Svea hovr�tt referat RH 2002:56

�klagaren �talade M.S. f�r hot mot tj�nsteman enligt f�ljande g�rningsbeskrivning.

M.S. har den 17 maj 2001 i Utl�nningsn�mndens lokaler p� Drottninggatan 95 i Stockholm med hot om v�ld f�rgripit sig � domaren C-O.S. i dennes myndighetsut�vning genom att uttala hot med inneb�rd att han skulle d�da honom.

M.S. varken erk�nde eller f�rnekade g�rningen. Som f�rklaring till sin inst�llning anf�rde han att han var s� uppr�rd vid tillf�llet att han inte mindes om han uttalade n�gon hotelse.

Vid tingsr�tten h�rdes m�ls�ganden C-O.S., M.S. samt tv� vittnen, v�ktaren N.H. och polismannen P.W.

C-O.S. uppgav f�ljande.

Han hade fattat beslut i ett �rende som r�rde uppeh�llstillst�nd f�r M.S:s mamma n�gon vecka f�re M.S:s bes�k p� Utl�nningsn�mnden. Mamman, som befann sig i n�got grannland till Irak, ville komma till Sverige. St�rsta delen av familjen fanns redan i Sverige. Beslutet fattades efter skriftlig handl�ggning och innebar ett avslag p� ans�kan om uppeh�llstillst�nd. Det var han och handl�ggaren som skrev under beslutet. Efter beslutet kom M.S. till Utl�nningsn�mndens lokaler och ville inte g� d�rifr�n f�rr�n han hade f�tt tala med honom. Det var f�rsta g�ngen han fick bes�k av n�gon f�r att f�rklara ett beslut. Vaktm�staren vid Utl�nningsn�mnden skulle vara med d� han f�rklarade beslutet. Vaktm�staren tyckte dock inte att det r�ckte att han var med s� han tillkallade en vakt. Vakten gjorde den bed�mningen att flera borde vara n�rvarande, s� han tillkallade tv� poliser. Han m�tte M.S. i en f�rhandlingssal. Handl�ggaren i �rendet var ocks� med och f�rklarade lagstiftningen. M.S. stod upp cirka tv� meter fr�n honom under st�rre delen av m�tet. Han var ibland lugn och ibland mycket uppr�rd. Han f�rs�kte f�rklara f�r M.S. att det fanns alternativa s�tt f�r hans mamma att komma till Sverige. Han fick dock inte n�gon respons fr�n M.S. M.S. f�ref�ll dock vara nykter och de hade inte n�gra spr�kliga problem. M.S. blev mer och mer uppr�rd och poliserna f�rs�kte lugna honom flera g�nger. Slutligen sade han "du har d�mt min mamma till d�den, nu d�mer jag dig till d�den" samtidigt som han pekade mot honom med fingret. Polisen tog d�refter ut M.S. ur f�rhandlingssalen. – Han blev ganska r�dd p� grund av hotelsen. Efter�t k�ndes det obehagligt. I anslutning till hotelsen uppdaterade han larmanordningen i sin bostad. Han har inte varit utsatt f�r n�got liknande tidigare.

M.S. uppgav f�ljande. Han och hans familj kommer fr�n Irak och �r kristna. De hade problem i Irak p� grund av sin religion och p� grund av kriget. I hans n�rmaste familj ing�r han sj�lv, hans mor och tre syskon. Alla utom hans mamma befann sig redan i Sverige. Tv� systrar och tv� br�der till hans mamma bor ocks� i Sverige. Eftersom han �r �ldsta sonen �r det han som m�ste ta ansvar f�r familjen. Han hade kontakt med en advokat, Bo Johansson, f�r att f� hj�lp med att f� hit sin mamma. Mamman hade tagit sig fr�n Irak till Jordanien, d�r hon bodde olagligt och fick hj�lp av FN och R�da Korset. Hans mamma har diabetes och problem med hj�rtat. Hon �r vidare analfabet och klarar inte att vara ensam. Migrationsverket fattade ett felaktigt beslut betr�ffande hans mamma och beslutet �verklagades till Utl�nningsn�mnden. Han fick besked fr�n Utl�nningsn�mnden att �rendet skulle avg�ras inom tv� till sex m�nader. Det tog dock 13 m�nader innan Utl�nningsn�mnden fattade sitt beslut, som innebar ett avslag. B�de han sj�lv och advokaten blev �verraskade �ver avslaget. Han v�nde sig d� till Utl�nningsn�mnden f�r att de skulle f�rklara beslutet f�r honom. Han fr�gade handl�ggaren, men hon h�nvisade till C-O.S. F�rsta g�ngen han kom till Utl�nningsn�mnden, den 15 maj, fick han inte tr�ffa C-O.S. Han fick d� besked om att han skulle f� tr�ffa C-O.S. den 17 maj. Den 17 maj fick han v�nta utanf�r vid receptionen med sina sl�ktingar under en l�ng stund innan han fick komma in. C-O.S. f�rklarade d� inte s� bra. Han minns inte om C-O.S. f�rs�kte f�rklara att det fanns andra alternativ f�r hans mamma att f� komma till Sverige. Han fr�gade C-O.S. om han hade tittat p� de l�karintyg fr�n FN och R�da Korset som han hade l�mnat in. C-O.S. svarade att det hade han inte. Han fr�gade C-O.S. om det finns n�gon lag som gav honom r�tt att avsl� hans mamma. Han ville f� en �ndring till st�nd i beslutet och var mycket uppr�rd och ledsen. Han var r�dd f�r att hans mamma skulle d� om hon inte fick komma till Sverige. Han tror dock inte att han sade n�got f�r att f� C-O.S. att �ndra sig. Han samlade ihop sig d� han f�rstod att beslutet inte kunde �verklagas. M�tet slutade med att poliserna tog ut honom och satte honom i en polisbil. Han f�rstod d� ingenting. – Han skulle aldrig s�ga p� det s�tt som �klagaren p�st�r. Han var inte sig sj�lv. Om han hade varit sig sj�lv hade han inte f�rs�kt att p�verka domaren. – Han l�nade senare pengar och h�mtade sin mamma, som nu finns i Sverige.

Stockholms tingsr�tt (2001-12-10, tingsfiskalen Jenny Wennhall samt n�mndem�nnen �ke Hellberg, Iris Berg och Pia Helleday) d�mde M.S. f�r hot mot tj�nsteman, ej ringa brott, till villkorlig dom och 100 dagsb�ter.

Tingsr�tten, som fann att brottet med h�nsyn till hotets beskaffenhet och till att det riktat sig mot en domare i tj�nsteut�vning inte kunde bed�mas som ringa, anf�rde i p�f�ljdsfr�gan f�ljande. Hot mot tj�nsteman, som inte �r att bed�ma som ringa, �r ett brott av s�dan art att f�ngelse normalt b�r v�ljas som p�f�ljd. I det i m�let f�revarande fallet uttalades hotet emellertid i en f�r M.S. pressande situation d� han enligt samtliga i m�let h�rda personer var mycket uppr�rd, vilket tog sig uttryck bl.a. i att han skrek och viftade med armarna. C-O.S., N.H. och P.W. har vidare ber�ttat att M.S. inte var mottaglig f�r den information C-O.S. l�mnade. Det b�r d�rf�r i straffv�rdes�nkande riktning beaktas att M.S:s f�rm�ga att kontrollera sitt handlande var nedsatt p� grund av att han var uppr�rd eftersom han trodde att hans mamma skulle d� om hon inte fick komma till Sverige. M.S. �r vidare tidigare ostraffad, han lever under v�lordnade f�rh�llanden och g�rningen framst�r som en eng�ngsf�reteelse. M.S. har h�rut�ver framh�llit att en dom mot honom kan p�verka hans ans�kan om svenskt medborgarskap. Med beaktande av samtliga dessa omst�ndigheter finner tingsr�tten att p�f�ljden f�r M.S., trots allvaret i det hot han uttalat, kan stanna vid villkorlig dom i f�rening med ett kraftigt b�tesstraff.

�klagaren �verklagade domen och yrkade att p�f�ljden skulle best�mmas till f�ngelse. M.S. bestred �ndring.

Svea hovr�tt (2002-09-03, hovr�ttsr�den Lars Hesser, referent, och Ragnar Lindgren, hovr�ttsassessorn Tobias Eriksson samt n�mndem�nnen Christina Grebesj�-Sutton och Gunnar Nordin) best�mde p�f�ljden till villkorlig dom med samh�llstj�nst 50 timmar. Alternativstraffet best�mdes till f�ngelse en m�nad.

I sina domsk�l i p�f�ljdsfr�gan anf�rde hovr�tten f�ljande. Hot mot tj�nsteman, som inte �r ringa, �r brott av s�dan art att det f�religger en presumtion f�r att p�f�ljden skall best�mmas till f�ngelse. Avg�rande f�r om annan p�f�ljd kan v�ljas �r de n�rmare omst�ndigheterna vid brottet och den tilltalades personliga f�rh�llanden. N�r det g�ller den sistn�mnda fr�gan skall redan h�r anges att hovr�tten i likhet med tingsr�tten finner att det saknas s�rskild anledning att befara att M.S. kommer att g�ra sig skyldig till fortsatt brottslighet.

Tingsr�tten har som f�rmildrande omst�ndighet vid bed�mningen av straffv�rdet – uppenbarligen med till�mpning av 29 kap. 3 � 1 st. 2 p. brottsbalken – beaktat att M.S:s f�rm�ga att kontrollera sitt handlande varit nedsatt p� grund av att han var uppr�rd eftersom han trodde att hans mor skulle d� om hon inte fick komma till Sverige.

Enligt det angivna lagrummet kan en f�rmildrande omst�ndighet vid bed�mningen av straffv�rdet vara "om den tilltalade till f�ljd av – – – – – sinnesr�relse – – – – – haft starkt nedsatt f�rm�ga att kontrollera sitt handlande". Av f�rarbetena framg�r att lagstiftaren avsett att best�mmelsen s�vitt �r i fr�ga skall till�mpas med stor f�rsiktighet. Det anges att det skall r�ra sig om "helt exceptionella situationer" (prop. 1987/88:120 s. 86).

N�r det g�ller bakgrunden till det framf�rda hotet beaktar hovr�tten f�ljande. M.S. hade flera dagar f�re samtalet med C-O.S. f�tt besked om det ifr�gavarande avslagsbeslutet. Han hade vidare av den advokat han anlitat i �rendet upplysts om att beslutet stod fast. M.S. beg�rde �nd� att f� tr�ffa beslutsfattaren, uppenbarligen i f�rhoppningen att f� denne att �ndra beslutet. Under samtalet, som varade i minst en halvtimme, f�rklarade C-O.S. s�vitt framg�r av utredningen vad beslutet innebar, lagstiftningen p� omr�det och olika alternativa s�tt f�r modern att komma till Sverige. Samtalet slutade emellertid med att M.S. – av allt att d�ma sedan han insett att C-O.S. inte skulle �ndra beslutet – tappade besinningen och uttalade det ifr�gavarande d�dshotet.

Enligt hovr�ttens mening st�r det mot bakgrund av det anf�rda klart att den ovann�mnda best�mmelsen inte h�r �r till�mplig. Hovr�tten konstaterar vidare att det inte heller i �vrigt f�religger n�gon s�rskild f�rmildrande omst�ndighet vid bed�mningen av straffv�rdet. Tv�rtom �r f�rsv�rande att hotet framf�rts mot en befattningshavare till f�ljd av myndighetsut�vning av denne i en f�r det allm�nna viktig funktion. (Se NJA II 1948 s. 304 och 306).

Hovr�tten finner med h�nvisning till det anf�rda att enbart villkorlig dom j�mte b�ter inte utg�r en tillr�ckligt ingripande p�f�ljd mot M.S. Omst�ndigheterna vid brottet – det r�r sig om ett verbalt hot framf�rt i ett uppr�rt tillst�nd – �r emellertid inte sv�rare �n att p�f�ljden kan stanna vid villkorlig dom j�mte f�reskrift om samh�llstj�nst. Att hovr�tten vid denna bed�mning kan beakta M.S:s uppr�rda tillst�nd framg�r av r�ttsfallet NJA 2000 s. 116. M.S. har samtyckt till en s�dan p�f�ljd, vilken f�r bed�mas vara l�mplig med h�nsyn till hans person och �vriga omst�ndigheter.

M.S. skall s�ledes d�mas till villkorlig dom med f�reskrift om samh�llstj�nst. Om f�ngelse hade valts som p�f�ljd skulle strafftiden ha best�mts till en m�nad. Tiden f�r samh�llstj�nsten b�r best�mmas till 50 timmar.

M�lnummer B 479-02