Regeringsrätten referat RÅ 1993 ref. 101

Instans
Regeringsrätten
Referat
RÅ 1993 ref. 101
Målnummer
1224-1992
Avgörandedatum
1993-12-02
Rubrik
Disciplinmål - fråga om tillämpningsområdet för lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl.
Rättsfall
RÅ 1986 ref. 133

I anmälan till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd klagade H.W. över att L.H., L.B. och E.E. hade brustit i sin yrkesutövning. Hon begärde också att läkarnas legitimationer skulle dras in.

Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (1991-05-23) yttrade: De anmälda har underrättats om anmälan, L.H. den 11 juni 1990, L.B. den 10 juli 1990 och E.E. den 14 juni 1990. Enligt gällande regler i 14 § lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. (tillsynslagen) om tvåårig preskription kan den vård och behandling som de anmälda lämnat tidigare än två år före den dag de underrättades om anmälan inte prövas av ansvarsnämnden. – Enligt 19 § tillsynslagen prövar ansvarsnämnden frågor om dels disciplinansvar för den som tillhör nämnda personal dels begränsningar i sådan legitimerad yrkesutövares behörighet. En förutsättning för att ansvarsnämnden ska kunna pröva om någon som tillhör hälso- och sjukvårdspersonalen i ett visst fall åsidosatt vad som åligger honom i hans yrkesutövning är att det påtalade förfarandet hänför sig till den individuellt inriktade vården till förebyggande, uppspårande, utredning eller behandling av sjukdom, skada eller kroppsfel samt vård i samband med barnsbörd. – L.H:s, L.B:s och E.E:s befattning med ärendet är, under den tid nämnden har att granska, att hänföra till administrativa förfaranden; sammanträden med dem som vårdade H.W. i hennes hem, yrkesinspektionen och distriktsnämnden för Kristiandstads sjukvårdsdistrikt. Även om deras handlande i dessa sammanhang påverkade situationen för H.W. är detta ändå inte att hänföra till sådan vård av patient som avses i tillsynslagen. Det ankommer därför inte på Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd att pröva klagomålen i den delen. – Enligt 24 § andra stycket tillsynslagen kan fråga om återkallelse av legitimation endast tas upp på anmälan av Socialstyrelsen eller på ansökan av den legitimerade. Ansvarsnämnden kan alltså inte på anmälan av H.W. pröva frågan om indragning av de anmälda läkarnas legitimationer. – Ansvarsnämnden tar inte upp anmälan till prövning.

I besvär hos kammarrätten yrkade H.W. att L.H:s legitimation skulle dras in, att L.B. skulle tilldelas en varning och att E.E. skulle tilldelas en erinran.

H.W. yrkade vidare att kammarrätten skulle föranstalta om ytterligare utredning.

Kammarrätten i Stockholm (1992-02-12, Widebäck, Ganting, referent, Lundgren) yttrade: Kammarrätten, som finner ytterligare utredning obehövlig, delar ansvarsnämndens bedömning och ändrar därför inte det överklagade beslutet.

H.W. fullföljde i besvär till Regeringsrätten sin talan. Prövningstillstånd meddelades.

Regeringsrätten (1993-12-23, Wahlgren, Tottie, Bouvin, B. Sjöberg) yttrade:

Lika med underinstanserna finner Regeringsrätten att frågan om återkallelse av läkarlegitimation inte kan tas upp på talan av H.W.

I likhet med underinstanserna finner Regeringsrätten vidare att den vård och behandling som H.W. beretts av de anmälda tidigare än två år före den dag de underrättades om anmälan inte kan prövas av ansvarsnämnden på grund av preskription.

Beträffande de delar av H.W:s anmälan som inte avvisats på grund av preskription har underinstanserna funnit att de anmäldas påtalade handlande är att hänföra till administrativa förfaranden såsom sammanträden med den personal som vårdade H.W. i hennes hem, med yrkesinspektionen och med Distriktsnämnden för Kristianstads sjukvårdsdistrikt. Underinstanserna har ansett att – även om de anmäldas handlande i dessa sammanhang har påverkat situationen för H.W. – handlandet ändå inte är att hänföra till sådan vård av patient som avses i tillsynslagen. De har således funnit att det inte ankommer på Ansvarsnämnden att pröva anmälan i dessa delar.

Regeringsrätten finner utredningen visa att de anmälda deltagit i de angivna sammanträdena i egenskap av vårdcentralchef, chef för Kristianstads södra primärvårdsdistrikt samt biträdande primärvårdsföreståndare. Sammanträdena har i sin tur varit föranledda av de motsättningar som uppstått i hemsjukvården av H.W. och har haft till syfte att lösa de uppkomna problemen. De anmäldas deltagande i sammanträdena måste mot denna bakgrund ses som föranlett av vården av H.W. och som ingående i deras åligganden i anställningen hos landstinget. Handlandet kan således prövas i disciplinär ordning på sätt anges i 12 § tillsynslagen. Målet skall därför i dessa delar återförvisas till ansvarsnämnden för prövning i sak. Det ankommer därvid på ansvarsnämnden att ta ställning även till H.W:s yrkande om ytterligare utredning.

Regeringsrätten fastställer underinstansernas beslut till den del H.W:s talan om återkallelse av läkarlegitimation avvisats samt till den del hennes talan om disciplinansvar avvisats med åberopande av att preskription inträtt.

Regeringsrätten upphäver underinstansernas beslut i övrigt och visar målet i denna del åter till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för ny behandling.

Föredraget 1993-12-02, föredragande Karlberg,

målnummer 1224-1992