Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 80

I en ans�kan hos Skatter�ttsn�mnden om f�rhandsbesked anf�rde X och Y i huvudsak f�ljande. X och Y �ger personligen utgivningsr�tten/varum�rket till tidningen V.A. Utgivningsr�ttigheten registrerades i mitten p� 80-talet hos Patent- och registreringsverket. D�refter bildades V.A. AB (bolaget). Fram till dags datum har bolaget f�tt utnyttja utgivningsr�tten till tidningsnamnet V.A. utan kostnad. Marknadsv�rdet f�r ifr�gavarande utgivningsr�tt har v�rderats till 5 mkr. – Bolaget �gs till lika delar av X och Y. Oms�ttningen uppgick �r 2000 till 13,5 mkr kr. Antalet anst�llda/uppdragstagare i bolaget �r ca 12 personer. S�kandenas arbetsuppgifter i bolaget �r att genom styrelsem�ten ge operativa riktlinjer f�r bolagets ledningsgrupp. N�got skriftligt avtal om bolagets nyttjander�tt f�religger inte. X och Y har f�r avsikt att s�lja r�ttigheten till bolaget f�r marknadsv�rdet. K�peskillingen erl�ggs dels kontant, dels mot revers som l�per med 6 procents r�nta. X och Y har inte haft f�r avsikt att sj�lva driva n�ringsverksamhet med r�ttigheten. De har inte heller f�rv�rvat r�ttigheten fr�n n�gon utomst�ende i eget vinstsyfte. Beskattning i inkomstslaget n�ringsverksamhet kan d�rf�r inte komma ifr�ga. Fr�ga uppkommer d� om beskattningen skall ske i inkomstslaget tj�nst (hobby) eller i inkomstslaget kapital (realisationsvinst). En f�ruts�ttning f�r tj�nstebeskattning �r att man sj�lvst�ndigt och varaktigt upparbetat r�ttigheten och l�pande f�r int�kter d�rav. Bolagets m�nga anst�llda samt externa medarbetare har starkt bidragit till v�rdet av utgivningsr�tten. Fastighetsmarknaden har de senaste �ren haft ett stort uppsving som p�verkat v�rdet av r�ttigheten. I f�religgande fall har X kommit p� ett namn, V.A., och d�refter skyddat namnet. Efter ca 15 �r t�nker han och Y s�lja r�ttigheten. X och Y anser att det �r fr�ga om en kapitalvinst som skall beskattas i inkomstslaget kapital. Det h�r till saken att f�rv�rvet av r�ttigheten gjordes f�re skattereformen, n�r hobbybeskattning inte f�rekom. �ven detta talar f�r att realisationsvinstbeskattning skall ske. En skattepliktig hobbyinkomst kan knappast uppkomma om det vid denna tidpunkt inte fanns n�gon lag h�rom.

Skatter�ttsn�mnden (2002-01-22, Andr�, ordf�rande, Wingren, Brydolf, Tollerz, Virin) yttrade: F�rhandsbesked – En avyttring av utgivningsbeviset skall beskattas i inkomstslaget n�ringsverksamhet. – Motivering – Tidningsf�rlaget V.A. AB ger ut tidningen V.A. Bolaget �gs av X och Y (s�kandena), som �r anst�llda och styrelseledam�ter i bolaget. Utgivningsbeviset till tidningen innehas av s�kandena personligen och utnyttjas i bolagets verksamhet. S�kandena planerar att �verl�ta utgivningsbeviset till bolaget f�r marknadsv�rdet ber�knat till ca 5 mkr. Besked �nskas i vilket inkomstslag f�rs�ljningen av r�ttigheten skall beskattas. – Av handlingarna framg�r att V.A. var ett annonsblad fr�n 1986 fram till mitten av 1990-talet, d� Y tr�dde in som del�gare b�de till bolaget och utgivningsbeviset. Sedan dess ges V.A. ut som en tidning med redaktionellt inneh�ll, reportage, debatt m.m. V�rdet p� utgivningsbeviset har i allt v�sentligt upparbetats under denna period genom del�garnas verksamhet i bolaget. – Med h�nsyn till det anf�rda f�r utgivningsbeviset anses vara att betrakta som en tillg�ng i n�ringsverksamhet f�r bolagsm�nnen (jfr R� 1987 not. 452 och R� 1993 not. 34).

Ledam�terna Silfverberg och St�hl var skiljaktiga och anf�rde: F�r att en skattskyldig skall anses bedriva n�ringsverksamhet kr�vs att de s.k. n�ringsrekvisiten i 13:1 inkomstskattelagen (1999:1229) �r uppfyllda. Av handlingarna i m�let framg�r dock att s�kandena inte driver n�gon n�ringsverksamhet personligen utan att verksamheten bedrivs i ett av dem �gt aktiebolag. F�r att det skall bli aktuellt att �nd� beskatta en avyttring av utgivningsbeviset i inkomstslaget n�ringsverksamhet kr�vs d�rf�r att bolagets verksamhet p� n�got s�tt kan tillskrivas del�garna, d.v.s. att s.k. n�ringssmitta kan anses f�religga. – Om inte annat �r f�reskrivet m�ste utg�ngspunkten vara att varje skattesubjekt skall bed�mas f�r sig, dvs. att den verksamhet som bedrivs av ett skattesubjekt inte skall p�verka hur en transaktion som f�retas av ett annat skattesubjekt skall behandlas i skatteh�nseende. Vi anser vidare att det saknas st�d i praxis f�r att, utan uttryckligt lagst�d, g�ra avsteg fr�n detta syns�tt genom att tillskriva del�garna den n�ringsverksamhet som bedrivs av ett av dem �gt aktiebolag. I R� 1972 Fi 61 �gde en person, A, ett patent som anv�ndes i ett av A �gt aktiebolag och som var av stor betydelse f�r produktionen i bolaget. Regeringsr�tten fann att patentet inte kunde anses utg�ra tillg�ng i n�gon av A bedriven r�relse. Detta r�ttsfall f�ranledde inf�randet av en s�rskild regel i 21 � anv. p. 2 kommunalskattelagen (1928:370) om att n�ringsverksamhet skall anses f�religga om del�gare i f�mansf�retag avyttrar hyresr�tt, patentr�tt eller liknande r�ttighet, under f�ruts�ttning att ers�ttningen f�r r�ttigheten skulle ha utgjort int�kt av n�ringsverksamhet om verksamheten i f�retaget hade drivits direkt av del�garen. Denna regel �r numera avskaffad, varf�r r�ttsl�get enligt v�r mening har �terg�tt till det l�ge som g�llde f�re inf�randet av regeln och som �terspeglas i det ovan angivna r�ttsfallet. �ven utg�ngen i R� 1981 Aa 126 talar mot att s.k. n�ringssmitta mellan ett aktiebolag och dess del�gare kan f�religga utan uttryckligt lagst�d. – Som st�d f�r att utgivningsbeviset skall anses som en tillg�ng i bolagsm�nnens n�ringsverksamhet h�nvisar Skatter�ttsn�mndens majoritet till R� 1987 not. 452 och R� 1993 not. 34. I R� 1987 not. 452 var det fr�ga om en �verl�telse till ett handelsbolag fr�n dess del�gare av vissa tillg�ngar som �gts av del�garna men som ing�tt i bolagets verksamhet. Dessa tillg�ngar ans�gs utg�ra r�relsetillg�ngar f�r bolagsm�nnen. Vi menar dock att en viktig skillnad mellan detta r�ttsfall och det nu aktuella fallet �r att det i 1987 �rs fall r�rde sig om del�gare i handelsbolag. Eftersom ett handelsbolag till skillnad fr�n ett aktiebolag inte �r ett eget skattesubjekt, utan bolagets verksamhet beskattas hos del�garna, anser vi att det inte g�r att dra n�gra egentliga slutsatser fr�n detta fall n�r det g�ller f�rekomsten av s.k. n�ringssmitta mellan ett aktiebolag och dess del�gare. I R� 1993 not. 34 var det fr�ga om en avyttring f�retagen av en person som var del�gare i ett antal partsrederier. Ett partsrederi �r inte en egen juridisk person och d�rmed inte heller ett skattesubjekt. Av denna anledning, och d� omst�ndigheterna i m�let �ven i �vrigt var relativt speciella, ger enligt v�r mening inte heller detta m�l n�gon egentlig ledning f�r den h�r aktuella fr�gan. – Sammanfattningsvis finner vi d�rf�r att det saknas st�d f�r att betrakta utgivningsbeviset som en tillg�ng i n�ringsverksamhet f�r s�kandena. – Inte heller kan den omst�ndigheten att utgivningsr�tten �kat i v�rde p� grund av den verksamhet som bedrivits i bolaget anses inneb�ra att s�kandena genom avyttringen av utgivningsbeviset tillgodof�rts n�gon skattepliktig l�nef�rm�n eller utdelning fr�n bolaget. En avyttring av utgivningsbeviset skall d�rf�r beskattas som en kapitalvinst i inkomstslaget kapital.

Riksskatteverket (RSV) �verklagade och yrkade att f�rhandsbeskedet skulle fastst�llas.

X och Y yrkade att Regeringsr�tten, med �ndring av f�rhandsbeskedet, skulle fastst�lla att en avyttring av utgivningsbeviset skulle beskattas som en kapitalvinst i inkomstslaget kapital.

Regeringsr�tten (2002-09-11, Ragnemalm, Nordborg, Wennerstr�m, Almgren, Kindlund) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. Av handlingarna i m�let framg�r bl.a. f�ljande. Under �r 1986 beviljades X tillsammans med en kompanjon utgivningsbevis f�r den periodiska skriften V.A., varefter de bildade Tidningsf�rlaget V.A. AB. Bolaget gav d�refter och fram till 1996 ut ett annonsblad under namnet V.A. Under 1996 ersattes kompanjonen som del�gare av utgivningsbeviset och bolaget av Y. I och med dennes intr�de i verksamheten �ndrades inriktningen p� utgivningen mot en tidning med redaktionellt inneh�ll. X och Y avser att s�lja utgivningsbeviset till bolaget f�r dess marknadsv�rde, vilket av en utomst�ende v�rderare har uppskattats till minst 5 mkr. Fr�gan i m�let g�ller i vilket inkomstslag ers�ttningen f�r utgivningsbeviset skall tas upp till beskattning.

Regeringsr�tten g�r f�ljande bed�mning.

Utgivningsbeviset f�r den periodiska skriften V.A. �gs av X och Y. R�tten till utgivningen av denna skrift synes ha uppl�tits till Tidningsf�rlaget V.A. AB, dock utan att n�got skriftligt avtal om detta finns och utan att n�gon ers�ttning utg�tt. X och Y �ger vardera h�lften av aktierna i bolaget och �r b�da verksamma i detta.

Syftet med anskaffandet av utgivningsbeviset f�r annonsbladet har uppenbarligen varit att det skulle anv�ndas i en n�ringsverksamhet. Detta syfte har inte f�r�ndrats i och med Y:s intr�de i verksamheten, d� denna i samband d�rmed breddades och utvecklades.

En n�dv�ndig f�ruts�ttning f�r att bolaget skall kunna bedriva sin verksamhet �r att det finns ett utgivningsbevis f�r den skrift som ges ut av bolaget i enlighet med best�mmelserna i 5 kap. tryckfrihetsf�rordningen. Samtidigt har X och Y ett starkt intresse av att utgivningsbeviset utnyttjas f�r sitt �ndam�l. Utgivningsbeviset innefattar det ekonomiska v�rdet av den tidningsutgivning som X och Y bedriver genom sitt aktiebolag och beviset f�r i allt v�sentligt ett s�dant v�rde endast om det anv�nds i en n�ringsverksamhet p� s�tt som skett.

Med h�nsyn till de ovan n�mnda omst�ndigheterna finner Regeringsr�tten att ers�ttningen vid f�rs�ljningen av utgivningsbeviset skall tas upp till beskattning i inkomstslaget n�ringsverksamhet.

Regeringsr�ttens avg�rande. Regeringsr�tten fastst�ller Skatter�ttsn�mndens f�rhandsbesked.

F�redraget 2002-08-21, f�redragande Heinefors, m�lnummer 746-2002