Svea hovrätt referat RH 1993:89

Instans
Svea hovrätt
Referat
RH 1993:89
Målnummer
T399-91
Avgörandedatum
1992-09-15
Rubrik
En tingsrätt har meddelat en deldom över en medgiven del av ett käromål utan att dessförinnan ha berett svaranden tillfälle att yttra sig över kärandens begäran om deldom. Förfarandet har inte ansetts felaktigt.
Lagrum
17 kap. 4 §, 42 kap. 18 § och 50 kap. 28 § rättegångsbalken

Efter ansökan den 5 september 1990 om stämning på R.E. yrkade Aktiebolaget X vid Stockholms tingsrätt att denne skulle förpliktas att till bolaget betala 220688 kr jämte ränta. R.E. medgav den 19 september 1990 att betala kapitalbeloppet men hade erinringar mot ränteyrkandet. I en skrift, som inkom till tingsrätten den 29 november 1990, begärde bolaget att tingsrätten skulle meddela en deldom i den del som R.E. hade medgett bolagets talan. Stockholms tingsrätt (1991-02-20, tingsfiskalen Marianne Trägårdh) meddelade deldom utan att R.E. hade haft tillfälle att yttra sig över bolagets begäran om deldom. Den 30 november 1990 hade tingsrätten förelagt R.E. att slutföra sin talan i målet senast 14 dagar efter det att han hade fått del av föreläggandet. Till detta hade fogats bl. a. bolagets begäran om deldom. R.E. delgavs emellertid, genom stämningsman, slutföreläggandet först den 27 februari 1991. Deldomen meddelades alltså innan den tid som satts ut i föreläggandet hade löpt ut.

R.E. överklagade tingsrättens deldom och yrkade i samband därmed att hovrätten skulle undanröja domen och visa målet åter till tingsrätten för erforderlig behandling. Som skäl för sitt yrkande åberopade han att tingsrätten gjorde fel, när den meddelade den överklagade domen utan att bereda honom tillfälle att yttra sig över bolagets begäran om deldom och innan den tid som satts ut i slutföreläggandet hade gått till ända.

Svea hovrätt (1992-09-15, hovrättspresidenten Birgitta Blom, hovrättslagmannen Lars-Göran Åsbring och hovrättsrådet Gustaf Lagerbjelke) ogillade R.E:s yrkande och anförde i beslut följande: En svarandepart som reservationslöst har medgett en del av käromålet disponerar inte över frågan om en deldom skall meddelas på grund av medgivandet i vidare mån än att han kan återta detta.

Om käranden – som i detta fall – nöjer sig med att begära en deldom över den medgivna delen av käromålet och alltså inte i anslutning härtill framställer något nytt yrkande, t.ex. om ersättning av motparten för sina kostnader i den medgivna delen, har rätten att utgå från att svarandeparten står fast vid sitt medgivande i sak.

I överensstämmelse med vad som har anförts finner hovrätten att tingsrätten inte har varit skyldig att bereda R.E. tillfälle att yttra sig över bolagets begäran om deldom. Tingsrätten har alltså inte förfarit fel i detta hänseende.

Tingsrätten har inte heller gjort fel genom att meddela deldomen, innan den tid som satts ut i slutföreläggandet gått ut. Det är uppenbart att detta endast avsåg den återstående tvistiga delen av målet.

Referenten, hovrättsassessorn Susanne Jarnfelter, var skiljaktig och anförde: Genom att meddela deldom utan att R.E. fått ta del av bolagets yrkande om en sådan åsidosatte tingsrätten den för rättegångsförfarandet grundläggande principen att part skall få ta del av motparts yrkande. Grovt rättegångsfel har därför förekommit vid tingsrättens handläggning. Felet berövade R.E. möjlighet att göra de dispositioner han med anledning av bolagets yrkande om deldom kunde finna påkallade, exempelvis att återta sitt medgivande (jfr NJA 1980 s. 635).

Kort tid efter det att tingsrätten meddelade deldomen, men innan R.E. enligt vad handlingarna i målet utvisar fått del av den, återtog han sitt medgivande och gjorde mot bolagets krav invändningar om fel i det arbete som bolaget utfört. Det kan enligt min mening därför antas att felet har inverkat på målets utgång.

En part som medgett ett yrkande i ett dispositivt tvistemål kan generellt återta det i den instans där det gjordes (jfr NJA 1980 s. 56). Återtar part först i högre rätt ett i lägre gjort medgivande kan återtagandet beaktas endast om det föranletts av speciella omständigheter (jfr NJA 1981 s. 780). Mot bakgrund härav kan felet inte avhjälpas i hovrätten.

Jag undanröjer därför enligt 50 kap. 28 § rättegångsbalken tingsrättens deldom och visar målet åter till tingsrätten för erforderlig behandling.

Målnummer T 399/91