Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 91

Sedan B.G. ans�kt om kostnadsfri skolskjuts (SL-kort) f�r sin son F. beslutade Barn- och ungdomsn�mndens arbetsutskott i Sigtuna kommun den 23 februari 2000 att inte f�resl� n�gon �ndring av g�llande beslut betr�ffande SL-kort f�r barn d�r f�r�ldrarna har gemensam v�rdnad, p� s� s�tt att det endast �r den adress d�r barnet �r mantalsskrivet som ber�ttigar till skolkort.

B.G. �verklagade beslutet och yrkade att hans son skulle f� SL-kort. Han anf�rde bl.a. f�ljande. F. bor hos honom varannan vecka men �r folkbokf�rd hos modern. De har gemensam v�rdnad. Beslutet �r oriktigt d� det i lagtext �r angivet att bostad skall vara bel�gen sex kilometer fr�n skolan. Avst�ndet mellan hans bostad och skolan �r ca 12 km.

L�nsr�tten i Stockholms l�n (2000-05-19, ordf�rande Widstr�m) yttrade: Best�mmelser – Enligt 10 kap. 1 � kommunallagen (1991:900), KL, har varje medlem av en kommun r�tt att f� lagligheten av kommunens beslut pr�vad genom att �verklaga till l�nsr�tten. D�rvid kan r�tten inte bed�ma l�mpligheten och sk�ligheten i beslutet utan pr�vning kan endast ske i den begr�nsade omfattning som anges i 10 kap. 8 � n�mnda lag. – Enligt 10 kap. 8 � KL skall ett �verklagat beslut upph�vas om 1. det inte har tillkommit i laga ordning, 2. beslutet h�nf�r sig till n�got som inte �r en angel�genhet f�r kommunen, 3. det organ som har fattat beslutet har �verskridit sina befogenheter, 4. beslutet strider mot lag eller annan f�rfattning. – Enligt 4 kap. 7 � skollagen (1985:1100) �r hemkommunen skyldig att s�rja f�r att det f�r eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llandena, funktionshinder hos en elev eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet. – Enligt 1 kap. 15 � skollagen avses med hemkommun den kommun i vilken han �r folkbokf�rd. – L�nsr�ttens bed�mning – F. �r folkbokf�rd hos sin mor i M�rsta i Sigtuna kommun. Varannan vecka bor han hos sin far i Rosersberg, som ocks� ligger i Sigtuna kommun. Avst�ndet till skolan �r d� ca 12 km. Som nyss redovisats skall hemkommunen, dvs. den kommun i vilken eleven �r folkbokf�rd, s�rja f�r att det f�r elever i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs. Det �r s�ledes inte sj�lva folkbokf�ringsadressen som �r avg�rande utan avg�rande �r i vilken kommun eleven �r folkbokf�rd. Eftersom F. �r folkbokf�rd i Sigtuna kommun, �r denna kommun ansvarig f�r att det anordnas kostnadsfri skolskjuts f�r honom, n�r detta beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd. Beslutet den 23 februari 2000 strider d�rmed mot lag och skall upph�vas. – L�nsr�tten bifaller �verklagandet och upph�ver Barn- och ungdomsn�mndens arbetsutskotts i Sigtuna kommun beslut den 23 februari 2000, � 1, dnr 00/BUN000005-623.

Sigtuna kommun �verklagade domen och yrkade att kammarr�tten skulle fastst�lla Barn- och ungdomsn�mndens arbetsutskotts beslut den 23 februari 2000.

B.G. bestred bifall till �verklagandet.

Kommunen anf�rde i huvudsak f�ljande. I de fall elever v�xelvis bor hos sina f�r�ldrar till�mpar kommunen principen att skyldighet att anordna skolskjuts pr�vas med utg�ngspunkt i barnets bostad, dvs. d�r barnet �r folkbokf�rt. Detta �r ocks� i �verensst�mmelse med en dom avkunnad av Kammarr�tten i Sundsvall den 28 januari 1991. Folkbokf�ringsadressen �r ocks� vad som utg�r utg�ngspunkten f�r vilken skola som barnet placeras i. N�gon skyldighet f�r kommunen att ordna skolskjuts f�r dem som v�ljer annan skola finns inte enligt 4 kap. 7 � tredje stycket 1 skollagen. Det �r inte rimligt och kan heller inte vara lagstiftarens mening att det i de fall barnen v�xelvis bor hos f�r�ldrarna med inte s�llan l�ng resv�g fr�n den ena f�r�ldern skall f�religga en skyldighet att ordna skolskjuts p� s�tt som nu �r aktuellt.

B.G. anf�rde i huvudsak f�ljande. Kommunen st�djer sig p� principen att bostad �r lika med folkbokf�ringsadress, trots texten i skollagen. Kommunen anger vidare att folkbokf�ringsadressen utg�r utg�ngspunkten f�r vilken skola ett barn placeras i. Det �r endast han som har �ndrat bostadsadress. Han bor dessutom fortfarande kvar i Sigtuna kommun. F. g�r kvar i samma skola som han alltid har gjort.

Kammarr�tten i Stockholm (2001-10-30, Regner, Ganting, referent, Sandstr�m) yttrade: Av 4 kap. 7 � skollagen framg�r bl.a. att hemkommunen �r skyldig att s�rja f�r att det f�r eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om det beh�vs med h�nsyn till i lagrummet angivna omst�ndigheter. I paragrafen anges inte att eleven har r�tt att erh�lla skolskjuts endast fr�n folkbokf�ringsadressen utan att kommunen skall anordna skolskjuts om behov finns. Enligt kammarr�ttens mening inneb�r det sagda att Sigtuna kommun inte haft lagligt st�d f�r att v�gra F.G. skolskjuts till och fr�n faderns bostad endast p� den grunden att han inte �r folkbokf�rd p� den adressen. – Kammarr�tten avsl�r �verklagandet.

Sigtuna kommun fullf�ljde sin talan.

Pr�vningstillst�nd meddelades.

B.G. bestred bifall till �verklagandet.

Skolverket och Svenska Kommunf�rbundet avgav yttrande i m�let.

Skolverket angav sammanfattningsvis som sin uppfattning att reglerna i skollagen om r�tt till skolskjuts f�r elever i grundskolan utg�r fr�n den faktiska bostads- och skolsituationen och att f�rh�llandena mellan skollagens och f�r�ldrabalkens regler �r s�dana att barnet kan vara bosatt p� tv� st�llen men vara elev i endast en skola. Enligt verket skall d�rf�r r�tten till skolskjuts f�r elever, som bor hos sina respektive f�r�ldrar p� tv� olika st�llen, bed�mas utifr�n f�rh�llandena till b�gge dessa bost�der.

Svenska Kommunf�rbundet h�vdade d�remot sammanfattningsvis att skollagens regler om skolskjuts mot bakgrund av deras nuvarande utformning inte kan ges annan inneb�rd �n att omfattningen av kommunernas skyldigheter att ordna skolskjuts m�ste pr�vas med utg�ngspunkt i barnets bostad, dvs. d�r barnet �r folkbokf�rt.

Regeringsr�tten (2002-12-04, Ragnemalm, Billum, Almgren, Dexe, Kindlund) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. B.G:s son bor varannan vecka hos fadern och varannan vecka hos modern. F�r�ldrarna har gemensam v�rdnad om sonen. B�da f�r�ldrarna bor i Sigtuna kommun. Pojken �r folkbokf�rd p� moderns adress och g�r i den grundskola som kommunen placerat honom i med h�nsyn till folkbokf�ringen. Upptagningsomr�det f�r denna skola omfattar �ven faderns adress. Avst�ndet mellan faderns bostad och skolan �r ca tolv kilometer.

I januari 2000 ans�kte B.G. om kostnadsfri skolskjuts (SL-kort) f�r sonen. I beslut den 23 februari 2000 v�grade Barn- och ungdomsn�mnden i Sigtuna kommun honom ers�ttning f�r skolkort med h�nvisning till att n�mnden tidigare beslutat att elevens folkbokf�ringsadress �r avg�rande vid pr�vning av fr�ga om r�tt till skolskjuts.

Fr�gan i m�let �r om kommunens beslut strider mot lag.

I 4 kap. 7 � f�rsta stycket skollagen stadgas att hemkommunen �r skyldig att s�rja f�r att det f�r eleverna i grundskolan anordnas kostnadsfri skolskjuts, om s�dan beh�vs med h�nsyn till f�rdv�gens l�ngd, trafikf�rh�llandena, funktionshinder hos en elev eller n�gon annan s�rskild omst�ndighet.

F�r den som �r bosatt i landet avses med hemkommun, enligt 1 kap. 15 � f�rsta stycket skollagen, den kommun i vilken han �r folkbokf�rd.

Best�mmelsen i 4 kap. 7 � f�rsta stycket skollagen bygger p� huvudregeln att grundskoleutbildning skall vara kostnadsfri f�r eleverna. I f�rarbetena till skollagen har uttalats att bakgrunden till det i princip fullst�ndiga kostnadsansvaret f�r huvudmannen i f�rh�llande till eleverna i grundskolan �r att eleverna (sj�lva eller genom f�r�ldrarna) inte skall beh�va betala f�r utbildning som de genom skolplikten �r skyldiga att genomg�. Eftersom skolskjutsning beror p� skolg�ngen skall huvudmannen vara skyldig att anordna beh�vlig skjutsning gratis. (Prop. 1985/86:10 s. 101.)

Regeringsr�tten g�r f�ljande bed�mning.

N�r barn till separerade f�r�ldrar med gemensam v�rdnad bor lika mycket hos b�da f�r�ldrarna brukar man tala om v�xelvis boende. F�r�ldrarna kan avtala h�rom men domstol kan ocks�, d� den enligt best�mmelserna i 6 kap. 14 a � f�r�ldrabalken beslutar om vem av f�r�ldrarna barnet skall bo tillsammans med, f�rordna att barnet skall bo v�xelvis hos var och en av dem (se prop. 1997/98:7 s. 56 och 112 f.). Denna m�jlighet utg�r en naturlig konsekvens av de riktlinjer f�r pr�vningen som anges i 6 kap. 2 a � f�r�ldrabalken och som inneb�r att barnets b�sta skall komma i fr�msta rummet vid avg�rande av bl.a. fr�gor som r�r boende och att det vid bed�mningen av vad som �r b�st f�r barnet skall f�stas s�rskilt avseende vid barnets behov av en n�ra och god kontakt med b�da f�r�ldrarna. Systemet med v�xelvis boende som ett fast arrangemang �r allts� f�rankrat i lagstiftningen, och d� det till�mpas f�r det ber�rda barnet anses ha tv� likv�rdiga hem.

Att r�tten till kostnadsfri skolskjuts enligt 4 kap. 7 � f�rsta stycket skollagen i s�dant fall skulle vara begr�nsad till resor mellan den bostad d�r barnet �r folkbokf�rt och skolan framst�r mot den angivna bakgrunden som stridande mot principen om kostnadsfri grundskoleutbildning. En s�dan till�mpning har inte heller st�d vare sig i skollagens best�mmelser eller i f�rarbetena till dessa.

Regeringsr�tten finner d�rf�r att det inte kan anses f�renligt med skollagen att avsl� B.G:s ans�kan om ers�ttning f�r kostnader f�r skolskjuts med h�nvisning till att behovspr�vningen sker med utg�ngspunkt i att barnet �r bosatt endast d�r det �r folkbokf�rt. Som underr�tterna funnit strider kommunens beslut s�ledes mot lag och skall upph�vas.

Regeringsr�ttens avg�rande. Regeringsr�tten avsl�r �verklagandet.

F�redraget 2002-11-13, f�redragande A. Fredricson, m�lnummer 6856-2001