Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 83

I ans�kan om f�rhandsbesked anf�rde Telia AB bl.a. f�ljande: Inom Teliakoncernen p�g�r nu ett arbete som syftar till att inf�ra s.k. kompetenskonton f�r de anst�llda. Medlen p� dessa konton skall ge m�jlighet till utbildning/utveckling ut�ver s�dan som beh�vs i det egna yrket. Det kan dels handla om relativt grundl�ggande utbildningar f�r att �ndra nuvarande yrkesinriktning, dels p�byggnad f�r att f� m�jlighet till befordran och �kat ansvar ut�ver det som finns i den �rliga utvecklingsplanen. Dessutom avses kontot kunna anv�ndas �ven f�r utbildningar eller liknande som syftar till att utveckla personliga intressen. – Genom inf�randet av kompetenskonton tydligg�rs att den anst�llde ocks� har ansvar f�r sin kompetensutveckling. Kontona kan �ven ses som hj�lpmedel f�r framtida omst�llningsbehov. Sist men inte minst �r uppfattningen att systemet med kompetenskonton skall �ka m�jligheterna att rekrytera och beh�lla kvalificerade medarbetare. – Enligt plan skall kompetenskontona inf�ras p� f�rs�k i n�gra bolag inom koncernen den 1 januari 2001. Tanken �r att d�refter samtliga bolag inom koncernen skall kunna erbjuda de anst�llda ett kompetenssparande. – Moderbolaget, Telia AB, �r ett av de bolag som avser att inf�ra kompetenskonton. – Ins�ttningar p� kontot – Sparandet p� kompetenskontot sker fr�mst genom att den anst�llde regelbundet avs�tter viss del av sin fasta l�n (max 5 procent) och/eller g�r enstaka ins�ttningar genom att utnyttja del av bonus, servicetill�gg, �vertidstimmar, semesterers�ttning, outtagna semesterdagar, gratifikationsbelopp m.m. Vidare kan eventuellt v�rdet av outtagen ledighet s�som semester ut�ver lag och kompensationsledighet sparas p� kontot. Telia AB avs�tter ett lika stort belopp som den anst�llde sparar. – Medlen p� kontot kommer att finnas kvar som s.k. arbetande kapital i Telia AB och avkastningen kommer eventuellt att kopplas till Telia AB:s avkastning p� eget kapital (helt eller delvis). D�rmed skulle man �ven uppn� ett �kat intresse f�r resultatutvecklingen. Den anst�llde kommer maximalt att f� s�tta in motsvarande en �rsl�n p� kontot. – Kompetenskontot kommer att administreras inom Telia AB:s l�nesystem. S�v�l den anst�lldes som bolagets avs�ttning kommer enligt god redovisningssed att skuldf�ras i r�kenskaperna (skuld till personalen). – Uttag fr�n kontot – Generella uttagsregler – Huvudregeln f�r att f� g�ra ett uttag �r att sparandet har p�g�tt i minst 12 m�nader fr�n den tidpunkt sparandet p�b�rjats och att uttaget avser kompetensutveckling. Uttaget fr�n kompetenskontot sker i f�rsta hand som l�n under en ledighet f�r den valda utbildningen men kan �ven g�ras f�r att betala kursavgifter, litteratur o.d. Ledigheten skall i vanlig ordning godk�nnas av arbetsledningen, varvid man m�ste v�ga verksamhetskraven mot den anst�lldes �nskem�l. F�r att f� del av f�retagets avs�ttning skall dock utbildningen godk�nnas av arbetsgivaren enligt en policy som fastst�llts i samverkan med de fackliga parterna. F�rutsatt att utbildningen/utvecklingen ligger inom ett omr�de som inneb�r att f�retaget p� sikt kan dra nytta av detta f�r ett lika stort belopp av Telia AB:s avs�ttning anv�ndas. F�r utbildning/utveckling som Telia AB endast till viss del kan tillgodog�ra sig bidrar f�retaget med 50 procent av den anst�lldes insats. Resterande belopp kvarst�r p� kontot. Beslut om hur stor del bolaget bidrar med kommer i tveksamma fall att fattas av en s�rskilt utsedd partssammansatt grupp i bolaget. – Ett uttag kommer att leda till en uppl�sning av bolagets tidigare gjorda reserveringar. – Direktutbetalning av ins�ttningar – a) Om en anst�lld slutar (frivilligt eller uppsagd), g�r i pension eller avlider kommer den anst�lldes samtliga ins�ttningar att utbetalas oberoende av hur l�ng tid sparandet p�g�tt. – b) Om den anst�llde f�redrar att g� en utbildning som inte har n�gon som helst koppling till verksamheten nu eller fram�ver kommer den anst�llde endast erh�lla den egna avs�ttningen. En f�ruts�ttning f�r att f� ut beloppet �r att sparandet har p�g�tt i minst 12 m�nader fr�n den tidpunkt sparandet p�b�rjats. Detta g�ller �ven om den anst�llde �ngrar sin tidigare ins�ttning. – Fr�gor – 1. Medges Telia AB avdrag f�r avs�ttning med de belopp som p� balansdagen finns p� de anst�lldas kompetenskonton och som �r h�nf�rliga till a) l�nedel eller annan ers�ttning? – b) tillskott fr�n Telia AB med belopp motsvarande a)-beloppet? – c) tillskott fr�n Telia AB i form av ber�knad avkastning? – 2. Medges Telia AB avdrag f�r avs�ttning f�r de socialavgifter som p� balansdagen �r h�nf�rliga till beloppen under 1 a), b) och c)? –

I ans�kan om f�rhandsbesked anf�rde C.C. f�ljande: Jag avser att under �r 2001 l�ta arbetsgivaren �verf�ra viss del av min l�n och eventuellt annan ers�ttning till mitt kompetenskonto. Arbetsgivaren kommer d�rut�ver att tillf�ra kontot motsvarande belopp. Avsikten �r vidare att kontot skall tillf�ras viss avkastning, ber�knad p� arbetsgivarens resultat. – Det kommer att finnas vissa regler f�r uttag fr�n kompetenskontot. Jag h�nvisar till vad som redovisats under "Generella uttagsregler" och "Direktutbetalning av ins�ttningar" i Telia AB:s ans�kan. F�rutom anv�ndningss�tt �r ett villkor att mitt sparande skall ha p�g�tt i minst 12 m�nader fr�n den tidpunkt sparandet p�b�rjats. Andra alternativ som diskuterats �r att sparandet skall ha p�g�tt i 6 m�nader alternativt 36 m�nader fr�n den tidpunkten. – Fr�gor – I. Kommer jag att beskattas f�r de medel som �verf�rs till mitt kompetenskonto f�rst n�r jag tar i anspr�k medel fr�n kontot vid till�mpning av – 1. Generella uttagsregler och Direktutbetalning av ins�ttningar a) och b)? 2. Generella uttagsregler och Direktutbetalning av ins�ttningar a)? 3. Generella uttagsregler? – II. Blir svaret p� fr�gorna under 1 avseende Generella uttagsregler och Direktutbetalning av ins�ttningar b) annorlunda om sparandet skall ha p�g�tt i minst 6 m�nader alternativt minst 36 m�nader fr�n den tidpunkt sparandet p�b�rjats?

Skatter�ttsn�mnden (2001-12-21, Andr�, ordf�rande, St�hl, Tollerz, Virin) yttrade: F�rhandsbesked. – Telia AB medges avdrag f�r avs�ttning endast med s� stor del av ins�ttningen p� kompetenskontona som kr�vs enligt god redovisningssed ber�knad p� a) l�nedel eller annan ers�ttning, b) tillskott fr�n Telia AB, c) tillskott fr�n Telia AB i form av avkastning, samt d) sociala kostnader avseende beloppen a-c. – C.C. skall beskattas f�rst n�r han tar medel fr�n sitt kompetenskonto i anspr�k. – Motivering. – – – N�mnden utg�r fr�n att kostnaderna f�r den utbildning som kan komma till st�nd med anv�ndning av kompetenskontona inte �r av karakt�ren att de �r att se som driftkostnader f�r f�retaget. S�dana framtida utgifter kan inte bli f�rem�l f�r avs�ttning (SOU 1994:17 Del 1 s. 246 f.). – Telia AB – Fr�gan i den h�r delen �r om Telia AB har r�tt till avdrag f�r avs�ttning i r�kenskaperna f�r de framtida utgifter som f�retaget r�knar med till f�ljd av det system f�r kompetensutveckling som skall inf�ras efter �verenskommelse med de anst�llda i f�retaget. Enligt f�ruts�ttningarna i �rendet avser Telia att g�ra avs�ttning i r�kenskaperna med ett belopp motsvarande vad de anst�llda och f�retaget "�verf�rt" till kompetenskontona. – Enligt 14 kap. 2 � inkomstskattelagen (1999:1229), IL, g�ller bl.a. att utgifter skall tas upp som kostnader det beskattnings�r som de h�nf�r sig till enligt god redovisningssed, om inte annat �r s�rskilt f�reskrivet i lag. – I f�revarande fall, eftersom inte annat �r s�rskilt f�reskrivet i lag, skall bed�mningen g�ras utifr�n vad som g�ller enligt god redovisningssed. – En balansr�kning skall i sammandrag redovisa f�retagets samtliga tillg�ngar, avs�ttningar och skulder samt eget kapital p� balansdagen (3 kap. 1 � �rsredovisningslagen /1995:1554/, �RL). Som avs�ttningar skall s�dana f�rpliktelser redovisas som �r h�nf�rliga till r�kenskaps�ret eller tidigare r�kenskaps�r och som p� balansdagen �r s�kra eller sannolika till sin f�rekomst men ovissa till belopp eller till den tidpunkt d� de skall infrias (3 kap. 9 � j�mf�rt med 2 kap. 4 � f�rsta stycket 3 b �RL). – Redovisningsr�det har i en rekommendation tagit upp bl.a. fr�gan om avgr�nsning mellan skuld, avs�ttning och ansvarsf�rh�llande samt n�rmare utvecklat inneb�rden av begreppet avs�ttning (RR 16 Avs�ttningar, ansvarsf�rbindelser och eventualtillg�ngar). Rekommendationen skall till�mpas fr.o.m. det r�kenskaps�r som p�b�rjas den 1 januari 2002. I fr�ga om ers�ttningar till anst�llda har Redovisningsr�det l�mnat ett utkast till en rekommendation som �r avsedd att ers�tta RR 16 i den delen. – I rekommendationen RR 16 definieras avs�ttningar som skulder som �r ovissa med avseende p� belopp eller den tidpunkt d� de kommer att regleras. – Vidare framg�r att ett f�retag skall redovisa en avs�ttning i balansr�kningen n�r a) ett f�retag har ett �tagande (legalt eller informellt) som en f�ljd av en intr�ffad h�ndelse, b) det �r troligt att ett utfl�de av resurser kr�vs f�r att reglera �tagandet och c) en tillf�rlitlig uppskattning av beloppet kan g�ras (se punkt 10 under rubriken Definitioner, punkt 14 under rubriken N�r skall en redovisning ske i balansr�kningen? och �ven punkt 2 under rubriken Inledningen). – Vid ett st�llningstagande till om en avs�ttning skall ske i r�kenskaperna b�r enligt n�mndens mening en bed�mning g�ras av f�retagets kompetensutvecklingssystem i dess helhet, dvs. av samtliga konton och inte av de enskilda kontona var f�r sig (se RR 16, punkterna 23 och 24 under rubriken N�r skall redovisning ske i balansr�kningen?). – Den del av kompetenskontona som "inarbetats" av de anst�llda kommer att betalas ut till dem (eller deras r�ttsinnehavare) oavsett om n�gon kompetensutveckling kommer till st�nd eller ej. Enligt n�mndens uppfattning har denna f�rpliktelse karakt�ren av en upplupen kostnad som, sedd isolerad, b�r redovisas som en skuld i r�kenskaperna (jfr RR 16, punkten 11 b under rubriken Definitioner). – �ven betr�ffande den f�retagsanknutna delen av kompetenskontona f�r en f�rpliktelse f�r f�retaget i princip anses f�religga genom avtalet. F�r den h�r delen �r emellertid situationen annorlunda j�mf�rt med vad som g�ller f�r de anst�lldas del. Ett utnyttjande av den f�retagsanknutna delen aktualiseras endast p� villkor att �ndam�let med kompetensutvecklingen �r s�dant som helt eller delvis anses vara till nytta f�r f�retaget. I enskilda fall kommer d�rf�r den f�retagsanknutna delen att tas i anspr�k helt, delvis eller inte alls. Sammantaget kommer d�rf�r inte hela den f�retagsanknutna delen av kontona att f�rbrukas. Enligt principen om b�sta uppskattning vid ber�kning av avs�ttningens storlek b�r detta f�rh�llande beaktas (se RR 16 punkt 36 under rubriken Ber�kning). – N�mnden sammanfattar det anf�rda enligt f�ljande. – Telia AB anser att avs�ttning b�r g�ras med ett belopp motsvarande de sammantagna kompetenskontona. – Det avtal som skall ing�s mellan Telia AB och de anst�llda inneb�r att f�retaget f�rpliktar sig att i framtiden betala ut dels medel motsvarande vad de anst�llda tj�nat in men tillf�lligt avst�tt ifr�n, dels – om vissa villkor �r uppfyllda – motsvarande belopp tillskjutet fr�n f�retaget. En s�dan f�rpliktelse skall i enlighet med god redovisningssed f�ranleda en avs�ttning i r�kenskaperna. Telia AB har r�tt till avdrag p� grundval av en s�dan avs�ttning. – Vid ber�kning av avs�ttningens storlek och r�tten till avdrag vid beskattningen skall emellertid h�nsyn tas till att endast en del av den f�retagsanknutna delen av kontona kommer att tas i anspr�k. – C.C. vill ha besked om r�tt beskattningstidpunkt f�r belopp som s�tts in p� kompetenskontot. – N�mnden utg�r fr�n att C.C. v�ljer ins�ttning p� kompetenskontot innan l�n m.fl. ers�ttningar blir tillg�ngliga f�r lyftning f�r honom. – Vidare f�ruts�tts att vad C.C. lyfter fr�n kompetenskontot �r att betrakta som l�n eller l�nef�rm�ner f�r honom. – Enligt praxis (jfr bl.a. R� 2000 ref. 4) g�ller att en anst�lld som enligt avtal med arbetsgivaren v�ljer att avst� fr�n intj�nad l�n och andra ers�ttningar, f�r att vid en senare tidpunkt f� motsvarande ers�ttningar i en annan form, beskattas f�rst vid denna senare tidpunkt. – Med utg�ngspunkt i det ovan sagda skall C.C. inte beskattas f�rr�n vid den tidpunkt d� medlen enligt givna f�ruts�ttningar betalas ut fr�n kompetenskontot. C.C:s fr�gor besvaras i enlighet h�rmed. – Beskedet avser taxerings�ren 2002-2004.

Ledam�terna Wingren, Brydolf och Silfverberg var skiljaktiga s�vitt g�llde Telia AB:s r�tt till avdrag och anf�rde f�ljande. I 3 kap. 9 � �RL anges att som avs�ttning skall redovisas f�rpliktelser som �r h�nf�rliga till r�kenskaps�ret eller tidigare och som p� balansdagen �r s�kra eller sannolika till sin f�rekomst men ovissa till belopp eller tidpunkt d� de skall infrias. Fr�ga i �rendet �r om Telia AB:s �tagande enligt avtalet om det s.k. kompetenskontot att under vissa f�ruts�ttningar utge belopp som bidrag till den anst�lldes utbildningskostnader �r en s�dan f�rpliktelse som avses i best�mmelsen och om det d�rmed skulle vara i enlighet med god redovisningssed att ta upp avs�ttningen som kostnad det beskattnings�r avs�ttning sker (jfr 14 kap. 2 � IL). Redovisningsr�det har utf�rdat en rekommendation (RR 16) om avs�ttningar. – Best�mmelsen i �RL �r en implementering av artikel 20 i det fj�rde bolagsdirektivet (78/660/EEG), vari avs�ttningar beskrivs, s�vitt nu �r aktuellt, enligt f�ljande. – "1. Avs�ttningar skall ha till syfte att t�cka f�rluster och skulder som till sin karakt�r �r klart best�mda och som p� balansdagen �r antingen sannolika eller s�kra betr�ffande sin f�rekomst, men som �r obest�mda i fr�ga om belopp eller tidpunkten d� de uppkommer. 2. Medlemsstaterna f�r �ven till�ta att avs�ttningar g�rs i avsikt att t�cka s�dana kostnader som h�r till det aktuella r�kenskaps�ret eller till ett tidigare r�kenskaps�r och som till sin karakt�r �r klart best�mda samt p� balansdagen �r antingen sannolika eller s�kra betr�ffande sin f�rekomst, men som �r obest�mda i fr�ga om belopp eller tidpunkten d� de uppkommer. 3. (?)." – I uttalanden i f�rarbetena till �RL (prop. 1995/96:10 Del II s. 82 ff.) anges att den f�rsta punkten i artikeln behandlar f�rpliktelser ("obligations") mot tredje man, vilket inte �r fallet med den andra (kostnader). Som exempel p� s�dana kostnader enligt andra punkten n�mns stora och �terkommande underh�llskostnader samt stora reparationskostnader. Vid lagstiftningens tillkomst var regeringen inte – i motsats till vad som f�reslagits i kommitt�bet�nkandet (SOU 1994:17 Del 1 s. 241-248) – beredd att f�resl� att det i svensk lagstiftning inf�rdes n�gon best�mmelse motsvarande artikel 20.2. – Framtida utgifter som �r av driftkostnadskarakt�r kan inte heller bli f�rem�l f�r avs�ttning. F�retaget f�ruts�tts i enlighet med fortlevnadsprincipen kunna infria s�dana utgifter i takt med att de uppkommer och �ven om de i och f�r sig har ett samband med den f�re balansdagen bedrivna verksamheten och g�r att beloppsbest�mma, skall de l�pande belasta resultatet. Som exempel anges i det ovann�mnda kommitt�bet�nkandet (SOU 1994:17 Del 1 s. 246) �taganden gentemot de anst�llda som f�retaget p.g.a. anst�llningsavtal och permitteringsregler �r skyldigt att infria oavsett om de anst�llda utf�r arbete eller ej. Vidare anges bl.a. att till denna kategori h�r �ven framtida f�rs�kringspremier. �ven om f�retaget �r bundet av ett f�rs�kringsavtal under flera �r skall inte n�gon f�rtida avs�ttning f�r premierna ske. – Det i ans�kningen angivna kompetenskontot har beskrivits i huvudsak enligt f�ljande. – Den anst�llde avs�tter regelbundet viss del (h�gst 5 procent) av sin fasta l�n. Han kan ocks� g�ra enstaka ins�ttningar genom att utnyttja del av bonus, servicetill�gg m.m. Telia AB avs�tter lika stort belopp som den anst�llde sparar. Medlen p� kontot kommer att finnas kvar som arbetande kapital i Telia AB och avkastningen kommer eventuellt helt eller delvis att kopplas till bolagets avkastning. – Den anst�llde f�r g�ra uttag p� kontot tidigast 12 m�nader efter p�b�rjat sparande. Den del som den anst�llde satt in f�r ocks� tas ut tidigare vid anst�llningens upph�rande, vid pensionering och vid d�dsfall. Uttag i normala fall skall emellertid i f�rsta hand avse l�n under ledighet f�r utbildning (kompetensutveckling) och �ven kostnader f�r utbildningsmaterial m.m. Om den utbildning eller kompetensutveckling som den anst�llde v�ljer p� sikt kan vara av nytta f�r f�retaget f�r den anst�llde ut ett lika stort belopp fr�n Telia AB:s avs�ttning som han anv�nder av den egna avs�ttningen. Om Telia AB endast till viss del kan tillgodog�ra sig den anst�lldes utbildning etc. f�r han ut av Telia AB ett belopp motsvarande h�lften av vad han tar ut av den egna avs�ttningen. Har Telia AB ingen nytta av den valda utbildningen f�r den anst�llde inte ut n�got belopp fr�n bolagets avs�ttning. – Denna bolagets avs�ttning kvarst�r d� p� kontot. I tveksamma fall kommer beslut om hur stor del bolaget skall bidra med att fattas av en s�rskild utsedd partssammansatt grupp i bolaget. – Vi g�r f�ljande bed�mning. – Det f�r f�ruts�ttas att den anst�lldes s.k. avs�ttningar till konto g�rs innan medlen blivit tillg�ngliga f�r lyftning. – Inneb�rden av avtalet mellan Telia AB och den anst�llde �r att viss del av intj�nad l�n inte betalas ut till honom. Om han anv�nder den l�n som han p� detta s�tt har innest�ende, som l�n eller annat under ledighet f�r en viss utbildning som bolaget (eller den partsammansatta gruppen) bed�mer vara av viss st�rre eller mindre nytta f�r bolaget, bidrar detta med ett h�gst lika stort belopp till kostnaderna f�r utbildningen. Det avg�rande f�r bolagets skyldighet att bidra till kostnaderna �r s�ledes bed�mningen av nyttan f�r bolaget av den utbildning, som den anst�llde v�ljer att anv�nda redan intj�nade medel f�r. Vid tidpunkten f�r ing�endet av kompetenskontoavtalet synes inte n�gon n�rmare precisering f�religga om vilka studier som ber�ttigar till bidrag. Att den anst�llde l�ter viss del av l�nen vara innest�ende i bolaget inneb�r d�rf�r inte att Telia AB:s utf�stelse har en annan inneb�rd �n om bolaget, utan krav p� avs�ttning, skulle g�ra en utf�stelse till den anst�llde att i framtiden bidra till kostnaderna inom vissa ramar f�r studier om dessa d� i n�gon utstr�ckning bed�ms vara till nytta f�r bolaget. Avs�ttningar f�r s�dana kostnader skulle enligt v�r mening inte f� ske. – Mot bakgrund av det ovan anf�rda finner vi att Telia AB:s utf�stelse enligt avtalet om kompetenskonto inte �r en s�dan f�rpliktelse f�r vilken avs�ttning enligt �RL f�r ske. Vi anser att f�rhandsbesked s�vitt avser fr�gorna 1 b-c och 2 b-c hade bort l�mnas i enlighet h�rmed. I �vrigt �r vi ense med majoriteten.

Riksskatteverket (RSV) �verklagade f�rhandsbeskedet och yrkade att de i ans�kan st�llda fr�gorna skulle besvaras enligt f�ljande.

Telia AB

Fr�ga 1 a: Nej, inte f�r avs�ttning i egentlig mening, d�remot som upplupen kostnad avseende l�n.

Fr�ga 1 b-c: Nej.

Fr�ga 2: Ja i fr�ga om sociala avgifter p� belopp enligt fr�ga 1 a och nej i fr�ga om belopp enligt 1 b-c.

C.C.

Fr�ga I: Nej, s�vitt avser uttag av eget sparande enligt Telia AB:s fr�ga 1 a. Betr�ffande medel som Telia AB avsatt till kompetenskonto (f�retagsanknuten del) och som utbetalas efter pr�vning av den tillt�nkta utbildningens nytta f�r Telia AB b�r f�rhandsbesked inte l�mnas utan fr�gan avvisas.

Fr�ga II: Nej.

RSV anf�rde till st�d f�r sin talan bl.a. f�ljande. Den slutsats som dras i SOU 1994:17 Del 1 s. 246 att framtida utgifter av driftkostnadskarakt�r inte kan bli f�rem�l f�r avs�ttning torde omfatta �ven l�ner. S�dana utgifter torde vara typiska f�r utgifter som i enlighet med fortlevnadsprincipen skall kunna infrias i takt med att de uppkommer. S�dana utgifter skall l�pande belasta resultatet. Den del som den anst�llde avs�tter av sin l�n till kompetenskonto �r fr�n f�retagets sida inte en avs�ttning i redovisningsr�ttslig mening, dvs. enligt 3 kap. 9 � �RL. Det �r i st�llet en skuld f�r upplupna kostnader avseende den l�n som �nnu inte har betalats ut, men v�l tj�nats in och disponerats av den anst�llde genom dennes avs�ttning till ett kompetenskonto. Denna del �r en l�n och den b�r p�f�ras socialavgifter som om f�rm�nen hade betalats ut i vanlig ordning. F�r C.C:s del medf�r detta att skatteplikt f�r l�nen i dess helhet b�r anses intr�da n�r l�nen f�rfallit till betalning oavsett om han l�tit uppskjuta utbetalningen genom deltagande i kompetenssparandet eller ej. I fr�ga om eventuell skatteplikt f�r belopp som Telia AB av egna medel, i till�gg till l�neavs�ttningen, tillf�r C.C. i samband med utbildning/kompetensutveckling b�r f�rhandsbesked inte l�mnas. Ett st�llningstagande skulle f�ruts�tta att fr�ga vore om viss best�md utbildning etc.

Telia AB och C.C. bestred �ndring av Skatter�ttsn�mndens beslut.

Regeringsr�tten (2002-12-23, Lindstam, Sch�der, Ersson, Melin, Nord) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. Regeringsr�tten g�r samma bed�mning som Skatter�ttsn�mnden.

Regeringsr�ttens avg�rande. Regeringsr�tten fastst�ller Skatter�ttsn�mndens f�rhandsbesked.

F�redraget 2002-12-11, f�redragande Johansson, m�lnummer 379-2002