Regeringsr�tten referat R� 2002 ref. 92

I en ans�kan till Skatter�ttsn�mnden om f�rhandsbesked anf�rde A i huvudsak f�ljande.

X AB (bolaget) utvecklar och marknadsf�r n�tverksv�xlar f�r fiberoptiska bredbandsn�t. Bolaget �r noterat p� Stockholmsb�rsens O-lista, Attract 40, och har ca 14 000 aktie�gare. – Bolagsst�mman beslutade den 28 maj 2001 om nyemission av aktier med f�retr�desr�tt f�r aktie�garna. – Emissionsvillkoren inneb�r att varje helt femtal befintliga aktier, oavsett aktieslag, ber�ttigar till teckning av tv� nya B-aktier till en emissionskurs om 10 kr per ny B-aktie. Teckning av de nya aktierna skall ske under tiden 7 juni- 21 juni 2001. F�r varje aktie erh�lls tv� teckningsr�tter. F�r teckning av en ny aktie erfordras fem teckningsr�tter. – Enligt bolagsst�mmans beslut den 28 maj 2001 skall bolaget ocks� emittera ett f�rlagsl�n, om nominellt 1 000 kr, med avskiljbara optionsr�tter till nyteckning av B-aktier. Emissionen av f�rlagsl�net med optionsr�tter riktas initialt till det hel�gda dotterbolaget Y AB, som avskiljer f�rlagsl�net. F�r f�rlagsl�net med optionsr�tter skall dotterbolaget erl�gga totalt 1 000 kr. – Emissionsvillkoren, med avseende p� optionsr�tterna, inneb�r att de som utnyttjar teckningsr�tter f�r nyteckning av B-aktier, genom dotterbolagets f�rsorg, skall erh�lla en optionsr�tt f�r varje tv�tal nytecknade B-aktier. Optionsr�tterna kommer s�ledes att �verf�ras till dem som utnyttjar teckningsr�tterna f�r teckning av nya B-aktier. Nyteckning av aktier genom utnyttjande av optionsr�tterna skall kunna ske under tiden 1 juni 2002 – 30 juni 2002 till en nyteckningskurs om 15 kronor. Det b�r s�rskilt noteras att det enda villkoret f�r att erh�lla en optionsr�tt �r att tv� aktier nytecknas i emissionen. – Varje tiotal teckningsr�tter representerar s�ledes i praktiken r�tten att teckna tv� aktier i bolaget samt en optionsr�tt utgiven av bolaget. Handel p� Stockholmsb�rsen kommer att ske i teckningsr�tterna under tiden 7 juni – 18 juni 2001 och senare i optionsr�tterna. S� l�nge handel sker i teckningsr�tterna kommer priset f�r dessa s�ledes att inkludera v�rdet av optionsr�tten. – Om s�kanden utnyttjar teckningsr�tterna respektive optionsr�tterna f�r att teckna nya aktier i bolaget kommer teckningslikviden f�r de nytecknade aktierna att erl�ggas direkt till bolaget. Teckningslikviden kommer att redovisas i bolaget som en �kning av aktiekapitalet, till den del teckningslikviden motsvarar det nominella beloppet av de nyemitterade aktierna. Till den del teckningslikviden �verstiger det nominella beloppet av de nyemitterade aktierna redovisas det inbetalda beloppet som en �kning av �verkursfonden. – Som framg�r ovan kommer s�kanden inte att erl�gga n�gon betalning till Y AB f�r optionsr�tterna. P� motsvarande s�tt erl�gger inte heller Y AB n�gon betalning till bolaget f�r optionsr�tterna. – S�kanden �verv�ger att delta i bolagets nyemission bl.a. genom att utnyttja erh�llna teckningsr�tter. Med h�nsyn h�rtill, och med beaktande av det stora antalet aktie�gare som nyemissionen ber�r, �r det av vikt f�r s�kanden och f�r en enhetlig lagtolkning och r�ttstill�mpning att f� klarhet i de skattekonsekvenser som deltagandet i nyemissionen kan medf�ra. Mot bakgrund av detta anh�ller s�kanden att Skatter�ttsn�mnden meddelar f�rhandsbesked i f�ljande fr�gor. – 1. Medf�r erh�llandet av teckningsr�tter i emissionen att s�kanden skall inkomstbeskattas? Om ja, hur skall den skattepliktiga inkomsten ber�knas? – 2. Hur skall beskattning ske om teckningsr�tter avyttras i marknaden? – 3. Hur skall omkostnadsbeloppet f�r s�lda teckningsr�tter fastst�llas? – 4. F�r schablonmetoden till�mpas vid avyttring av teckningsr�tterna, f�rutsatt att dessa �r marknadsnoterade enligt 48 kap. 15 � inkomstskattelagen (1999:1229), IL? – 5. Om en teckningsr�tt f�rfaller utan att utnyttjas, f�r eventuellt omkostnadsbelopp d� dras av som kapitalf�rlust? – 6. Om s�kanden utnyttjar teckningsr�tter som erh�llits i emissionen f�r nyteckning av aktier och d�rmed erh�ller optionsr�tter, medf�r detta n�gon beskattning f�r s�kanden? Om ja, hur skall den skattepliktiga inkomsten ber�knas? – 7. Om s�kanden utnyttjar optionsr�tter f�r att teckna nya aktier, medf�r detta n�gon beskattning f�r s�kanden? Om ja, hur skall den skattepliktiga inkomsten ber�knas? – 8. Hur skall omkostnadsbeloppet ber�knas f�r de aktier som nytecknas genom utnyttjande av erh�llna teckningsr�tter respektive optionsr�tter? – 9. Vad �r s�kandens anskaffningsv�rde vid f�rs�ljning av optionsr�tter som erh�llits i emissionen? – 10. P� vilket s�tt f�r�ndras svaren p� fr�gorna ovan om s�kanden endast erh�llit teckningsr�tter genom f�rv�rv p� marknaden? – 11. Skall s�kandens samtliga teckningsr�tter vara av samma slag och sort vid till�mpning av genomsnittsmetoden vid ber�kning av kapitalvinst eller kapitalf�rlust? Som f�ruts�ttning f�r fr�gan g�ller att s�kanden dels erh�ller 80 teckningsr�tter p� grund av sitt aktieinnehav i bolaget, dels f�rv�rvar ytterligare 50 teckningsr�tter p� marknaden och sedan avyttrar 50 teckningsr�tter. – 12. Om nej, �ger s�kanden sj�lv v�lja om avyttringen skall anses avse s�dana teckningsr�tter som han erh�llit p� grund av sitt aktieinnehav i bolaget eller s�dana teckningsr�tter som han f�rv�rvat p� marknaden? – 13. F�r s�kanden till�mpa den s.k. schablonmetoden vid ber�kning av kapitalvinst avseende samtliga eller n�gra avyttrade teckningsr�tter f�rutsatt att dessa �r marknadsnoterade? Som f�ruts�ttning f�r fr�gan g�ller att s�kanden dels erh�ller 80 teckningsr�tter p� grund av sitt aktieinnehav i bolaget, dels f�rv�rvar ytterligare 50 teckningsr�tter p� marknaden och sedan avyttrar 60 teckningsr�tter. – 14. Om fr�ga 13 besvaras p� s� s�tt att s�kanden f�r till�mpa schablonmetoden f�r n�gra teckningsr�tter, �ger s�kanden d� sj�lv v�lja hur m�nga av de avyttrade teckningsr�tterna som erh�llits p� grund av aktieinnehavet i bolaget respektive hur m�nga teckningsr�tter som f�rv�rvats p� marknaden under de f�ruts�ttningar som anges i fr�ga 13?

Skatter�ttsn�mnden (2002-02-06, Andr�, ordf�rande, Wingren, Bj�rkman, Silfverberg, St�hl, Tollerz, Virin) yttrade: F�rhandsbesked – S�kanden skall inte i n�got fall inkomstbeskattas f�r f�rv�rv av teckningsr�tter och teckningsoptioner. Teckningsr�tterna och teckningsoptionerna skall behandlas som s�dana teckningsr�tter och optioner som avses i 44 kap. 4, 10, 12 och 20 �� samt 48 kap. 2, 7, 13 och 15 �� IL. – Motivering. – S�kanden �ger aktier i X AB, vars aktier �r noterade p� Stockholmsb�rsens O-lista. I ans�kan redovisas f�ljande emissionsf�rfarande fr�n bolagets sida. – Bolaget beslutar p� bolagsst�mma i maj 2001 om en till aktie�garna st�lld kontant nyemission med teckningstid i juni 2001. Bolaget utf�rdar teckningsr�tter, vilka blir f�rem�l f�r handel. – Samtidigt h�rmed emitterar bolaget till ett hel�gt dotterbolag ett l�n f�renat med avskiljbara optionsr�tter till nyteckning av aktier i bolaget, teckningsoptioner, i juni 2002. Dotterbolaget avskiljer teckningsoptionerna. Genom dotterbolagets f�rsorg �verf�rs teckningsoptionerna utan s�rskilt vederlag till dem som tecknar aktier i moderbolaget i juni 2001. �ven teckningsoptionerna blir f�rem�l f�r handel. – S�kanden st�ller ett antal fr�gor om vad som i inkomstskatteh�nseende g�ller f�r honom vid f�rv�rv av teckningsr�tter och teckningsoptioner p� grund av aktieinnehav i bolaget eller p� marknaden samt vad som g�ller vid utnyttjande, avyttring och f�rfall av dessa v�rdepapper. – N�mnden g�r f�ljande bed�mning. – Regeringsr�tten har i R� 2001 ref. 55 i inkomstskatteh�nseende j�mst�llt ett hel�gt dotterbolags externa avyttring av konvertibla skuldebrev, som det f�rv�rvat vid moderbolagets emisson, med en moderbolagets "direktemission" till "marknaden". Med h�nsyn h�rtill och till att s�kanden f�rv�rvar teckningsoptioner som en f�ljd av att han tecknar aktier i bolaget finner n�mnden att s�kandens f�rv�rv av teckningsoptioner skall ses som ett led i bolagets kapitalanskaffning. Teckningsr�tterna och teckningsoptionerna skall d�rf�r behandlas likartat vid s�kandens inkomstbeskattning. Detta inneb�r bland annat att s�kanden inte i n�got fall skall utdelningsbeskattas f�r att han f�rv�rvar teckningsr�tter och teckningsoptioner, att de skall anses anskaffade utan utgift om de grundas p� aktieinnehav i bolaget (b�de sedan tidigare innehavda aktier och nytecknade aktier), att den s.k. schablonmetoden i 48 kap. 15 � IL inte �r till�mplig p� teckningsr�tterna och teckningsoptionerna, att ett utnyttjande av teckningsr�tterna och teckningsoptionerna f�r teckning av aktier inte f�ranleder inkomstbeskattning och att vid f�rv�rv av teckningsr�tter och teckningsoptioner p� marknaden anskaffningsutgiften f�r dem f�r dras av om tiden f�r utnyttjande l�per ut utan att de utnyttjas f�r f�rv�rv av aktier.

Riksskatteverket (RSV) �verklagade f�rhandsbeskedet vad avs�g fr�gorna 5, 6, 8, 9, 10 (delfr�ga 4), 11 och 13 och yrkade att de skulle besvaras enligt f�ljande.

5. Om en teckningsr�tt f�rfaller b�r den anses avyttrad.

6. Om optionsr�tter erh�lls fr�n dotterbolaget skall utdelningsbeskattning ske p� grundval av optionsr�tternas marknadsv�rde vid f�rv�rvstillf�llet.

8. F�r en aktie som nytecknas genom utnyttjande av teckningsr�tter utg�rs anskaffningsutgiften av emissionspriset. F�r en aktie som f�rv�rvas genom utnyttjande av en optionsr�tt utg�rs anskaffningsutgiften av emissionspriset j�mte marknadsv�rdet p� optionsr�tten vid den tidpunkt d� optionsr�tten f�rv�rvas.

9. S�kandens anskaffningsutgift f�r de optionsr�tter som erh�llits vid emissionen utg�rs av optionsr�tternas marknadsv�rde vid f�rv�rvstillf�llet.

10 (4). Schablonmetoden �r inte till�mplig.

11. Teckningsr�tterna b�r anses vara av samma slag och sort vid genomsnittsber�kningen.

13. Schablonmetoden �r inte till�mplig.

RSV anf�rde bl.a. f�ljande. F�rfall inneb�r att en r�ttighet upph�r utan att n�got vederlag erh�lls. F�rfall �r d�rf�r inte j�mf�rbart med f�rs�ljning, byte och liknande �verl�telser av tillg�ngar och utg�r d�rf�r inte en avyttring enligt 44 kap. 3 � IL. I 44 kap. 4 � f�rsta stycket 4 IL finns en s�rskild best�mmelse f�r optioner som inneb�r att om tiden f�r utnyttjande av en option l�per ut utan att optionen utnyttjas skall avyttring �nd� anses f�religga. Med option avses enligt 44 kap. 12 � IL bl.a. en r�tt f�r innehavaren att f�rv�rva aktier till ett best�mt pris. Denna definition kan sedd till sin ordalydelse omfatta teckningsoptioner och teckningsr�tter utgivna i samband med nyemission. RSV anser att l�mplighetssk�l talar f�r att f�rfall av en teckningsr�tt skall ses som en avyttring (fr�ga 5). Skatter�ttsn�mndens mening synes vara att, om man ser emission genom dotterbolag som en del av emissionen f�r moderbolaget, detsamma b�r g�lla d� man bed�mer aktie�garnas skattesituation. Enligt RSV:s mening �r den avg�rande fr�gan i st�llet om n�gon f�rm�genhets�verf�ring skett direkt fr�n moderbolaget till aktie�garna eller om denna skett p� en omv�g s� att aktie�garna f�rv�rvar f�rm�nen fr�n n�gon annan fysisk eller juridisk person �n moderbolaget. F�r skattefrihet b�r enligt RSV:s mening kr�vas att erbjudandet st�lls direkt av moderbolaget till dess aktie�gare (fr�ga 6, 8 och 9).

A bestred �ndring av Skatter�ttsn�mndens beslut.

Regeringsr�tten (2002-11-20, Ragnemalm, Almgren, Dexe, Kindlund) yttrade: Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande. Vid besvarandet av de fr�gor som omfattas av �verklagandet utg�r Regeringsr�tten fr�n att hinder inte m�ter fr�n civilr�ttsliga utg�ngspunkter att genomf�ra emissionen p� det s�tt som beskrivits i ans�kan om f�rhandsbesked.

Fr�ga 5 avser endast s�dana teckningsr�tter som har f�rv�rvats av s�kanden p� grund av hans innehav av aktier i det emitterande aktiebolaget. Av RSV:s argumentation r�rande denna fr�ga framg�r att verket �ven �nskar svar p� motsvarande fr�ga betr�ffande p� marknaden f�rv�rvade teckningsr�tter (fr�ga 10, delfr�ga 5). Regeringsr�tten uppfattar RSV:s �verklagande som omfattande �ven den sistn�mnda fr�gan.

Regeringsr�tten g�r f�ljande bed�mning.

Enligt 44 kap. 4 � f�rsta stycket 4 IL r�knas till avyttring att tiden f�r utnyttjande av en option l�per ut utan att optionen utnyttjas. Enligt andra stycket samma paragraf g�ller detsamma f�r avtal som liknar optioner. En teckningsr�tt som utf�rdas av ett aktiebolag i samband med en nyemission innefattar en r�tt att under en viss tidsperiod f�rv�rva ny aktie i bolaget f�r ett best�mt pris. Enligt Regeringsr�ttens mening omfattas en teckningsr�tt av best�mmelserna i 44 kap. 4 � IL. Om en teckningsr�tt f�rfaller skall den s�ledes anses avyttrad, vilket i sin tur medf�r r�tt till avdrag f�r eventuellt uppkommen f�rlust enligt best�mmelserna om avdrag f�r kapitalf�rluster p� del�garr�tter.

S�vitt avser fr�gorna 6, 8 och 9 g�r Regeringsr�tten samma bed�mning som Skatter�ttsn�mnden.

Vad g�ller fr�ga 10 (delfr�ga 4) och fr�ga 13 f�ljer av 48 kap. 13 och 15 �� IL att schablonmetoden inte �r till�mplig p� teckningsr�tter som grundas p� aktieinnehav i bolaget men v�l p� marknadsnoterade teckningsr�tter som erh�llits p� annan grund. F�rhandsbeskedet skall �ndras i enlighet d�rmed.

Fr�ga 11 g�ller om teckningsr�tter som erh�llits p� grund av aktieinnehav och teckningsr�tter som ink�pts skall anses vara av samma slag och sort vid till�mpning av genomsnittsmetoden. Skatter�ttsn�mnden har i sitt f�rhandsbesked endast angett att genomsnittsmetoden �r till�mplig. Den st�llda fr�gan kan inte anses ha blivit besvarad genom detta utan f�r anses omfattad av n�mndens avvisningsbeslut. Med h�nsyn h�rtill kan fr�gan inte pr�vas av Regeringsr�tten.

Regeringsr�ttens avg�rande. Regeringsr�tten fastst�ller Skatter�ttsn�mndens f�rhandsbesked s�vitt avser fr�ga 5, 6, 8, 9 och 10, delfr�ga 5.

Regeringsr�tten f�rklarar, med �ndring av f�rhandsbeskedet betr�ffande fr�ga 10, delfr�ga 4, och fr�ga 13 att schablonmetoden �r till�mplig vid avyttring av teckningsr�tter som inte f�rv�rvats p� grund av aktieinnehav.

Regeringsr�tten avvisar �verklagandet s�vitt avser fr�ga 11.

Regeringsr�det Hulgaard var skiljaktig i fr�ga om motiveringen och anf�rde: Jag anser att fj�rde-sj�tte styckena av Sk�len f�r Regeringsr�ttens avg�rande bort ha f�ljande lydelse.

Enligt 44 kap. 4 � f�rsta stycket 4 IL r�knas till avyttring att tiden f�r utnyttjande av en option l�per ut utan att optionen utnyttjas. Enligt andra stycket samma paragraf g�ller detsamma f�r avtal som liknar optioner. En option definieras i 44 kap. 12 � IL som, s�vitt nu �r av intresse, en r�tt f�r innehavaren att f�rv�rva aktier till ett best�mt pris. En teckningsr�tt som utf�rdas av ett aktiebolag i samband med en nyemission innefattar en r�tt att under en viss tidsperiod f�rv�rva ny aktie i bolaget f�r ett best�mt pris. Enligt ordalydelsen av definitionen av begreppet option �r teckningsr�tter s�ledes att anse som optioner. Att detta inte varit avsikten framg�r klart av hur teckningsr�tter behandlas i andra lagrum, d�r de omn�mns helt frist�ende fr�n optioner (se 44 kap. 10 � och 48 kap. 2 � IL). Direkt motstridig blir regleringen i 48 kap. 15 � IL, d�r det anges att schablonmetoden f�r ber�kning av omkostnadsbelopp inte f�r anv�ndas i fr�ga om optioner och inte heller (kursiverat h�r) i fr�ga om s�dana teckningsr�tter som avses i 48 kap. 13 � IL (s�dana som grundar sig p� aktieinnehav i bolaget). Enligt Regeringsr�ttens mening kan d�rf�r best�mmelserna i IL om optioner inte anses till�mpliga p� teckningsr�tter. De f�r d�remot anses omfattade av andra stycket i 44 kap. 4 � IL. Om en teckningsr�tt f�rfaller skall den s�ledes anses avyttrad, vilket i sin tur medf�r r�tt till avdrag f�r eventuellt uppkommen f�rlust enligt best�mmelserna om avdrag f�r kapitalf�rluster p� del�garr�tter.

S�vitt avser fr�gorna 6, 8 och 9 g�r Regeringsr�tten samma bed�mning som Skatter�ttsn�mnden.

Vad g�ller fr�ga 10 (delfr�ga 4) och fr�ga 13 f�ljer – som tidigare n�mnts – av 48 kap. 13 och 15 �� IL att schablonmetoden inte �r till�mplig p� optioner och inte heller p� teckningsr�tter som grundas p� aktieinnehav i bolaget. D� i enlighet med vad tidigare anf�rts reglerna om optioner inte skall till�mpas p� teckningsr�tter f�religger inte hinder att anv�nda schablonmetoden i fr�ga om marknadsnoterade teckningsr�tter som erh�llits p� annan grund �n aktieinnehav i bolaget. F�rhandsbeskedet skall �ndras i enlighet d�rmed.

F�redraget 2002-10-30, f�redragande Heinefors, m�lnummer 1431-2002