Regeringsrätten referat RÅ 2007 ref. 44

Instans
Regeringsrätten
Referat
RÅ 2007 ref. 44
Målnummer
3975-06
Avdelning
2
Avgörandedatum
2007-09-13
Rubrik
Lagen om anordnande av visst automatspel har ansetts tillämplig på tillhandahållande av spel på datorer i ett Internetcafé.
Lagrum
1 § lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel

Socialnämnden i Örebro kommun beslutade den 12 augusti 2002 att meddela M.H. med firma Café Play IT Örebro tillstånd enligt lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel (automatspelslagen) till nätverksspel på datorer mot server och/eller Internet.

M.H. överklagade beslutet hos Länsstyrelsen i Örebro län som den 19 december 2002 upphävde socialnämndens beslut efter att ha gjort följande bedömning. En förutsättning för att det ska krävas tillstånd enligt automatspelslagen är att de spel som anordnas är att anse som automatspel i lagens mening. Om ett spel som anordnas inte är att anse som ett automatspel föreligger således inte något krav på tillstånd enligt automatspelslagen. – För att ett spel ska anses som ett automatspel krävs bl.a. att konstruktionen av spelet är sådant att meningen är att en insats ska erläggas i själva spelet för att det ska vara möjligt att spela. Såvitt avser de spel som är föremål för bedömning i nu aktuellt ärende är spelen inte av denna typ. Dessa kan därför inte anses som automatspel i lagens mening och något krav på tillstånd enligt lagen om anordnande av visst automatspel föreligger inte.

Socialnämnden i Örebro kommun överklagade länsstyrelsens beslut och yrkade att länsrätten skulle fastställa nämndens beslut. I överklagandet anförde nämnden bl.a. följande. Lagens konstruktion är inte sådan att insats måste erläggas i spelet för att den skall vara tillämplig. Tillstånd krävs för spelhallar och andra liknande miljöer där spel anordnas, detta oaktat om betalning erläggs per timme eller per spel. Detta gäller även spel på datorer trots den yttre konstruktionen. Det är i sammanhanget ointressant om speldatorn liknar ett traditionellt TV-spel eller om spel sker via tangentbord, mus och joystick. Hur betalning erläggs är av underordnad betydelse. Till och med uppställning i förvärvssyfte är tillståndspliktigt. Den huvudsakliga inriktningen på Café Play IT är spel av olika slag även om andra mer traditionella datormöjligheter finns. Som exempel på andra möjligheter kan nämnas e-post, brevskrivning, utbildning osv. Ersättning för datoranvändandet betalas kontant "över disk". Länsstyrelsens beslut grundas på att datorer inte är en automat i den mening som avses i automatspelslagen och därför inte omfattas av lagen. Skälen för detta påstående är hämtat från prop. 1981/82:203 s. 8 där en 22 år gammal funktion hos ett flipperspel beskrivs i bakgrunden till den allmänna motiveringen för lagens tillkomst. Mot detta talar bl.a. att lagen är en social skyddslag vars syfte är att förebygga negativa konsekvenser av de spelhallar som finns och ge en samhällelig möjlighet att motverka spelverksamhet vid olämpliga miljöer för barn och ungdom. Lagstiftningen omarbetades då spelverksamheten fått en annan inriktning än tidigare. Enligt den skärpta lagstiftningen skulle tillstånd krävas även för uppställning av spelautomater och spel utan avgift. Detta för att inte kunna kringgå lagstiftningen. För första gången nämns också dataspel och en avgränsning när tillstånd inte behövs (vid demonstration i butik av datorer). Café Play IT är ett datorcafé där huvudinriktningen är spel på datorer. De spelhallar för vars skull lagen tillkom är i stort sett borta. I takt med utvecklingen har spelhallarna i landet ersatts av datorcaféer. Alla är inte helt lämpliga ungdomsmiljöer. Dagens automater är ofta uppkopplade mot Internet och betalning sker ofta genom sedelläsare, kontokort eller kontant över disk med fjärrmanövrering av spelet. Utställarna hävdar ofta att dessa automater inte kräver tillstånd vilket har fått Lotteriinspektionen att göra ca 70 polisanmälningar om illegalt spel. Sammanfattningsvis är spel på datorer som anordnas i förvärvssyfte en sådan tillståndspliktig verksamhet som omfattas av lagen. I annat fall kommer alla nyare maskiner och datorcaféer, som är vår tids spelhallar, betraktas som tillståndsbefriad verksamhet varvid syftet med lagen omkullkastas. Därmed inte sagt att alla hyrbara datorer skulle omfattas av tillståndsplikt utan endast de vars huvudinriktning är spel.

H.M. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Han ansluter sig till länsstyrelsens bedömning att lagen inte är tillämplig på persondatorer eller den verksamhet han bedriver mot bakgrund av att konstruktionen på en persondator inte är sådan att insats skall erläggas i själva spelet. En vanlig persondator kan inte anses vara en spelautomat i automatspetslagens mening. Det är uppenbart av både ordalydelsen i lagtexten samt förarbetena att lagens tillämpningsområde inte omfattar vanliga persondatorer. Den uppräkning av spel som finns i förarbetena innefattar således spel som alla har den konstruktionen att insats skall erläggas i själva spelet. Persondatorer har varken en sedelmatare eller insats som skall erläggas i själva spelet och inte ens vinst i form av frispel. Hans kunder erhåller endast tillgång till en vanlig persondator och använder den för Internetsökning, mejl, spel samt ordbehandling. Mer än hälften av hans omsättning kan i vissa perioder vara baserad på att företag använder hans datorer för utbildning av sin personal, dvs. som kurslokal. Naturligtvis hade lagstiftaren uppräknat persondatorer i förarbetena som ett automatspel om det vore lagstiftarens avsikt att lagen skall omfatta sådana. Det är felaktigt att som socialnämnden påstår att Internetcaféverksamhet har ersatt de spelhallar med negativa konsekvenser som lagen om anordnande av visst automatspel syftar till att motverka. Socialnämndens förespråkade utvidgning av lagens tillämpningsområde skulle innebära att samtliga Internetcaféer i landet plötsligt skulle behöva ansöka om tillstånd. Samtliga datorer med Internetuppkoppling som finns till allmänhetens förfogande skulle behöva tillstånd. Internetcaféverksamhet har funnits till som företeelse i det svenska samhället sedan 1990-talet utan att behöva tillstånd. Praxis på området eller tillämpningen av automatspelslagen i detta avseende får således anses entydig och socialnämndens begäran saknar helt motsvarighet och grund.

Länsrätten i Örebro län (2003-03-20, ordförande Magnusson) yttrade: Av handlingarna framgår bl.a. följande. Café Play IT är ett s.k. datorcafé vars verksamhet bygger på uthyrning av datorer kombinerat med mindre caféservering. Stället har 25-30 datorer som är sammankopplade i ett internt nätverk – ett LAN-nät – med Internetuppkoppling (LAN = loca1 areal network). Det finns möjlighet att spela nätverksspel såväl mot server som på Internet. Möjligheterna finns även att bl.a. surfa på nätet, läsa sin e-post och på annat sätt ta del av Internet. Ersättning för datoranvändandet betalas kontant över disk. – Länsrätten gör följande bedömning. – Automatspelslagen tillkom under 1980-talets början därför att lotterilagen inte var tillräcklig. Det förekom olämpliga ungdomsmiljöer i spelhallar med flipperspel och liknande spel. Lotterilagen gjorde undantag för förströelsespelen som endast gav frispel medan verkligheten visade att olagligt spel ofta förekom i arkadhallar och liknande genom att frispelen byttes ut mot vinster. Lagen gav kommunerna möjlighet att ingripa när verksamheten förorsakade missförhållanden av social karaktär för barn och ungdom. – Frågan i målet är om automatspelslagen är tillämplig på uthyrning i lokal dit allmänheten har tillträde av persondatorer eller uthyrning av persondatorer för uppkoppling mot Internet eller för uthyrning för spel mot server och/eller Internet. – I tidiga förarbetena till automatspelslagen (prop. 1981/82:203 s. 8 och 20) framgår som påpekats ovan att automatspel som åsyftas är s.k. flipperspel, skjutare, målspel, TV-spel och liknande spel som förekom(mer) i s.k. spelhallar. Gemensamt för flipperspel och liknande automatspel är att de visserligen fordrar insats men att de inte ger vinst i egentlig mening. Lagen ändrades i viss omfattning genom SFS 1990:104 bl.a. vad gällde tillståndsplikten och det nuvarande andra stycket i första paragrafen kom till. Någon ny definition av vad som avsågs med spelautomater gavs emellertid inte vare sig i lagtexten eller i lagens förarbeten. Lagändringen inriktades i stället på att ge tillståndsmyndigheterna ökade möjligheter att kontrollera, begränsa och i förekommande fall helt förbjuda spelautomater som var särskilt ägnade att användas för hasardspel eller som erfarenhetsmässigt ofta användes för sådant spel (prop. 1989:46 s. 12) t.ex. pokermaskiner. – Länsrätten konstaterar att samtliga i förarbetena uppräknade spelautomater är utformade så att insatsen erläggs i apparaten, vilken därigenom är spelklar. Såvitt framgår av utredningen fungerar verksamheten vid Café Play IT så att kunden betalar en summa pengar vid kassan för att t.ex. få tillgång till en dator eller nätverksspel på datorer mot server och/eller Internet under en viss tid. Det är helt enkelt fråga om tillgång till en vanlig dator där man kan spela spel, i likhet med vad som kan ske i hemmet med en dator och ett modem. Det väsentliga för LAN-hyrarna är det lokala nätverket som gör det möjligt för större eller mindre grupper att spela tillsammans. De omnämnande av datorspel i förarbetena från 1989 som socialnämnden åberopar för närmast tanken till datorspel av typ Nintendo som inte är persondatorer eller till de mindre dataspel som då var aktuella och som köptes i leksaksbutiker. Socialnämnden har inte ifrågasatt Internetverksamheten i övrigt. Mot bakgrund av det anförda finner länsrätten att datorerna i sig eller datorerna kopplade till nätverket hos Café Play IT inte är sådana att de kan karaktäriseras som spelautomater enligt automatspelslagen. Länsrätten finner därför i likhet med länsstyrelsen att automatspelslagen inte är tillämplig varför överklagandet skall avslås. – Länsrätten avslår överklagandet.

Socialnämnden i Örebro kommun överklagade hos kammarrätten och anförde bl.a. följande. Som skäl för länsrättens beslut anges att lagens konstruktion är sådan att insats måste erläggas direkt i spelet för att lagen skall vara tillämplig. Spel på datorer där betalning sker på annat sätt än genom myntinkast eller sedelläsare omfattas således inte av lagen. Länsrättens tolkning av automatspelslagen kommer att innebära att lagen mycket enkelt kan kringgås och att dess sociala syfte därmed faller. Som exempel kan nämnas att länsrättens tolkning innebär att pokermaskiner, lyckohjul och kasinospel kommer anses som tillåtna om spelet sker på en persondator med betalning över disk, förutsatt att ingen vinstutbetalning sker eller upptäcks. Det kan inte ha varit lagstiftarens mening att tekniken kring betalningssättet skall avgöra huruvida automaten omfattas av tillståndplikt eller inte.

Lotteriinspektionen yttrade sig i målet och anförde bl.a. följande. Fråga i målet är om spelverksamhet i Internetspelcaféer omfattas av automatspelslagens tillämpningsområde. Att dator- och TV-spel omfattas av automatspelslagen framgår redan av förarbetena till den. Att den tekniska utrustningen för spel som fanns vid lagändringen år 1990 och den tekniska utrustningen som används idag för spel inte är densamma är en självklarhet. Den tekniska utvecklingen med PC och Internet har de senaste åren gått snabbt. Förutsättningen i exempelvis ett Internetspelcafé för spel i datorer i LAN-miljö är att innehavaren av Internetspelcaféet dels har särskild utrustning för denna spelverksamhet, dels har spelen installerade på sin egen server. För multiplayerspel på dessa datorer på Internet förutsätts att spelen även i dessa fall finns installerade på Internetspelcaféet. Anordnaren, dvs. innehavaren av Internetspelcaféet, måste kunna tillhandahålla speciell utrustning för att kunna erbjuda spel till sina kunder. Att datorer på Internetspelcaféer även erbjuder andra tjänster föranleder ingen annan bedömning än att de vad gäller tillhandahållandet av spel faller inom lagens tillämpningsområde. Automatspelslagen är en skyddslagstiftning vad gäller olämpliga ungdomsmiljöer. De ungdomsmiljöer med spelhallar som lagen avsåg att reglera utgörs idag bl.a. av den verksamhet som bedrivs på Internetspelcaféer.

M.H. bestred bifall till överklagandet och anförde bl.a. följande. Han delar inte Lotteriinspektionens uppfattning att rättsligt stöd finns för en tolkning att datorer som tillhandahålls för spel på sätt som sker i Internetspelcaféer omfattas av lagens tillämpningsområde. De förarbetsuttalanden Lotteriinspektionen lutar sig mot avsåg helt andra tekniska apparater än de nu aktuella.

Kammarrätten i Jönköping (2006-05-19, Hessmark, Gårdmark, referent, Leidzén) yttrade: 1 § första stycket automatspelslagen lyder som följer. Denna lag tillämpas på sådana spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater som anordnas för allmänheten eller som i annat fall anordnas i förvärvssyfte och som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel på automaten. Lagen skall tillämpas också på uppställning av automater av detta slag i lokaler eller på platser till vilka allmänheten har tillträde. – Av 3 § samma lag framgår att tillstånd krävs för att anordna automatspel eller ställa upp en spelautomat i lokaler eller på platser som anges i 1 §. – Av förarbetena till automatspelslagen framgår att syftet med lagen är att skydda barn och ungdomar samt att förbättra ordningen i de lokaler där spelverksamhet bedrivs. Det är således fråga om en social skyddslagstiftning. De förströelsespel som åsyftas enligt lagregleringen är s.k. flipperspel, skjutare, målspel, TV-spel och liknande spel (prop. 1981/82: 203 s. 19 ff.). – Av förarbetena framgår vidare beträffande affärer där det bedrivs yrkesmässig försäljning av t.ex. data- och TV-spel att lagen inte omfattar apparater som är uppställda i affärslokalen utan att vara programmerade för spel. Inte heller kan tillståndskravet för uppställning anses omfatta apparater som tillfälligtvis tas fram för att demonstreras för en kund. Tillståndsplikt inträder först om apparaten mera varaktigt finns uppställd i lokalen på sådant sätt att den är fritt tillgänglig för allmänheten (prop. 1989/90:46 s. 21). – I förarbetena till de senaste ändringarna av lagens bestämmelser, varigenom kommunernas tillsyn flyttades över till Lotteriinspektionen, konstateras bl.a. följande (prop. 2004/05:3 s. 13). Lotteriinspektionen har i sin kartläggning även pekat på den ökande användningen av datorbaserade spel och framväxten av Internetcaféer för speländamål. Dessa utgör naturliga efterträdare till sådana traditionella förströelsespel som automatspelslagen syftar till att kontrollera. Den tekniska utvecklingen på automatspelsmarknaden medför också att spelautomater lätt kan byta skepnad från förströelsespel till automater för spel om pengar. Ett led i arbetet med att komma till rätta med dessa problem och de oklarheter som råder i frågan om för vilka automater tillstånd kan ges, är, enligt regeringens bedömning, att tillståndsgivningen samordnas. Regeringen finner mot bakgrund av de redovisade förhållandena att tillståndsgivningen och tillsynen avseende förströelseautomater bör föras över till Lotteriinspektionen. Vidare uttalas följande (prop. 2004/05:3 s. 14 f.). Utöver det nyss behandlade förslaget att föra över tillståndsgivning och tillsyn avseende förströelseautomater till Lotteriinspektionen har Lotterilagsutredningen lämnat ytterligare förslag vad gäller regleringen av denna automattyp. Bland annat innefattar utredningens förslag krav på typgodkännande av automaterna som förutsättning för tillstånd och krav på tillstånd för innehav och införsel. Utredningens förslag innebär också att automatspelslagen skall upphävas och att reglerna om förströelseautomater skall tas in i lotterilagen. Regeringen föreslår inte någon ändring i sak av den definition som enligt automatspelslagen gäller för förströelseautomater. Även i fortsättningen skall med sådana automater således avses automater som inte ger vinst eller som ger vinst bara i form av rätt till fortsatt spel. Denna definition träffar emellertid inte bara de traditionella förströelseautomater som omnämns i förarbetena till automatspelslagen utan även annan, framför allt elektronisk, utrustning som kan användas för spel. Under de dryga tjugo år som gått sedan automatspelslagens tillkomst har en utveckling ägt rum som medför att det i snart sagt varje hem finns apparater som, beroende på hur de används, skulle kunna omfattas av definitionen, såsom t.ex. hemdatorer och TV-spelskonsoller. Mot denna bakgrund finner regeringen att det varken är möjligt eller önskvärt att införa ett krav på tillstånd för innehav som skulle omfatta sådana apparater. Något förbud mot införsel motsvarande det som gäller för de automater som i dag omfattas av lotterilagen är därmed inte heller aktuellt. Av samma anledning föreslår regeringen inte heller att det införs ett krav på typgodkännande. – Kammarrätten gör följande bedömning. – Det i målet aktuella tillståndsbeslutets giltighet upphörde den 31 december 2003. Kammarrätten finner att det är av principiell vikt att ändå pröva målet. – Syftet med automatspelslagen, såsom det framgår av ovan angivna förarbeten, är att den skall vara en social skyddslagstiftning med verkan bl.a. att förbättra ordningen i de lokaler där spelverksamhet bedrivs. Den uppräkning av spel som skedde i förarbetena vid lagens tillkomst kan inte anses som definitiv, utan får med hänsyn till den tekniska utvecklingen tillåtas omfatta nytillkommande automater i den utsträckning lagtexten inte utesluter detta. Datorspel som anordnas för allmänheten eller som i annat fall anordnas i förvärvssyfte kan således vara tillståndspliktiga enligt lagen. Kammarrätten finner att nu ifrågavarande verksamhet med programmerade datorer för spel som t.ex. är ihopkopplade i s.k. LAN-miljö eller mot Internet är att anse som tillståndspliktig verksamhet. – Kammarrätten bifaller överklagandet och fastställer, med upphävande av länsrättens dom, socialnämndens beslut att den av M.H. tillhandahållna spelverksamheten är tillståndspliktig.

M.H. överklagade och yrkade att Regeringsrätten, med ändring av kammarrättens dom, skulle fastställa att den av honom bedrivna verksamheten inte var tillståndspliktig.

Socialnämnden bestred bifall till överklagandet.

Regeringsrätten (2007-09-13, Nordborg, Dexe, Stävberg, Lundin, Knutsson) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten gör samma bedömning som kammarrätten. Överklagandet skall därför avslås.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Föredraget 2007-08-22, föredragande Lif, målnummer 3975-06