Svea hovrätt referat RH 1995:148

Instans
Svea hovrätt
Referat
RH 1995:148
Målnummer
B1881-95
Avdelning
2
Avgörandedatum
1995-10-31
Rubrik
Påföljden för smuggling av eldningsolja från Finland till Sverige, varvid staten undandragits skatter om drygt 168 000 kr, har med hänsyn till brottets art, bestämts till fängelse.
Lagrum
1 § varusmugglingslagen (1960:418)

Åklagaren yrkade vid Stockholms tingsrätt ansvar å M.L. för varusmuggling med följande påstående.

M.L. har vid sju tillfällen från 2 september 1993 till 20 oktober 1993 i Stockholm och Norrtälje uppsåtligen utan att ge det tillkänna hos vederbörlig myndighet till riket från Finland infört sammanlagt 60 976 liter diesel- och eldningsolja till ett marknadsvärde av 283 396 kr, varigenom allmänna avgifter uppgående till 168 350 kr undandragits statsverket.

Åklagaren yrkade vidare förverkande av ett belopp om 200 000 kr, motsvarande reducerat värde av den skingrade oljan.

M.L. erkände gärningen och vitsordade att oljans värde utgjort åtminstone 200 000 kr men hemställde att det belopp som skulle förverkas jämkades till noll.

Stockholms tingsrätt (1995-06-13, rådmannen Lars Rabe samt nämndemännen Wini Alzola, Curt Nylen och Margareta Sundbring) dömde M.L. för varusmuggling och bestämde påföljden till villkorlig dom. Vidare förpliktades M.L. att såsom förverkat värde av oljan utge 100 000 kr.

I sina domskäl anförde tingsrätten följande.

M.L. har berättat. Han hade i sitt åkeri anställt en orutinerad förare, som vid ett tillfälle på hösten 1992 vid leverans av villaolja från Norsk Hydro åstadkom oljeöversvämning i köparens trädgård. M.L. förlorade sitt uppdrag åt Norsk Hydro. Rätt snart visade det sig att han inte kunde få körningar åt några andra oljebolag heller. Han tog då kontakt med finska Neste och fick köpa olja i Finland. Han for över med sin tankbil och betalade oljan kontant. Neste rapporterade till den finska tullmyndigheten, som M.L. trodde informerade den svenska tullen. M.L. hade för övrigt inga pengar att betala tullavgifter med. Han sålde oljan i Sverige.När han ännu vid sjunde inköpet inte fick kredit av Neste, upphörde verksamheten. Därefter anmälde han sin oljeimport för "samvetsförtullning". – M.L. har efter konkurs varit arbetslös men har nyligen fått anställning i ett åkeri.

M.L:s erkännande vinner stöd av övrig utredning. Åtalet är styrkt.

Det saknas anledning befara att M.L. kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Tingsrätten bestämmer påföljden till villkorlig dom.

Yrkandet om förverkande är lagligen grundat. Tingsrätten finner skäl att bestämma det belopp som skall förverkas till 100 000 kr.

Med avseende på beslutet om förverkande skall den villkorliga domen inte förenas med något bötesstraff.

Åklagaren överklagade domen och yrkade att påföljden skulle bestämmas till fängelse. M.L. bestred ändring.

Svea hovrätt (1995-10-31, hovrättslagmannen Peter Löfmarck, hovrättsråden Christine Möller, referent, och Ragnar Lindgren samt nämndemännen Bertil Levander och Göran Blomström) ändrade tingsrättens dom och bestämde påföljden till fängelse en månad.

Hovrätten anförde i sina domskäl:

Frågan i målet gäller om brottet på grund av sin art eller sitt straffvärde förskyller fängelse eller om fängelsestraff av annan anledning är påkallat.

M.L. är inte tidigare dömd för brott och det saknas, som tingsrätten konstaterat, anledning att befara att han kommer att göra sig skyldig till fortsatt brottslighet. Brottets straffvärde är inte sådant att ett fängelsestraff på den grunden är påkallat. Dessa omständigheter talar för att påföljden bestäms till villkorlig dom.

Vad gäller brottets art har åklagaren hävdat att smuggling av olja från Finland till Sverige pågått under hela 1990-talet och kommit att bli ett stort problem och att staten på det sättet förlorar mycket stora belopp i uteblivna punktskatter.

Att en viss brottslighet blivit mer utbredd är en omständighet som talar för fängelse (se prop. 1987/88:120 s. 37 och 100). Härtill kommer att den aktuella brottsligheten företer stora likheter med skattebedrägeri, där presumtionen är för ett fängelsestraff så snart det är fråga om inte obetydliga undandragna skattebelopp. Det sammanlagda belopp som undandragits staten i förevarande fall, 168 350 kr, är så stort att påföljden mot bakgrund av vad som nu anförts bör bestämmas till fängelse. Vid bestämmande av fängelsestraffets längd beaktar hovrätten att M.L. i efterhand anmält oljeimporten för "samvetsförtullning".

Målnummer B 1881/95