Regeringsrätten referat RÅ 2010 ref. 121

Instans
Regeringsrätten
Referat
RÅ 2010 ref. 121
Målnummer
5315-10
Avdelning
2
Avgörandedatum
2010-11-24
Rubrik
Sekretessbestämmelsen i 25 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen har ansetts tillämplig i ett ärende hos Socialstyrelsen om ansökan om legitimation som läkare.
Lagrum
25 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Socialstyrelsen avslog i beslut den 15 oktober 2009 en ansökan från N.A. om legitimation som läkare. Efter överklagande till Förvaltningsrätten i Stockholm bifölls N.A:s talan i dom den 11 juni 2010 och målet visades åter till Socialstyrelsen för handläggning. Socialstyrelsen överklagade domen till Kammarrätten i Stockholm. Den 5 augusti 2010 begärde R.L. att i det pågående målet hos kammarrätten få ta del av kopior av de polisanmälningar som Socialstyrelsen hade bifogat ett yttrande den 22 juli 2010 till kammarrätten. En tjänsteman vägrade den 5 augusti 2010 att lämna ut de aktuella handlingarna för vilka sekretess bedömdes föreligga. R.L. informerades samtidigt om att han hade rätt att begära att myndigheten prövade hans begäran.

R.L. begärde att myndigheten skulle pröva hans begäran.

Kammarrätten i Stockholm (2010-08-16, Lindgren, Svensson, referent, Hemmingsson) yttrade: Enligt 25 kap. 3 § första stycket offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, gäller sekretess i sådan verksamhet som innefattar omprövning av beslut i eller särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård eller annan medicinsk verksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. – R.L:s begäran avser tre polisanmälningar mot N.A. Nämnda handlingar har Socialstyrelsen fått del av i N.A:s ärende om ansökan om legitimation som läkare. Detta ärende får enligt kammarrätten anses omfattas av Socialstyrelsens särskilda tillsyn enligt 25 kap. 3 § första stycket OSL. Handlingarna innehåller uppgifter om den som gjort anmälan och andra enskildas personliga förhållanden. Enligt kammarrätten kan det inte anses stå klart att de uppgifter som förekommer i de aktuella handlingarna kan röjas utan att berörda personer eller någon närstående till dem lider men. Polisanmälningarna ska därför inte lämnas ut. – Kammarrätten avslår R.L:s begäran.

I överklagande hos Regeringsrätten vidhöll R.L. sin begäran om att få kopia på de offentliga uppgifterna i de aktuella polisanmälningarna. Han hade ingen erinran mot att uppgifter om eventuella patienters identitet eller andra uppgifter som kunde vara hemliga maskerades.

Regeringsrätten (2010-11-24, Billum, Knutsson, Jermsten) yttrade: Skälen för Regeringsrättens avgörande. Enligt 25 kap. 3 § första stycket OSL gäller sekretess i bl.a. sådan verksamhet som innefattar särskild tillsyn över allmän eller enskild hälso- och sjukvård eller annan medicinsk verksamhet för uppgift om en enskilds hälsotillstånd och andra personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men. En motsvarande bestämmelse fanns i 1980 års sekretesslag (7 kap. 1 §, sedermera 7 kap. 1 c §, andra stycket). Av förarbetena till bestämmelsen framgår att med uttrycket särskild tillsyn åsyftas i första hand den tillsyn som utövas av Socialstyrelsen (prop. 1979/80:2 Del A s. 174).

Sedan sekretesslagens ikraftträdande har regelverket kring Socialstyrelsens tillsyn över hälso- och sjukvården ändrats i olika omgångar. För närvarande finns sådana regler i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Efter den 1 januari 2011 återfinns motsvarade bestämmelser i patientsäkerhetslagen (2010:659). Samma dag träder nya bestämmelser i OSL i kraft som syftar till att åstadkomma viss sekretess inom ramen för bl.a. Socialstyrelsens tillsyn över hälso- och sjukvården till förmån för berörd hälso- och sjukvårdspersonal. Enligt 25 kap. 8 a § OSL ska under vissa förutsättningar sekretess gälla hos Socialstyrelsen i ärende om legitimation m.m. respektive i ärende om bl.a. klagomål för uppgift om sökandens respektive berörd hälso- och sjukvårdspersonals hälsotillstånd och andra personliga förhållanden. I motiven framhålls att sekretess enligt 25 kap. 3 § OSL gäller för uppgifter om exempelvis patienters hälsa och andra personliga förhållanden som kan förekomma i de nämnda ärendeslagen hos Socialstyrelsen (prop. 2009/10:210 s. 163).

Tillsynsbegreppet i sekretesslagstiftningen är i många fall vidare än i förvaltningsrätten i övrigt, där det med tiden kommit att få en allt snävare innebörd. Denna utveckling har lett till att myndigheters hantering av uppgifter i vissa fall anses ske i tillsynsverksamhet i den bemärkelse ordet har enligt OSL samtidigt som hanteringen inte bedöms utgöra tillsyn i den betydelse begreppet har inom förvaltningsrätten (se prop. 2008/09:150 s. 356).

Som kammarrätten har funnit får det ärende om ansökan om legitimation som läkare i vilket Socialstyrelsen fått del av de aktuella handlingarna anses omfattas av Socialstyrelsens särskilda tillsyn enligt 25 kap. 3 § OSL. Beträffande frågan om sekretess gäller för uppgifterna gör Regeringsrätten samma bedömning som kammarrätten. Överklagandet ska därför avslås.

Regeringsrättens avgörande. Regeringsrätten avslår överklagandet.

Regeringsråden Eliason och Ståhl var av skiljaktig mening och anförde: Bestämmelser om Socialstyrelsens tillsyn fanns vid tiden för ikraftträdandet av 1980 års sekretesslag i lagen (1980:11) om tillsyn över hälso- och sjukvårdspersonalen m.fl. Lagen innehöll bl.a. bestämmelser om återkallelse av läkarlegitimation. Den ersattes 1994 av lagen (1994:954) om disciplinpåföljd m.m. på hälso- och sjukvårdens område (disciplinpåföljdslagen). År 1996 beslutades lagen (1996:786) om tillsyn över hälso- och sjukvården (tillsynslagen). – Bestämmelser om meddelande av läkarlegitimation fanns vid tiden för sekretesslagens ikraftträdande i lagen (1960:408) om behörighet att utöva läkaryrket; senare i lagen (1984:542) om behörighet att utöva yrke inom hälso- och sjukvården m.m. (behörighetslagen). – Lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område ersatte behörighetslagen, disciplinpåföljdslagen och tillsynslagen (SFS 1998:532). Några ändringar i sekretesslagen gjordes inte i anslutning till det lagstiftningsärendet. I lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område finns bestämmelser om behörighets- och legitimationsregler i 3 kap. och om Socialstyrelsens tillsyn i 6 kap. – Mot bakgrund av den nu redovisade regleringen på hälso- och sjukvårdsområdet anser vi att ärenden om ansökan om läkarlegitimation inte är tillsynsärenden. Bestämmelser som inskränker offentlighetsprincipen ska tolkas restriktivt. Uppgifterna i ett ärende om ansökan om läkarlegitimation kan därför enligt vår uppfattning inte sekretessbeläggas med stöd av 25 kap. 3 § OSL eftersom de inte förekommer i en verksamhet som innefattar “särskild tillsyn”. Vi anser inte heller att sekretess gäller för uppgifterna enligt någon annan bestämmelse i OSL. Överklagandet ska därför bifallas.

Föredraget 2010-10-20, föredragande Lindquist McMurray, målnummer 5315-10