Regeringsr�tten har vidare i dom den 21 november 2001, m�l nr 377-2001, avgjort vissa andra fr�gor avseende beskattning av konvertibla skuldebrev m.m. Situationen var f�ljande. Ett moderbolag (mb) hade till ett hel�gt dotterbolag (db) emitterat konvertibla skuldebrev till ber�knat marknadsv�rde vid emissionen. Skuldebreven hade under db:s innehavstid, p� grund av konverteringsr�tten, �kat i v�rde. Regeringsr�tten likst�llde db:s externa avyttring av de konvertibla skuldebreven till marknadspris med den situationen att mb hade emitterat dem externt till samma pris och f�rklarade att db:s avyttring inte utl�ste n�gon beskattning av db samt att mb fick anses ha gjort ett kapitaltillskott till db med belopp motsvarande skillnaden mellan vad db erh�ll vid avyttringen av konverteringsr�tterna och vad db vid emissionen erlagt f�r dem. – Utg�ngen i detta m�l ger enligt n�mndens uppfattning st�d f�r att man numera vid emission av konvertibla skuldebrev – s�vitt avser emittenten – b�r skilja mellan den del av emissionspriset som �r h�nf�rlig till l�nedelen av skuldebrevet och den del som �r h�nf�rlig till konverteringsr�tten. – P� samma s�tt som f�r optionsskuldebreven f�rekom inte tidigare att konvertibla skuldebrevs emissionspris delades upp i redovisningen. Enligt Redovisningsr�dets rekommendation RR 3 Redovisning av fordringar och skulder med h�nsyn till r�ntevillkor och dold r�ntekompensation, som tillkom �r 1992, skall emellertid belopp motsvarande kapitalrabatt p� aktiebolags konvertibla l�n och optionsl�n f�ras till reservfonden som �verkurs p� de aktier som kan komma att utges senare (numera �verkursfonden). Den redovisade l�neskulden (nominellt emissionsbelopp minus kapitalrabatt) skall vidare enligt RR 3 uppr�knas successivt under l�nets l�ptid med en r�nta s� att det redovisade skuldbeloppet vid f�rfallodagen �verensst�mmer med det nominella l�nebeloppet (jfr �ven Redovisningsr�dets utkast till den nya rekommendationen "Finansiella instrument: klassificering och upplysningar"). – Sammanfattningsvis g�r n�mnden f�ljande bed�mning. En uttrycklig lagreglering av avdragsm�jligheterna f�r konverteringsl�n saknas. God redovisningssed inneb�r att ett f�retag som ger ut konverteringsl�n skall dela upp skuldebrevens emissionspris, dvs. enligt den ekonomiska inneb�rd som g�ller f�r instrumenten i fr�ga. St�d f�r att en motsvarande uppdelning b�r g�ras �ven i beskattningsh�nseende ges av Regeringsr�ttens motivering i domen i m�l nr 377-2001. Med h�nsyn h�rtill och med beaktande av att all verksamhet hos aktiebolag sedan 1990 �rs skattereform �r h�nf�rlig till inkomstslaget n�ringsverksamhet anser n�mnden att ett belopp motsvarande kapitalrabatten �r att se som en avdragsgill r�ntekostnad f�r bolaget p� s�tt n�rmare anges i f�rhandsbeskedet.

Ledam�terna Wingren, Silfverberg och St�hl var skiljaktiga och anf�rde: Av praxis f�ljer att avdragsr�tt inte f�religger f�r belopp, s.k. kapitalrabatt, som utg�r skillnaden mellan vad ett aktiebolag erh�ller vid emission av ett skuldebrev f�renat med konverteringsr�tt och det nominella belopp som bolaget har att utge vid l�nets inl�sen utan att konvertering skett (jfr bl.a. R� 1983 not. Aa 109 samt prop. 1984/85:193 s. 52). Senare skatte- och redovisningspraxis (Regeringsr�ttens dom den 21 november 2001 i m�l nr 377-2001 och Redovisningsr�dets rekommendation RR 3) har enligt v�r mening inte inneburit n�gon f�r�ndring i detta h�nseende. Vi anser att f�rhandsbeskedet hade bort utformas med utg�ngspunkt i det anf�rda.

Riksskatteverket (RSV) �verklagade Skatter�ttsn�mndens f�rhandsbesked och yrkade att Regeringsr�tten skulle f�rklara att avdrag inte skall medges f�r skillnaden mellan l�nets nominella belopp och dess ber�knade nuv�rde. Verket anf�rde bl.a. f�ljande. Det konvertibla skuldebrevet utges i detta fall till det nominella beloppet och med en r�nta som understiger marknadsr�ntan. Detta inneb�r att det rena skuldebrevsv�rdet f�r innehavaren av skuldebrevet, konverteringsr�tten or�knad, understiger det nominella beloppet p� det konvertibla skuldebrevet. F�r bolaget inneb�r det att bolaget l�nar 100, betalar en l�g l�pande r�nta s� l�nge l�net l�per och sedan, om konvertering inte sker, �terbetalar 100. Om skuldebrevet konverteras till aktie kommer l�nebeloppet att �verf�ras till eget, bundet kapital i bolaget. N�gon kapitalrabatt i ordets egentliga betydelse, dvs. att l�net ges ut till ett pris som understiger nominellt belopp, �r inte f�r handen. Skillnaden mellan det nominella v�rdet p� skuldebrevet och det rena skuldebrevsv�rdet utg�r inte n�gon kostnad i skattem�ssig mening. Avdrag skall d�rf�r inte medges.

Bolaget yrkade att Skatter�ttsn�mndens beslut skulle fastst�llas och anf�rde bl.a. f�ljande. RSV:s uppfattning att v�rdet i fr�ga, som det definieras av verket, inte utg�r n�gon kostnad i skattem�ssig mening �r baserad p� en felsyn. Givetvis g�ller att avdrag inte medges f�r skillnaden mellan det nominella beloppet och det uppr�knade v�rdet p� l�net vid konverteringstidpunkten. Det �r emellertid varken effekten av en konvertering eller det f�rh�llandet att konverteringsr�tten har ett "eget" v�rde som skall beaktas vid bed�mningen om avdragsr�tt f�religger f�r det belopp som allm�nt kallas kapitalrabatt. Avdragsr�tten g�ller det belopp som enligt Redovisningsr�dets rekommendation RR 3 punkt 29 skall bokf�ras och periodiseras som en r�ntekostnad.

Regeringsr�tten (2002-11-19, Lindstam, Sch�der, Ersson, Melin, Nord) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. Enligt f�ruts�ttningarna f�r ans�kningen avser s�kandebolaget att ge ut konvertibla skuldebrev till det nominella beloppet och med viss nominell �rlig r�nta. F�r varje skuldebrev f�r en aktie i bolaget tecknas till en kurs som �r "n�got l�gre �n den nuvarande b�rskursen". Vidare anges att en f�ruts�ttning f�r f�rhandsbeskedet �r att marknadsr�ntan vid emissionsbeslutet f�r motsvarande l�n utan konverteringsr�tt �r h�gre �n den nominella r�ntan. Det f�rh�llandet att emissionskursen likv�l enligt f�ruts�ttningarna skall best�mmas till ett belopp som motsvarar det nominella v�rdet anges bero p� att konverteringsr�tten har ett f�rv�ntningsv�rde som ber�knas t�cka skillnaden mellan nuv�rdet av marknadsr�ntan och den nominella r�ntan under l�nets l�ptid.

Regeringsr�tten g�r f�ljande bed�mning.

Oavsett om konverteringsr�tten utnyttjas eller inte utg�rs bolagets kostnad f�r l�net endast av den nominella r�nta som bolaget f�tt betala till l�ngivaren. Sker konvertering f�r bolaget ett kapitaltillskott motsvarande skuldebrevens nominella v�rde medan v�rdet minskar p� de aktier som innehas av bolagets gamla aktie�gare i det fall en aktie vid konverteringen har ett h�gre v�rde �n det nominella v�rdet av ett skuldebrev. Varken detta f�rh�llande eller n�gon annan omst�ndighet inneb�r att konverteringen medf�r att en kostnad, ut�ver den nominella r�ntan, uppkommer i bolagets r�relse. Svaret p� fr�ga 1 skall utformas i enlighet h�rmed. Vid s�dant f�rh�llande f�rfaller fr�ga 2.

Regeringsr�ttens avg�rande. Med �ndring av Skatter�ttsn�mndens f�rhandsbesked f�rklarar Regeringsr�tten som svar p� fr�ga 1 att skillnaden mellan konverteringsl�nets nominella belopp och dess nuv�rde inte utg�r n�gon avdragsgill kostnad f�r bolaget.

F�redraget 2002-10-30, f�redragande Malmgren, m�lnummer 173-2002