Svea hovr�tt referat RH 2003:15

M.B., U.T. och K.F. var styrelseledam�ter i Aptit Air Catering AB (Bolaget). Dess aktier �gdes med h�lften vardera av K.F. och Andersson Tillman AB, i vilket bolag U.T. var st�llf�retr�dare. Vid utg�ngen av april m�nad 1998 hade mer �n h�lften av Bolagets aktiekapital f�rbrukats. Kontrollbalansr�kning uppr�ttades och daterades den 29 september 1998. Denna kontrollbalansr�kning, som var undertecknad av U.T. och M.B., angav att halva aktiekapitalet var f�rbrukat den 31 augusti 1998. Bolaget f�rsattes i konkurs den 9 april 1999 och konkursen avslutades den 8 februari 2000. Staten erh�ll inte n�gon utdelning i konkursen.

Staten genom kronofogdemyndigheten i Eskilstuna yrkade att M.B., U.T. och K.F. skulle f�rpliktas att solidariskt med varandra och med Bolaget betala dels 72 396 kr j�mte r�nta avseende restf�rda skatter och avgifter, dels 196 393 kr j�mte r�nta avseende l�negarantiers�ttningar som utgivits i bolagets konkurs. I andra hand yrkade staten att M.B., U.T. och K.F. skulle f�rpliktas att solidariskt med varandra betala 10 000 kr.

M.B., U.T. och K.F. bestred k�rom�let. De vitsordade beloppen s�som korrekt ber�knade och yrkad r�nta s�som sk�lig i sig.

Som grund f�r sitt yrkande anf�rde staten bl.a. f�ljande. Med h�nsyn till verksamhetens ringa omfattning m�ste styrelsen senast den 30 april 1998 haft sk�l att anta att det egna kapitalet klart understeg h�lften av aktiekapitalet. Det uppkom s�ledes en skyldighet f�r styrelsen att of�rdr�jligen uppr�tta en kontrollbalansr�kning enligt 13 kap. 2 � aktiebolagslagen. Kontrollbalansr�kning borde ha f�relegat senast inom en m�nad, d.v.s. senast den 31 maj 1998. – Den f�r sent uppr�ttade kontrollbalansr�kningen av den 29 september 1998 blev aldrig h�nskjuten till bolagsst�mma f�r st�llningstagande till om ett likvidationsf�rfarande skulle inledas eller om man skulle f�rs�ka �tervinna aktiekapitalet inom �tta m�nader. D�rmed har inte heller n�gon r�drumsfrist b�rjat l�pa. Styrelseledam�terna har inte f�retagit n�gra �tg�rder som g�r att de kan undg� personligt ansvar f�r de av Bolagets f�rpliktelser som uppkom efter den 30 april 1998. – Det �r inte m�jligt att h�lla en informell bolagsst�mma. Brister i kallelsef�rfarandet medf�r att bolagsst�mman och de beslut som fattats d�r �r att anse som nulliteter. – F�r det fall r�tten skulle finna att M.B., U.T. och K.F. i samband med den informella bolagsst�mman i oktober 1998 fullgjort sina skyldigheter och att de d�rmed undg�r personligt ansvar f�r de av bolagets f�rpliktelser som uppkommit d�refter, �r de i vart fall skyldiga att solidariskt med Bolaget ers�tta staten med 10 000 kr avseende semesterers�ttningar, uppkomna under tiden fr�n den 1 juni 1998 till den 29 september 1998, till tre av bolagets anst�llda som utbetalats via l�negarantin.

M.B., U.T. och K.F. anf�rde f�ljande som grund f�r bestridandet. Den person som anlitades f�r att sk�ta Bolagets bokf�ring rapporterade i juni 1998 att bolagets ekonomiska l�ge var kritiskt och informerade �ven styrelseledam�terna om skyldigheten att uppr�tta en kontrollbalansr�kning. Kort d�refter inf�ll semesterperioden. U.T. mottog kontrollbalansr�kningen daterad den 29 september 1998 och l�mnade den omedelbart till Bolagets revisor. D�refter tr�ffades styrelseledam�terna och best�mde sig f�r att forts�tta verksamheten f�r att under �tta m�nader f�rs�ka �tervinna Bolagets aktiekapital. Vid m�tet var samtliga aktier i Bolaget representerade genom U.T. och K.F. M�tet var en bolagsst�mma �ven om man inte iakttog formerna f�r en s�dan. Ett h�nskjutande av fr�gan om ett likvidationsf�rfarande skulle inledas har s�ledes skett. Styrelseledam�terna har d�rmed fullgjort sina skyldigheter enligt 13 kap. 2 � aktiebolagslagen. – Tidsfristen f�r uppr�ttande av kontrollbalansr�kning m�ste bed�mas fr�n fall till fall. M.B., U.T. och K.F. uppr�ttade kontrollbalansr�kning of�rdr�jligen n�r det fanns sk�l f�r dem att anta att mer �n h�lften av aktiekapitalet var f�rbrukat. – F�r det fall r�tten finner att styrelsen v�ntat alltf�r l�nge med att uppr�tta en kontrollbalansr�kning och att personligt ansvar f�r Bolagets f�rpliktelser har uppkommit har detta dock upph�rt den 29 september 1998 eftersom man d� vidtagit alla n�dv�ndiga �tg�rder. – De skatter och avgifter som staten yrkar ers�ttning f�r har samtliga uppkommit n�r de fastst�llts, d.v.s. efter konkursbeslutet. Detsamma g�ller f�r statens fordran p� utgiven l�negarantiers�ttning. Reglerna om l�negaranti utl�ses inte f�rr�n efter konkursbeslutet. Staten erh�ller d�rvid regressr�tt mot g�lden�ren, d.v.s. konkursboet, f�r utgiven l�negarantiers�ttning. Detta inneb�r inte att staten �vertar den ursprunglige borgen�rens, d.v.s. arbetstagarens r�tt att driva en talan om ansvarsgenombrott.

Uppsala tingsr�tt (2001-04-09, tingsfiskalen Jonas B�ckstrand) ogillade statens f�rstahandsyrkande men bif�ll andrahandsyrkandet.

Tingsr�tten anf�rde i sina domsk�l f�ljande.

Enligt 13 kap. 2 � aktiebolagslagen �ligger det styrelsen att of�rdr�jligen uppr�tta och l�ta revisorerna granska en kontrollbalansr�kning s� snart det finns sk�l att anta att bolagets eget kapital understiger h�lften av det registrerade aktiekapitalet.

Det �r ostridigt att Bolaget den 30 april 1998 hade f�rbrukat minst h�lften av aktiekapitalet. Vid denna tidpunkt hade endast 103 transaktioner bokf�rts i Bolaget, varav nio avs�g f�rs�ljning. Med h�nsyn till vad som �r upplyst om Bolagets verksamhet och ekonomiska f�rh�llanden finner tingsr�tten visat att styrelseledam�terna senast den 30 april 1998 ocks� haft sk�l att anta att mer �n h�lften av aktiekapitalet var f�rbrukat. Det har d�rmed �legat dem att of�rdr�jligen uppr�tta en kontrollbalansr�kning. Det ligger i sakens natur att uppr�ttandet av en kontrollbalansr�kning kan ta viss tid i anspr�k. Emellertid borde en kontrollbalansr�kning, enligt tingsr�ttens mening, ha kunnat uppr�ttas inom en m�nad (jfr RH 1989:43).

N�r det finns en kontrollbalansr�kning som utvisar att mer �n h�lften av bolagets aktiekapital g�tt f�rlorat �ligger det styrelsen att snarast m�jligt h�nskjuta fr�gan om bolaget skall tr�da i likvidation till bolagsst�mma. Detta torde inneb�ra att kallelser till bolagsst�mma skall utf�rdas genast. H�nsyn m�ste d�rvid tas till den tid f�r kallelse som kan f�reskrivas i bolagsordningen. Det b�r vara m�jligt f�r styrelsen att undg� personligt ansvar �ven om kontrollbalansr�kningen uppr�ttas f�r sent men likvidationsfr�gan h�nskjutits till bolagsst�mma inom den tidsfrist som skulle ha g�llt om kontrollbalansr�kningen hade uppr�ttats r�ttidigt. I f�revarande fall �r det ostridigt att n�gon bolagsst�mma i vart fall inte h�llits f�re september m�nads utg�ng. Under dessa f�rh�llanden har styrelseledam�terna �dragit sig personligt ansvar f�r de av Bolagets f�repliktelser som uppkommit efter den 30 maj 1998.

Enligt lagtexten upph�r det personliga ansvaret f�rst n�r likvidationsfr�gan har h�nskjutits till r�ttens pr�vning eller d� en kontrollbalansr�kning som utvisar att aktiekapitalet �r �terst�llt har godk�nts av bolagsst�mma. Emellertid synes man i litteraturen vara ense om att r�ttelse kan ske p� s� s�tt att en kontrollbalansr�kning som f�r sent h�nskjuts till bolagsst�mma medf�r ett upph�rande av det personliga ansvaret fr�n den tidpunkten. Ansvaret kvarst�r d�rvid f�r tiden fr�n det att kontrollbalansr�kning borde ha uppr�ttats till det att en s�dan faktiskt h�nskjutits till bolagsst�mman (se Stefan Lindskog, Aktiebolagslagens 12:e och 13:e kap, 1995, s. 238 f och Mikael Granath, Tv�ngslikvidation och ansvar enligt ABL 13:2, 1994, s. 63).

Det har i m�let f�rebringats en kontrollbalansr�kning som �r daterad den 29 september 1998 och p�st�s avse f�rh�llandena per den 31 augusti 1998. Det har inte ifr�gasatts att kontrollbalansr�kningen uppfyller de krav som st�lls p� en s�dan. Kontrollbalansr�kningen har granskats av bolagets revisor och undertecknats av denne den 4 oktober 1998. Fr�gan �r om likvidationsfr�gan har h�nskjutits till bolagsst�mma p� ett s�dant s�tt att styrelseledam�ternas personliga ansvar har upph�rt.

Tingsr�tten konstaterar att bolagsst�mma �r ett formbundet institut som regleras i 9 kap. aktiebolagslagen. Vissa brister i f�rfarandet kan medf�ra att beslut som bolagsst�mman fattar blir att anse som nulliteter. Detta f�ljer bl.a. av 9 kap. 40 � andra stycket aktiebolagslagen. Emellertid �r det inte uteslutet att styrelsen kan anses ha fullgjort sin skyldighet att h�nskjuta likvidationsfr�gan till bolagsst�mman �ven om formella brister f�rekommit betr�ffande bolagsst�mmans h�llande (jfr Stefan Lindskog s. 229). Att till�ta att ett h�nskjutande sker utan att formreglerna f�r bolagsst�mma iakttas torde inte drabba bolagets g�lden�rer. F�r borgen�rerna �r det av vikt att r�drumsfristen snarast b�rjar l�pa f�r att bolaget inom �tta m�nader skall vara likvidationspliktigt om inte aktiekapitalet �tervunnits. Starka sk�l talar d�rf�r f�r att r�drumsfristen skall anses b�rja l�pa n�r aktie�garna f�tt del av en kontrollbalansr�kning och f�tt fullst�ndig information om bolagets ekonomiska l�ge.

�ven i praxis synes i vissa fall ha accepterats att ett h�nskjutande sker forml�st. I r�ttsfallet RH 1996:114 �gdes samtliga aktier i ett aktiebolag av tv� personer som ocks� var styrelseledam�ter i bolaget. Eftersom de i egenskap av styrelse haft k�nnedom om de f�rh�llanden som de efter ett formellt h�nskjutande till bolagsst�mma skulle ha blivit underr�ttade om, ans�gs de inte genom att ha brustit i att formellt h�nskjuta likvidationsfr�gan till bolagsst�mma ha �dragit sig ansvar f�r bolagets f�rpliktelser.

P� den nu aktuella kontrollbalansr�kningen har antecknats att styrelsen haft f�r avsikt att inom r�drumsfristen om �tta m�nader �tervinna aktiekapitalet enligt ett s�rskilt �tg�rdsprogram. Kontrollbalansr�kningen har sedan undertecknats av tv� av styrelseledam�terna, M.B. och U.T., samt av revisorn T.J. Enligt vad U.T. och K.F. ber�ttat har man p� den informella bolagsst�mman fattat beslut i enlighet med vad som antecknats p� kontrollbalansr�kningen. Det �r genom dessa uppgifter visat att aktie�garna faktiskt tagit st�llning till fr�gan om ett likvidationsf�rfarande skulle inledas och att man d�rvid beslutat att forts�tta verksamheten under �tta m�nader. Att formf�reskrifterna f�r bolagsst�mman inte iakttagits b�r under dessa f�rh�llanden inte hindra att styrelseledam�terna, i nu aktuellt h�nseende, anses ha fullgjort sina skyldigheter enligt 13 kap. 2 � aktiebolagslagen. Mot bakgrund av det anf�rda skall statens i f�rsta hand framst�llda yrkanden l�mnas utan bifall.

Fr�gan �r d� vilka f�rpliktelser som uppkommit f�r bolaget under den tid d� styrelseledam�terna har �dragit sig ett personligt ansvar. Staten har gjort g�llande att tre av bolagets anst�llda erh�llit ers�ttning enligt l�negarantilagen till t�ckande av deras fordran p� semesterers�ttning avseende tiden fr�n den 1 juni 1998 till den 29 september 1998. M.B., U.T. och K.F. har vitsordat uppgifterna om l�negarantiers�ttningen men gjort g�llande att statens fordran inte kan anses ha uppkommit f�rr�n efter bolagets konkurs n�r beslutet om l�negaranti fattades. De har ocks� ifr�gasatt om statens fordran p� utgiven l�negarantiers�ttning �r en s�dan fordran f�r vilken ansvarsgenombrott kan ske.

Enligt tingsr�ttens mening framst�r det som uppenbart att en arbetstagares fordran p� l�n eller semesterers�ttning uppkommer vid den tidpunkt d� den inarbetats. Genom l�negarantilagstiftningen tillf�rs�kras arbetstagare l�n och t.ex. semesterers�ttning som de inte skulle ha kunnat erh�lla utdelning f�r i konkursen. Staten intr�der i arbetstagarens st�lle i dennes f�rh�llande till arbetsgivaren och f�r d�rmed en regressfordran p� bolaget. Den f�rpliktelse som det inneb�r f�r bolaget att vara skyldig att betala en skuld till staten m�ste, enligt tingsr�ttens mening, anses ha uppkommit vid samma tidpunkt som bolagets ursprungliga f�rpliktelse att betala l�n eller semesterers�ttning till den anst�llde. Vidare finner tingsr�tten att den omst�ndigheten att fordringar p� utgiven l�negaratiers�ttning kan s�gas ha en s�rpr�glad karakt�r, inte inneb�r att s�dana fordringar inte omfattas av de f�rpliktelser f�r vilka styrelseledam�ter med st�d av 13 kap. 2 � aktiebolagslagen kan �l�ggas personligt ansvar. Med h�nsyn h�rtill skall statens andrahandsyrkande bifallas.

Staten �verklagade domen och yrkade fullt bifall till k�rom�let.

Bolaget bestred �ndring. Parterna anf�rde samma grunder och omst�ndigheter som vid tingsr�tten.

– – –

Svea hovr�tt (2002-11-08, hovr�ttsr�den Gertrud Holmquist och Hans Nyman samt tf. hovr�ttsassessorn Magnus Hjort, referent) fastst�llde tingsr�ttens dom. I sk�len anf�rde hovr�tten f�ljande.

M.B., U.T. och K.F. har inte �verklagat tingsr�ttens dom, som d�rf�r st�r fast s�vitt avser f�rpliktande f�r dem att betala 10 000 kr till staten. Tingsr�tten har i den delen funnit att kontrollbalansr�kningen uppr�ttats f�r sent och att styrelseledam�terna d�rf�r �r personligen betalningsansvariga f�r skulder uppkomna under perioden fr�n den 30 maj 1998 till den 29 september samma �r. Vad hovr�tten har att pr�va �r s�ledes om betalningsansvar f�religger �ven f�r skulder som uppkommit efter den 29 september.

Hovr�tten finner till en b�rjan p� de sk�l tingsr�tten har anf�rt att det personliga betalningsansvaret kan upph�ra, om styrelsen vidtar den �tg�rd som den tidigare f�rsummat att vidta. Detta syns�tt har f�r �vrigt numera bekr�ftats genom ett f�rtydligande i aktiebolagslagen (13 kap. 17 �; prop. 2000/01:150 s. 44). Den fr�ga hovr�tten har att ta st�llning till �r om de �tg�rder M.B., U.T. och K.F. vidtagit har varit tillr�ckliga f�r att f� det personliga ansvaret att upph�ra.

Staten har inte ifr�gasatt de uppgifter som U.T. och K.F. l�mnat vid f�rh�ren vid tingsr�tten. Av f�rh�ren framg�r att M.B., U.T. och K.F. varit inf�rst�dda med reglerna om personligt betalningsansvar, att de h�llit bolagsst�mma endast n�gra dagar efter det att de tagit del av kontrollbalansr�kningen och att de vid bolagsst�mman g�tt igenom Bolagets ekonomiska situation och fattat beslut om att forts�tta driften. Av en notanteckning p� kontrollbalansr�kningen framg�r att styrelsen haft f�r avsikt att inom den lagstadgade �ttam�nadersfristen �tervinna aktiekapitalet genom ett s�rskilt �tg�rdsprogram och att, om detta inte lyckades, fr�gan om likvidation skulle tas upp p� nytt. Med utg�ngspunkt enbart fr�n dessa uppgifter har s�ledes M.B., U.T. och K.F., sedan v�l kontrollbalansr�kningen uppr�ttats, uppenbarligen vidtagit de �tg�rder som �legat dem enligt 13 kap. 2 � f�rsta stycket aktiebolagslagen.

Staten har emellertid h�vdat att bolagsst�mman i sj�lva verket �r en nullitet (att betrakta som ogiltig) eftersom styrelsen brutit mot formf�reskrifterna, fr�mst med avseende p� kallelsef�rfarandet. Enligt hovr�ttens mening inneb�r dock den omst�ndigheten, att samtliga de formf�reskrifter som kringg�rdar en bolagsst�mma inte iakttagits, inte att bolagsst�mman kan fr�nk�nnas verkan i alla avseenden. Fr�gan om en bolagsst�mma eller p� denna fattade beslut skall anses ogiltiga f�r i st�llet avg�ras efter en bed�mning av omst�ndigheterna i det enskilda fallet. Vid pr�vningen i detta fall beaktar hovr�tten f�ljande.

Syftet med regeln om personligt betalningsansvar i stort torde fr�mst vara att i en situation av kapitalbrist s�tta press p� styrelsen och aktie�garna att utan dr�jsm�l antingen vidta �tg�rder f�r att st�rka bolagets st�llning eller inleda en ordnad avveckling av bolaget (jfr. prop. 2000/01:150 s. 35). �ven Lindskog (Aktiebolagslagen 12:e och 13:e kap., 2 uppl., s. 211 f) framh�ller p�tryckning p� styrelsen att agera som den v�sentliga funktionen hos reglerna om personligt betalningsansvar. I detta fall har M.B., U.T. och K.F., sedan kontrollbalansr�kningen uppr�ttats, agerat snabbt och vid ett m�te med f�retr�dare f�r samtliga aktier n�rvarande tagit st�llning till fr�gan om likvidation. Bolagets verksamhet har sedan upph�rt inom den lagstadgade �ttam�nadersfristen. Syftet med lagstiftningen har s�ledes rent faktiskt uppn�tts.

Syftet med att h�nskjuta fr�gan om likvidation till bolagsst�mma �r att aktie�garna skall varskos om bolagets situation (se prop. 1975:103 s. 501). Regeln �r allts� i f�rsta hand till f�r aktie�garna. Reglerna om hur kallelse till bolagsst�mma skall ske �r fr�mst till f�r dem som skall n�s av kallelserna, n�mligen aktie�garna. Eftersom samtliga aktie�gare (eller st�llf�retr�dare f�r aktie�gare) i detta fall var styrelseledam�ter har de naturligtvis inte p� n�got s�tt drabbats negativt av det forml�sa f�rfarandet.

Vad g�ller kallelsef�rfarandet b�r det, som tingsr�tten funnit, snarast ligga i bolagets borgen�rers intresse att r�drumsfristen b�rjar l�pa s� snart som m�jligt. Det �r sv�rt att se p� vilket s�tt borgen�rerna skulle ha drabbats av att �vriga formf�reskrifter, exempelvis avseende uppr�ttande av protokoll, kring bolagsst�mman inte iakttagits. En annan sak �r att formella brister kan g�ra det sv�rt att visa om och n�r f�reskrivna �tg�rder har vidtagits. I detta m�l r�der dock inte tvist om de faktiska f�rh�llandena.

Hovr�tten finner mot bakgrund av det anf�rda att varken bolagsst�mman i sig eller vad som f�rekommit p� densamma skall anses ogiltiga. M.B., U.T. och K.F. kan d�rf�r inte g�ras personligen betalningsansvariga f�r skulder uppkomna i tiden efter det att kontrollbalansr�kningen h�nskjutits till bolagsst�mman. Tingsr�ttens dom skall allts� fastst�llas.

M�lnummer T 3613-01